Vilka var egentligen "svearna" under vikigatiden?

[Anganatyr]

Här är Peter Sawyer bild av Sweoland och svearna vid tidpunkten för Ottars resa. ”Ohthere´s Voyages”, utgiven av The Viking Ship Museum i Roskilde, 2007, sidan 138:

The term Svithjod, `the Svea people´, which was occasionally used, did not mean the Svea kingdom. At the end of the 10^th century northern Russia was called ´Cold Svithjod´, kolgu Svíþjóð by Eilífr Goðrúnarson in Þórsdrápa 12. Svea chieftains had established themselves there as local rulers and numerous Svear had settled there as colonists, but Svea kings were never rulers or overlords in that region.
   It does, therefore, seem better to interpret Sweoland and hyrað to Sweon as meaning no more than that the inhabitants, or their leaders, were identified as Svear. There is no reason to think that they recognized the kings of the Svear as rulers or overlords; linguistic and cultural unity did not imply political unity in Scandinavia any more than it did in England or Ireland.

[Emund Slemme]

I Kristoffers landslag, anno 1442, där det står att ”riket är av hedna värld samman kommet av Svealand och Göta”.

Det er vist ikke helt sådan der står i den gamle landslag -

Swerikis riki aer af hedne vaerld saman kommith, af swea och gotha land

Jeg ser intet sted at der nævnes ordet Svealand; men der fortælles, at Swerikis riki samles af landskaberne swea og gotha.

[Anganatyr]

Det är för att författaren till texten valt att skriva

af swea och gotha land

istället för "af swea  land och gotha land". Detta är det ställe i källorna som de flesta forskare anser att begreppet Svealand nämns första gången, men det är givetvis upp till var och en att ha sin egen åsikt.

[Emund Slemme]

Det är för att författaren till texten valt att skriva istället för "af swea land och gotha land". Detta är det ställe i källorna som de flesta forskare anser att begreppet Svealand nämns första gången, men det är givetvis upp till var och en att ha sin egen åsikt.

Tja . . entydigt står der af "swea och gotha land" - og alt andet må så bero på fortolkninger.

[Emund Slemme]

”Ohthere´s Voyages”, utgiven av The Viking Ship Museum i Roskilde, 2007, sidan 138:
The term Svithjod, `the Svea people´, which was occasionally used, did not mean the Svea kingdom.

Her er Peter Sawyer og Torun Zachrisson meget enige.

In pre-Christian times this region was called by a single name, Svetjud. It was the name of an early kingdom comprising of the provinces around Lake Mälaren: Uppland, Södermanland and Västmanland.

Ifølge Carl Löfving er der snarere tale om en form for heterarki dvs. høvdingedømmer, en samfundsform der bygger på princippet om rangordning i meningen forskellig social status. Høvdingedømmer holdes sædvanligvis sammen af personlige alliancer og indeholder normalt en kerne af ritualer og ceremonier. En del forfattere sammenkæder nævnte høvdingedømmer’s opståen i Uppsala området, med fremkomsten af termen Sveþjúð.

[Anganatyr]

Her er Peter Sawyer og Torun Zachrisson meget enige.

Jag tror inte att de är så eniga. Om du läser hela citatet så menar Peter Sawyer här att Svithjod betyder just sveafolket, i artikeln skriver han inte om något samband med endast Mälardalen. Han resonerar utifrån de samtida källor vi har från 800-talet som tex Rök-stenen, Rimberts ”Vita Anskarii” och Ottar/Wulfstan. Både Ottar/Wulfstan och Rimbert omtalar bara svear och utelämnar helt götarna. Wulfstan talar om att Blekinge, Möre, Öland och Gotland hyrað to Sweon. Peter Sawyer tolkar detta som att svearnas område sträcker sig ända ner till Blekinge. Han ser det sedan som en möjlig tolkning att alla de boende i detta stora område identifierades som svear, men det betyder inte att de hade politisk enighet, var underställda en och samma kung eller ens behöver tolkas som ett enda rike under 800-talet. Han jämför bla med hur det var under samma period i England och Irland. Peter Sawyer är också väldigt tydlig med att detta är en av många tolkningar man kan göra av de få källor vi har från 800-talet om det som idag är Sverige.

