Författare Ämne: Vilka var egentligen "svearna" under vikigatiden?  (läst 2897359 gånger)

Utloggad Anganatyr

  • Gode
  • Antal inlägg: 1 268
SV: Vilka var egentligen "svearna" under vikigatiden?
« Svar #2060 skrivet: juli 15, 2012, 22:04 »
Adam av Bremen skriver ca 1075 följande i fjärde boken, kapitel 24:
Citera
Mellan Nordlandet och sveonernas land bor värmlänningar, finnvedingar och andra folk. De är nu alla kristna och hör till Skarakyrkan. Norrut i gränslandet mellan sveoner och nordmän bor skridfinnarna, som påstås löpa fortare än vilda djur. Deras stora samhälle heter Hälsingland, för vilket ärkebiskopen utsåg Stenfi som den förste biskopen, vilken han med en ändring av namnet kallade Simeon. Förutom de nämnda finns det tallösa andra svenska stammar, om vilka vi vet att endast götarna, värmlänningarna och en del av skridfinnarna har blivit omvända till kristendomen.

Utloggad Vetgirig

  • Gode
  • Antal inlägg: 2 470
  • Skåning, naturaliserad Norrlänning, orienterare
SV: Vilka var egentligen "svearna" under vikigatiden?
« Svar #2061 skrivet: juli 15, 2012, 23:37 »
Citera
Adam av Bremen skriver ca 1075 följande i fjärde boken, kapitel 24:
Jag tycker inte att ovan har någon bärighet på ursprungsfrågan.
Citera
Tja, eller som källorna talar om skedde en inflyttning från trönden in Jämtland för att spilla över i Hälsingland för att senare återställas. Det är inte bara Västerås utan Uppsala, Köping och Arboga som är utskeppningshamnar för järn in mälardalen.
Kyrkesplatserna utanför Helsingländernas bygder tyder enligt min mening snarare på att en kristen mission inte släpps in i bygderna före digerdöden. Denna kristna mission bör i så fall vara sådan som utgår från det blivande Romersk Katolska kyrkan. Romersk Katolikerna kan tillsätta hur många biskopar som helst, men längre än till kyrkesplatserna verkar de inte ha fått verka.
Samtidigt vet vi att det finns en komplett kyrkoorganisation inne i bygderna, som organiserat t o m kan vara äldre än i något av de sydliga regionerna. I en pågående omdateringsprocess för sveriges kyrkor, hörde jag för ca 2 år sedan i en radiointervju, den kvinnliga ledaren uttala att beträffande de Norrländska (d v s de gamla Helsingländernas) kyrkobyggnader i sten i genomsnitt kommer att dateras ca 100 år äldre än vad de anses vara idag. De föregående dateringarna sattes enligt metoden att de självklart MÅSTE vara lika gamla eller yngre än genomsnittligt i Mälarområdet. Dessutom ansågs "källorna" uppge att Helsingländerna kristnades i början av 1300-talet och då lades direkt under ärkestiftet. Som synes ligger det många hundar begravna enbart sett mot arkeologin.
T ex råder i S halvan av Skandinavien en god samstämmighet mellan gårdar bredvid gravfält och vissa typer av namn.
Samma namntyper finns även inom Helsingländerna, men gravfälten är där mindre frekventa och med färre gravar där gravfält förekommer, samt utanför själva kustbandet helt utan synliga gravfält. Anledningen kan vara flerfaldig.  Få gravar i gravfälten, då man tar kristendomen och byter gravskick. Inlandens avsaknad av gravfält kan innebära att gårdarna tas upp efter kristnande, men innan namntypen upphör att användas (före 1000, eller tidigare).
I SV Finland blandas i gravfälten högar med kristen eller icke kristen gravläggning resp flatmarksgravläggning kristen eller icke kristen. De första kristna gravarna var när jag läste om detta från ca 900, men det är ca 5 år sedan så nya upptäckter kan ha tillförts.
Kapellet i Björned daterades i Grundbergs avhandling till ca 950, men han menade inledningsvis att det borde vara  typ 900, men handledaren menade att det var allt för utmanande gentemot Mälarområdets arkeologi.
Anläggandet av Tuna Stad i Selånger har enligt min mening mer med upprättandet av Tuna Stift att göra än behov av att samordna handel. Kyrkan, men i detta fallet inte den kyrka som upprätthöll missionen vid kyrkesplatserna, krävde stadsmiljöer för att få tillgång till specialister.
Amatör! Skåning i Norrland!

Utloggad Anganatyr

  • Gode
  • Antal inlägg: 1 268
SV: Vilka var egentligen "svearna" under vikigatiden?
« Svar #2062 skrivet: juli 16, 2012, 09:14 »
Så som jag tolkar Adam är att fortfarande ca 1075 är inte Hälsingland en del av svearnas rike, utan tillhör skridfinnarna (samerna). Därför bör det bli svårt att kontrollera handeln av olika varor från tex Hälsingland från tex Gamla Uppsala. Under tex Birkas tid kan ju faktiskt folket från Hälsingland själva ha åkt ner och sålt sina varor, detta behöver ju inte ha kontrollerats från Gamla Uppsala.

Utloggad Jotuni

  • Stammis
  • Antal inlägg: 356
SV: Vilka var egentligen "svearna" under vikigatiden?
« Svar #2063 skrivet: juli 16, 2012, 10:39 »
Intressant diskussion här och jag undrar vad kan man säga om möjliga handelsvägrar som börjar i öst i Högom trakten, följer Indalsälven och fortsätter med älv Innan i Norge. Sedan det går söder till Rauma älv och över bergstrakt till en annan älv som nu heter Glomma men tidigare den hette Rauma. Det skulle vara vägen från Bottenhavet till Oslo trakten och tvärtom.

Min teorin är att kylfingar använde vägen och Hafersfjords kamp var om kontrol över handelsvägen. 

Utloggad Ättelägg

  • Gode
  • Antal inlägg: 1 188
SV: Vilka var egentligen "svearna" under vikigatiden?
« Svar #2064 skrivet: juli 16, 2012, 12:13 »
Vem pratar om att kontrollera handeln? Mig veterligen tillhör kontroll av handel en tämligen mordärn tid, under järnålder/vikingtid var det snarare enskilda som gjorde resor och utövade byteshandel, dock fins det vinster i samordnade platser. Inland som kommer till kustland, kustland som samlas i emporias som för norra bottenhavet/östersjön verkar ha varit Birka. Emporia är ett samhälle enbart skapat för handelsutbyte, ofta med egna regler, dock beroende av omlandet för överlevnad, för Birkas del Sveaväldet. Eliten under denna tid verkar ha varit beroende av högstatus föremål för sin egna överlevnad. Att locka till sig lämpliga underhuggare var lika beroende av rätt släkt som förmågan att sprida ära. Ära i termer av ledarens/kungens personliga mod, släkttillhörighet och hans förmåga att fördela högstatusföremål till de som förtjänade detta. Vid edsvärning till en dylikt person uppstod en stark lojalitet som baserarde sig på ära, var ledaren ärorik vart även hans följeslagare det men inget var beständigt, detta måste bevisas och om inte följde ärolöshet med konsekvenser. Angående Hälsingland liksom alla delar av norden var makten hos konungen inte större än att den ändrades efter dennes rykte. Det var överhuvudtaget en intressant tid, då person och inte struktur skapade allianser. En ärolös man var inte mycket värd, landsflykt eller död. Likaså var det hurstruns plikt mot sin ätt och avkomma att skilja sig från en ärolös man. Sveaväldet byggde på kontroll, i termer av läge och styrka, av handelsvägar som garanterade ett ständigt inflöde av högstatusföremål. God näring i termer av jordbruk och fiske med följande tillväxt av eliten med överskott på unga män som gärna sökte sig utåt för att öka sitt eget värde i termer av ära. Mälardalen var en motor i östersjön i och med sitt läge med en unik, fruktbar havsvik som stimulerade tillväxt och sjöfart. Låg i korsvägen norr-söder med avstånd till konkurrenter. Detta är vad jag tror skapade Svearnas maktställning i östersjön. Sueberna som enligt Tacitus tillhör samma stam var också ett östersjöfolk, Danerna skall ha utsprungit ur Svearna vilket sammantaget antagligen beskriver en identitet hos en elit som kontrollerat handeln i östersjön. Sannolikt ser vi här gotland och östra götalandskapens tillhörighet här också med intressen i utbytessystemet och även möjligen expansionen till Wislas mynning. Inte frågan om erövring utan en drift av eliten att söka sig en stark identitet i tillhörighet till något mer ärorikt. Mälardalen har varit en motor i östersjön sedan bronsåldern och sannolikt har konungen där varit något välerkänt under mkt lång tid med följande statuskredit, märke. Stabilteten är sjöfart, avstånd(skyddat läge) och tillväxt.
Erik