Det är ungefär som dagens samer som finns i Norge, Sverige, Finland och Ryssland. De identifieras alla som samer, men behöver för den delen inte ha politisk enighet, vara underställda en och samma ledare eller vara ett enda rike. Ändå identifieras de alla som samer. Peter Sawyer ser det som en möjlighet  att

   It does, therefore, seem better to interpret Sweoland and hyrað to Sweon as meaning no more than that the inhabitants, or their leaders, were identified as Svear.

[Emund Slemme]

Både Ottar/Wulfstan och Rimbert omtalar bara svear och utelämnar helt götarna.

Carl Löfving konstaterer at svearnes kerneområder, Gamla Uppsala med Valsgärde og Vendel stort set ikke omtales i kilderne?

[Anganatyr]

Hur vet du att Gamla Uppsala, Valsgärde och Vendel var svearnas kärnområde under 800-talet? Vad baserar du detta på? Finns det någon källa (som inte är flera hundra år yngre) som omtalar detta?

Kan det helt enkelt vara så att detta inte var svearnas kärnområde? Det går ju faktiskt helt ihop med Peter Sawyers hypotes att det är invånarna i nästan hela södra Sverige som identifierades som svear.

[Carl Thomas]

Svia är en ort som ligger utanför Gamla Uppsala, Svia Kind låg i Västergötland – Svitjod kallades landet, notera Svitjod, inte Svetjod. Det hette Sviariki, Sviaveldi – inte Sveariki eller Sveaveldi.

En möjlig hypotes är då att det fanns ett folk som hette Sviar, de bebodde hela dåvarande landet noch de var ett folk med gemensam historia, gemensamt språk och gemensam kultur. 

De delade senare upp sig i grupper (okänt varför och när), hövdingadömen eller Kungadömen och blev Götar, Svear, osv – och alla lämnade de det gemensamma namnet Sviar bakom sig - och det föll i glömska, men lever kvar i ortsnamn som Svia Kind = Sviafolket – och Svia Utanför Gamla Uppsala, samt vi kan säkert hitta det på andra platser som för och efterled.

Vi var alltså alla Sviar, delade upp oss i mindre kungadömen, samlades ihop igen av Birger Jarl - som kanske visste att vi en gång i tiden alla var Sviar och ett gemensamt folk – varpå landet döptes till Sverige, vilket alla godkände eftersom namnet/begreppet var gammalt.

Enligt en hypotes liknande ovan öppnar dörrar,Vi kanske kan få förklaringar vi inte får med uppdelningen Götar/Svear -  Sweoland blir Sviarnas land, osv.

Det svåra blir att försöka datera när allt detta hände – om det verkligen hände.

Thomas

[Emund Slemme]

Hur vet du att Gamla Uppsala, Valsgärde och Vendel var svearnas kärnområde under 800-talet?

Såvitt framgår av Jordanes och Procopius befolkades Skandinavien på 500-talet av ett trettiotal stammer under var sin kung. I Angarslegenden omnämns en del av det nuvarende svenska området, men det är endanst handelspladsen Birka som beskrivs. Det finns inget som tyder på annat än att de kungar som anges endast hade regional betydelse. Det förmenta Svearikets lika förmenta centralplats – Gamla Uppsala – nämns inte. Det mesta tyder också på att det var europeiska makthavare, sannolikt från Frisland, som var de faktiske intressenterne på Birka.

Kilde: Vid nordliga leden, Carl Löfving 2007

Vi behandler samme problemstilling - men - tidsperioden er forskellig. Mine indlæg fokuserer primært på området omkring Gamla Uppsala’s storhedstid i 400- 500-tallet.