Utloggad Castor

  • Veteran
  • Antal inlägg: 864
SV: Vilka var egentligen "svearna" under vikigatiden?
« Svar #2065 skrivet: juli 16, 2012, 12:57 »
Jag fick just höra talas om en hypotes om att namnet "svearna" skulle komma från Östersjön som dessa människor dominerade. Tacitus kallar Östersjön för Mare Suebicum. Svearna skulle då kunna översättas med "Östersjöfolket" eller något liknande. Är det någon som vet mer om detta? Kallas Östersjön Mare Suebicum i några andra källor, och i så fall vilka?

Detta har diskuterats tidigare i denna tråd (vad har inte det?  ;)) men jag tror att det är en feltolkning att Tacitus skulle ha kallat Östersjön för Mare suebicum. På alla ställen där han talar om Östersjön använder han ju begreppet "Oceanen", utom när han specificerar var någonstans aestierna bor - "på högra stranden av det svebiska havet". Aestierna bodde med största sannolikhet i det bärnstensrika området nordost om Vistula. Lagunen som de östligaste av Vistulas flodarmar mynnar ut i heter på litauiska Aistmarės. Detta namn är intressant eftersom det  leder tankarna till såväl aestii som till suebicum mare. Min tolkning är att Suebicum mare och Aistmarės syftar på samma vatten vid vars ena ände det bodde sveber medan aestierna bodde vid den andra.

Tacitus' "Germania" tycks vara den enda källskrift där namnet "Mare suebicum" förekommer (på endast ett ställe). Ptolemaios kallar havet utanför Germanien (dvs Nordsjön + Östersjön) för "Germanska oceanen". Öster om Vistula byter Östersjön namn till "Sarmatiska oceanen" Bukten (Gdanskbukten?) i Östersjöns sydöstra hörn kallas av Ptolemaios för "Venediska bukten".

Utloggad Castor

  • Veteran
  • Antal inlägg: 864
SV: Vilka var egentligen "svearna" under vikigatiden?
« Svar #2066 skrivet: juli 16, 2012, 13:18 »
Intressant diskussion här och jag undrar vad kan man säga om möjliga handelsvägrar som börjar i öst i Högom trakten, följer Indalsälven och fortsätter med älv Innan i Norge. Sedan det går söder till Rauma älv och över bergstrakt till en annan älv som nu heter Glomma men tidigare den hette Rauma. Det skulle vara vägen från Bottenhavet till Oslo trakten och tvärtom.

Min teorin är att kylfingar använde vägen och Hafersfjords kamp var om kontrol över handelsvägen.

En tolkning (det finns andra tolkningar också) är att landskapet Medelpad har fått sitt namn efter handelsvägen mellan Högomstrakten och Tröndelag (jfr engelska "Middle Path"), medan handelsvägen som följde skandinaviska halvöns västkust gav namn åt Norge.

Utloggad Vetgirig

  • Gode
  • Antal inlägg: 2 470
  • Skåning, naturaliserad Norrlänning, orienterare
SV: Vilka var egentligen "svearna" under vikigatiden?
« Svar #2067 skrivet: juli 16, 2012, 14:07 »
Jotuni!
Citera
Intressant diskussion här och jag undrar vad kan man säga om möjliga handelsvägrar som börjar i öst i Högom trakten, följer Indalsälven och fortsätter med älv Innan i Norge.
Vad gäller urgamla handelsleder (vägstråk) till lands, så bör de fylla vissa krav för att existera. Lättorienterad. Då och då passera (nära) boplatsområden. Tillgång till vadställen.
För att nå Tröndelag, så fanns det förutom sjövägen, 5 stråk.
1. Norwegen, d v s vägen längs Klarälven via Röros (fanns förståss inte då) mot Nidaros.
2. Från badelunda, längs Dalälvarna via Särna och Röros till Nidaros.
3. Från Sandarne via Härjedalen och Röros till Nidaros.
4. Från Tuna Stad (Selånger) via Storsjöområdet till Nidaros, d v s Helsingländernas "mellersta" väg.
5. Från Angermania, via Ragunda och Storsjöområdet mot Nidaros.
Samtliga stråk blev i sen tid pilgrimsleder.

Men handeln fördes antagligen fram via samiska årstidsvandringar. En del i de samiska släkterna förde med sig varor på sin vandring mot inlandet, där de hade stämt möte med andra samer som kom med varor från Atlantkusten. Sedan bytte man varor och tog dem tillbaks till resp hemtrakt. Ev via ytterligare något byte på vägen. Så småningom hamnade varorna hos "Helsingarna", d v s det stormannaskikt, vilka var bärare av Helsingländerna.


Amatör! Skåning i Norrland!

Utloggad Castor

  • Veteran
  • Antal inlägg: 864
SV: Vilka var egentligen "svearna" under vikigatiden?
« Svar #2068 skrivet: juli 16, 2012, 14:11 »
Daner skall väl även de vara sprungna ur Svearnas stam.

Detta är också en klassisk övertolkning. Jordanes säger att Suetidi och Dani har någon form av gemensamt ursprung. Detta kan tolkas på många olika sätt, men jag tror att det Jordanes försökte säga var att "svearna" och danerna på 500-talet hade liknande  ursprungsmyter (Fyn-Vänern-Själland, Sköldungar, Ynglingar etc), kultbruk, språk etc.  Herulerna, däremot,var ett östgermanskt folk som från sina baser på kontinenten tidvis kontrollerade handeln i västskandinavien (längs Norrvägen). Under 500-talets lopp blev herulerna utmanövrerade av andra folk. I Sydvästskandinavien var det främst danerna (som kanske uppstod som en reaktion på den heruliska närvaron) som tog ledningen.

Utloggad Vetgirig

  • Gode
  • Antal inlägg: 2 470
  • Skåning, naturaliserad Norrlänning, orienterare
SV: Vilka var egentligen "svearna" under vikigatiden?
« Svar #2069 skrivet: juli 16, 2012, 14:20 »
Ättelägg!
 Källorna säger eg lite om hur handeln fungerade, så alla beskrivningar får något av spekulation över sig. Men något finns dock att stödja sig på.
 Oavsett om Helsingarna seglar med varor söderut eller någon hämtar varor hos dem, så kan jag inte se någon s om helst mening med att från norr göra en avstickare på flera dygn in mot ett så avsides område som Mälarområdet jämfört med marknadernas belägenhet. Vi talar om tunga transporter, d v s tonvis med spadjärn (päls och elfenben är sannolikt bonusar) från år 0 och framåt. Undantaget de köpmän, som avsåg leverera just till Mälarområdet, men detta är inte "tillåtet" enligt systemet i beskrivningen nedan. Ett alternativ för Helsingarna var att leverera via Åland, men där var handeln enligt de arkeologiska tolkningarna styrd av Gutarna, liksom f ö avseende SV Finland. Sjöfarten har dock så starka traditioner (jmf var de flesta segelrederier fanns en gång) inom Botten att man enligt min mening kan räkna med att merparten av sjöfarten från år 0 utfördes på egna kölar. Gutarnas storhet ligger i att de organiserade ett handelssystem innebärande att deltagarna (landstingen runt Östersjön/Botten/FinskaViken förband sig att ta sig till frihandelsområdet Gutniska Kusterna i en konvoj per region (ömsesidigt skydd). Källor som antyder tidpunkten när konvojeringssystemet införs har ännu inte identifierats. Systemet av handelsstäder runt Östersjön påbörjas ju runt 650 så kanske det sker ungefär då.
 Åland kan alltså också vara samlingsplatsen för alla de handelskonvojer, som utgick från de olika landen inom Helsingländerna. En annan samlingskonvoj utgick troligen från Mälarområdet och varför skulle inte samlingspunkten kunna vara Björköstaden?

Vid Gutniska Kusterna omorganiserades sedan konvojerna med hänsyn till slutdestination, så att nya konvojer bildades. Naturligtvis gav detta Gutarna extraordinära möjligheter att anskaffa omfattande varulager och sälja av önskade varor redan på Gotland, så många köpmän valde att ha Gutniska kusterna som destination.
 Politisk skyddsmakt för detta handelssystem är just "Sveavälde". Detta välde har en stödjepunkt i (enligt min mening), ett gutniskt Björköstaden. Från ca 970 ändras karaktären på stödjepunkten, genom att "kungens stad" Sigtuna ersätter, vilket innebär en kraftfullare politisk kontroll, dock utan att landstingens självständighet kränks.
 Handelssystemet förändrades förstås med tiden och anpassades till rådande politiska lägen.
 