[Emund Slemme]

Svitjod kallades landet, notera Svitjod, inte Svetjod.

I Nordisk ortnamnlexikon af Lena Peterson står der -

Svéþiúð
”Svitjod” (fvn. Svíþjóð), äldsta namnet på Sverige och från början avseende endast landskapen
omkring Mälaren
Dat. suiþiuþu SöFv1948;289, DR344, suo¶þiauþu DR216$B

[Yngwe]

I Nordisk ortnamnlexikon af Lena Peterson står der -

Svéþiúð
”Svitjod” (fvn. Svíþjóð), äldsta namnet på Sverige och från början avseende endast landskapen
omkring Mälaren
Dat. suiþiuþu SöFv1948;289, DR344, suo¶þiauþu DR216$B

Jag rekomenderar att du läser hela denna tråd (igen?) för att då inse att Lenas förklaring inte alls bygger på fakta utan på en faktoid!

[Emund Slemme]

Jag rekomenderar att du läser hela denna tråd (igen?) för att då inse att Lenas förklaring inte alls bygger på fakta utan på en faktoid!

Tak for din anbefaling. Jeg bekender ikke at ha' læst tråden. 

[Carl Thomas]

Min grundsyn är att vi alla ursprungligen tillhörde samma folk, att folket hade en gemensam historia bakåt, gemensamma traditioner, gemensam kultur och ett gemensamt språk. Vårt homogena folk kallade sig för någonting så som alla andra folk också kallar sig själva för någonting. Förslagsvis kallade vi oss för Sviar. Svia är en ort utanför Gamla Uppsala, Svia Kind låg i Västergötland, Svia Kind betyder Sviafolket – Svitjod betyder också Sviafolket. Häri riket fanns också Sviariki och här fanns också Svialedi.

Kanske kallades vi utomlands för Svioner? Tacitus kallade oss för: Suionum. Jordanes kallade oss för: Suetidi. Beowulfsagan skriver: Swēorice på 700 talet (Engelska) Ottars berättelse blir: Sweoland (Engelska) på 800 talet.
Svitjod skrivs som namn första gången runt 1050. I Magnus Ladulås testamente 1285 står det: Svetjud – och då är vi på medeltiden. 1394 skrivs det: Swerighe för första gången. I VG lagen från 1280 skrivs det bara ”Riket” – alla dess manliga invånare benämns: ”Svenskan man”.

Svitjod – som namn på Sverige, levde alltså bara under (max) ca: 350 år.

Har man en övertygelse om att ”Svear i Uppland” var det dominerande folket i Sverige – blir gärna översättningar som - Svitjod till Svetjod – framtagna. Den som översatt Svitjod till Svetjod har alltså sökt stöd i Magnus Ladulås testamente från 1285 = en enda persons handskrift - förändrar då 350 års historia av namnet Sverige/Svitjod. Inte mycket till stöd för en sådan förändring - enligt min uppfattning.

Uppdelningen i Svear och Götar har stötts och blötts i flera sekler – och uppfattningarna kolliderar ständigt – och vi kommer inte vidare eftersom vi fastnar just där.

Eftersom jag ser oss som ett homogent folk, som förslagsvis hette Sviar (vilket det finns stöd för i källorna) så har jag uppfattningen att Svitjod var hela landet – innan vi delade upp oss i mindre ”kungadömen” som Götar och Svear. Landskapskungar finns det stöd för i källorna – liksom för Sveakungar – och – landskapskungar och Sveakungar regerade parallellt med varandra, alltså bör de ha delat upp makten mellan sig.

Min tro är att Sveakungen var en religiös Kung samt att han såg till att lagarna följdes – och att han inte hade med landskapens inre styre att göra. Många Landskapskungar från Götaland blev t.ex. ”av Svearna valda till Sveakung” . Under 500 år, från ca: år 1000 till Gustav Vasa valdes ingen Upplänning till Sveakung – varför då?