 Sedan kan man enligt min mening inte diskutera forntida politiska förhållanden i norden utifrån moderna nationalistiska termer, vilka är ett arv från den Romersk Katolska kyrkans (i förlängningen bakåt av det Romerska rikets) värderingar. Enligt min mening måste man tänka sig in i klansystem, där sveavälde är ett av överherreväldena, som modellmässigt beskrivs i Pritsaks "Origin of Rus". De Skandinaviska och ryska förhållandena omnämns där som "sjönomader". Klansystemen börjar alltså upplösas genom kristendomens utbredning. Från ca 1000 inleds en process med successiv övergång till ett system (de inblandade i sin tid såg förståss inte sin delaktighet i något system) med vår tids värderingar vilka till huvuddelen tagit över vid tiden för digerdöden (och kanske just därför).
Amatör! Skåning i Norrland!

Utloggad Jotuni

  • Stammis
  • Antal inlägg: 356
SV: Vilka var egentligen "svearna" under vikigatiden?
« Svar #2070 skrivet: juli 16, 2012, 14:31 »
Vem pratar om att kontrollera handeln? Mig veterligen tillhör kontroll av handel en tämligen mordärn tid, under järnålder/vikingtid var det snarare enskilda som gjorde resor och utövade byteshandel, dock fins det vinster i samordnade platser. ........ Sveaväldet byggde på kontroll, i termer av läge och styrka, av handelsvägar som garanterade ett ständigt inflöde av högstatusföremål. God näring i termer av jordbruk och fiske med följande tillväxt av eliten med överskott på unga män som gärna sökte sig utåt för att öka sitt eget värde i termer av ära. Mälardalen var en motor i östersjön i och med sitt läge med en unik, fruktbar havsvik som stimulerade tillväxt och sjöfart. Låg i korsvägen norr-söder med avstånd till konkurrenter. Detta är vad jag tror skapade Svearnas maktställning i östersjön.

Kanske jag förstår inte klar vad du vill säga, men det låter som engligt dej sveaväldet uppfann kontrol över handelsvägar.

Jag tror att kontrol över handelsvägar (och -platser, -yrker etc) möjligen liknade mafia organisationens principer med protektionspengar, ära som lojalitet till makthavaren och sådant.

Utloggad Jotuni

  • Stammis
  • Antal inlägg: 356
SV: Vilka var egentligen "svearna" under vikigatiden?
« Svar #2071 skrivet: juli 16, 2012, 15:20 »
Gutarnas storhet ligger i att de organiserade ett handelssystem innebärande att deltagarna (landstingen runt Östersjön/Botten/FinskaViken förband sig att ta sig till frihandelsområdet Gutniska Kusterna i en konvoj per region (ömsesidigt skydd). Källor som antyder tidpunkten när konvojeringssystemet införs har ännu inte identifierats. Systemet av handelsstäder runt Östersjön påbörjas ju runt 650 så kanske det sker ungefär då.

Jag har läst att en tidpunkt var det inga boplatser vid öppen strand i Norden utan Norges västkust.

Några tror att handelsvägförändringar var orsaken till befolkning i Österbotten minskade på 700-talet. Det är ungefär samma tidpunkt som du beskriver ovan. Vad hände med norrländska handelsplatser på den tiden, någon vet?

Utloggad Ättelägg

  • Gode
  • Antal inlägg: 1 188
SV: Vilka var egentligen "svearna" under vikigatiden?
« Svar #2072 skrivet: juli 16, 2012, 15:35 »
Märkligt tydliga uppgifter till forntida handel, vad kommer allt ifrån. Regler som styr handel inom hela östersjön, varför det? Inte ens under Hansan kunde en organisation totalt dominera systemet och nu talar vi om en tid som innebar byteshandel, ej monitär. Gutarna må ha varit duktiga handelsmän men jag tror nog att rent konkret torde de inte haft det inflytande att de redan på 600-talet haft makt nog att tvinga in hela östersjöregionen i sin organisation. Gärna en förklaring och precisering kring källor och med vilka medel.
Erik

Utloggad Jotuni

  • Stammis
  • Antal inlägg: 356
SV: Vilka var egentligen "svearna" under vikigatiden?
« Svar #2073 skrivet: juli 16, 2012, 19:47 »
Märkligt tydliga uppgifter till forntida handel, vad kommer allt ifrån. Regler som styr handel inom hela östersjön, varför det? Inte ens under Hansan kunde en organisation totalt dominera systemet och nu talar vi om en tid som innebar byteshandel, ej monitär. Gutarna må ha varit duktiga handelsmän men jag tror nog att rent konkret torde de inte haft det inflytande att de redan på 600-talet haft makt nog att tvinga in hela östersjöregionen i sin organisation. Gärna en förklaring och precisering kring källor och med vilka medel.

De är Meinander som skrev i Österbottens historia, att antal folk minskade och på samma tid ökte antal fynd i Åland. Meinanders beslut var att de var förändring i handels som var orsaken. Naturligtvist det är en teori, men det låter logisk.

Andra orsaker kan naturligtvist vara klimat eller plundring.

Jag tycker om teorien som påvisar teknologisk utveckling (som större båtar) och påverkan av pengar. Följa pengar - follow the money! Om det var billigare att handla via Gotland hade man naturligt fördel över andra trakter. Vetgirigs teorin om konvojer är intressant.

Utloggad Anganatyr

  • Gode
  • Antal inlägg: 1 268
SV: Vilka var egentligen "svearna" under vikigatiden?
« Svar #2074 skrivet: juli 16, 2012, 21:34 »
Mälardalen med järn och kontroll över pälshandel från norr, sälolja o.s.v ner till södra östersjöns rika bärnstensfyndigheter.
Vem pratar om att kontrollera handeln?
Jag ber om ursäkt om jag missuppfattat dig Ättelägg, men jag tolkade det som om du menade att Mälardalen kontrollerade handeln från norr.

Utloggad Vetgirig

  • Gode
  • Antal inlägg: 2 470
  • Skåning, naturaliserad Norrlänning, orienterare
SV: Vilka var egentligen "svearna" under vikigatiden?
« Svar #2075 skrivet: juli 16, 2012, 22:15 »
Jotuni!
Citera
Några tror att handelsvägförändringar var orsaken till befolkning i Österbotten minskade på 700-talet. Det är ungefär samma tidpunkt som du beskriver ovan. Vad hände med norrländska handelsplatser på den tiden, någon vet?
För några månader sedan läste jag en artikel (tyvärr har jag ingen länk och hittar inte tillbaks den) om att man just konstaterat att befolkningen inte hade minskat, som man tidigare trott. Det är bara boplatsmönstren som förändras. Bottens östkuster är väldigt långgrunda. Boplatserna gör ofta långa "hopp" för att bibehålla kontakten med vattendrag, sjö och hav. Vid denna tid (ca 700) upprättas f ö ett antal, troligen Gutniska, "handelsstationer" inom Bottens kustländer. Den nordligaste låg vid Sangis. Stationerna existerade bara ca en generation, sedan omorganiserades antagligen handeln och de blev överflödiga.
Tanken på en befolkningsminskning är dock logisk med tanke på att Justianska pesten i varje fall lär ha nått Gotland. Därmed har den haft förutsättning för att kunna spridas inom hela Östersjöområdet inkl Botten. Men denna pest verkar också ha klingat av i kraftfullhet ju längre norrut den nådde.
Amatör! Skåning i Norrland!

Utloggad Vetgirig

  • Gode
  • Antal inlägg: 2 470
  • Skåning, naturaliserad Norrlänning, orienterare
SV: Vilka var egentligen "svearna" under vikigatiden?
« Svar #2076 skrivet: juli 16, 2012, 22:38 »
Citera
Märkligt tydliga uppgifter till forntida handel, vad kommer allt ifrån. Regler som styr handel inom hela östersjön, varför det? Inte ens under Hansan kunde en organisation totalt dominera systemet och nu talar vi om en tid som innebar byteshandel, ej monitär. Gutarna må ha varit duktiga handelsmän men jag tror nog att rent konkret torde de inte haft det inflytande att de redan på 600-talet haft makt nog att tvinga in hela Östersjöregionen i sin organisation. Gärna en förklaring och precisering kring källor och med vilka medel.
Gutarna har inte arbetat med makt i egenskap av tvång. Handelsmän arbetar med frivillighet och påvisar fördelar och nackdelar.
Den politiska makten låg hos deras "skyddsallians" sveavälde.

Vid den tiden så gick inte enstaka handelsskepp säkra. Fanns tillfällen så blev vilken storman som helst piratledare och kapade förlupna skepp. Självklart var människorna lika kloka då som nu och vidtog motåtgärder. En av de logiska lösningarna, utöver att minska last och öka besättning, är ju att segla i konvoj för ömsesidigt skydd. Det gjorde man i Medelhavet under romersk tid och dessförinnan. Fenicisk, Kartagisk och Grekisk handel byggde just på konvojprinciper. Glöm detta med ensamma heroiska skepp, som smyger till hemliga hamnar med rik handel. T ex Fenicier sinsemellan var hamnarna inte hemliga.

Det kan inte ha varit svårt för "ekonomiskt" sinnade handelsmän att frivilligt ansluta sig till ett konvojsystem, när inget tryggare system erbjöds.

Källäget ang konvojering är något diffust, det erkännes, men Gutasaga och vidhängande texter beskriver förfarandet. De första stadssamhällena runt Östersjön anläggs ca 650, ex Seeburg enligt Lettiska arkeologer. Många av platserna existerade samtidigt i sina förstadier, t ex Köpingsvik, Åhus. Uppåkra blomstrar f ö. Så något händer med handelns organisering ungefär då. Vad som är hönan eller ägget framgår förståss inte utan skriftliga samtida källor.
Amatör! Skåning i Norrland!

Utloggad Ättelägg

  • Gode
  • Antal inlägg: 1 188
SV: Vilka var egentligen "svearna" under vikigatiden?
« Svar #2077 skrivet: juli 20, 2012, 17:35 »
Har funderat kring svear-sveber, svebiska havet osv. Kan vi möjligen se en större enhet här, Sveber och Svear skall vara från samma stam, inte bara ord från en romare utan även förleden i stam namnen har samma rot. En rot som är gemensam med slaviska och man kan ju inte låta bli att spekulera i detta  :) om vi tänker ett stamförbund som förenas av identitet som sträcker sig runt östersjön med avklang i Tacitus beskrivning av sveber och svear med dess styrka i flottor. Tja kanske vi har ett embryo till Svearnas mytoligiska styrka i yngre järnåldern!
Erik

Utloggad Ättelägg

  • Gode
  • Antal inlägg: 1 188
SV: Vilka var egentligen "svearna" under vikigatiden?
« Svar #2078 skrivet: juli 22, 2012, 15:48 »
Sueber, Sveber verkar ha varit en sammanslutning som växte över århundranden. Likaså var dess främsta stam lika svearna i så måtto att de hade en religiös, tvingande position där alla skulle närvara vid offerlunden, vigd till sannolikt Oden. Detta visserligen varje år men likheten med Svearnas nio-års blot är slående.
Erik

Utloggad Ättelägg

  • Gode
  • Antal inlägg: 1 188
SV: Vilka var egentligen "svearna" under vikigatiden?
« Svar #2079 skrivet: juli 23, 2012, 20:02 »
Det här med Suebi, Sveber blir intresantare och intressantare desto mer man begrundar det. En stamkonfugeration som fanns redan under Ceasars krig med Germanerna. Ett namn som mkt tidigt verkar ha börjat kring Östersjöns södra kust, ett förbund som inkorporerade bla Goterna. Att östersjön kallades Suebiska havet är känt, likaså att Svearna skulle ha varit av samma stam som Sueberna, dessutom där Sueberna var en sammanslutning av stammar var Svearna en egen med samma genes som det övergripande Suebi. Tankar kring germanska som eget språk är att det uppstått i denna region, även kanske i Skandinavien. Under denna tid har vi känd expansion söderöver med Goter som ett känt exempel, möjligtvis kan även Sueberna ses i detta ljus. Dock verkar Sueberna ha varit ett förbund som även inbegrep Goterna. Har vi inte här ett gemensamt förbund som inbegrep östesjön och kontroll över handeln? Som jag tidigare skrev, är inte likheterna mellan Suebernas främsta och äldsta stam som liksom Svearna hade en religiös särställning i så motto att de hade tvingande skäl till närvaro vid en religiös utövning??
Erik