Min grundsyn är klar. När jag läser sagor och källor med denna grundsyn stämmer det hela bättre för mig – och jag förstår att om Landskapskungen från Uppland gör ett avtal med någon så rör detta enbart Uppland – men om Sveakungen gör ett avtal med någon rör detta hela riket – vilket i sin tur ger ytterligare förklaringar.

En stor del av den historiska debatten har alltså kört fast och fullt ”krig” råder mellan Svear och Götar – där Sveaföreträdarna fortfarande kämpar för att Sverige styrdes från Uppland och Gamla Uppsala – och där Götaföreträdarna krigar för att Sverige styrdes från Götaland och att Göten Birger jarl enade landet till ett Rike i mitten av 1200 talet. Där kör vi fast – och står stilla – och vi kommer inte vidare.

Mitt förslag alltså, vi var alla Sviar (neutralt och bra – och det har stöd i källor och namnbruk). Vi delade upp oss i större ”grupper” = Svear och Götar (och vi lade namnet ”Sviar” bakom oss). Birger Jarl makade ihop oss i mitten av 1200 talet till ett gemensamt rike – igen – och vi kallade oss för ”Svenskan man” – vilket blev Sverige 1394.

 Under hela denna tid hade vi alla samma språk, samma traditioner och samma kultur. Varför då söka skillnader mellan oss?

Thomas

[Yngwe]

Tak for din anbefaling. Jeg bekender ikke at ha' læst tråden. 

Ingen kan klandra dig, och du kommer att se att den innehåller åtskilliga timewarps när diskussionen kastas tillbaka igen.  Det var bara en sådan warp till som jag ville undvika! 

[Gyrk]

nä, alla MÅSTE läsa tråden...annars får man inte yttra sig.

[Yngwe]

nä, alla MÅSTE läsa tråden...annars får man inte yttra sig.

Ja okey då, du har rätt!

[Boreas]

Som Carl Thomas är inne på - man kan ju tappa tråden också - medan man läser den. Sen kan man ju tappa modet, eller tålamodet - eventuellt både ock. (Tålamod = Mod att tåla). 

Lägg annars märke till att det forn-nordiska skrivsättet ibland använder bokstaven i/I för e/E - och tvärtom. Samma med i/I för j/J - jämte d/D och t/T. Att skilja på Sve-tjod, Svi-tjod, Sve-thiud, Sve-theod, Svi-thiud och Sve-theod blir alltså en diskussion om ortografi - som inte behöver reflektera skillnader i namnets (gamla) uttal eller betydelse.

[Castor]

Om man håller fast vid premissen att svearna (Suehans & Suetidi) MÅSTE!!! bo vid Mälaren så är det svårt att få Jordanes' beskrivning av Scandza att hänga ihop rent logiskt. Jag tror att Jordanes’ beskrivning följer en sträng logik där folken som räknas upp är indelade i sex grupper som var och en bor inom ett avgränsat geografiskt område. 

Grupp 1: Adogit, Suehans och Scerefennae.
Grupp 2: Theustes, Vagoth, Bergio, Hallin och Liothida.
Grupp 3: Ahelmil, Finnaithae, Fervis och Gauthigoth.
Grupp 4: Evagroetingis (Evagre + Otingis) och Mixi.
Grupp 5: Ostrogoth, Raumarici, Aeragnaricii, Finni och Vinovilith (+ Suetidi och Dani).
Grupp 6: Grannii, Augandzi, Eunixi, Taetel, Rugi och Arochi (+ Ranii [= Aeragnaricii] eg. till Grupp 5).

Den första gruppen vill jag placera mellan Trondheimsfjorden och Lofoten. Här torde det ha varit lätt att få tag i svarträvsskinn och strax söder om Lofoten är solen om sommaren uppe i exakt 40 dygn i sträck.

De fem följande grupperna räknas upp från söder till norr. Särskilt intresse bör ägnas åt den näst sista gruppen. Det som är lättast att identifiera här torde vara Raumarici som med största sannolikhet syftar på Raumarike, norr om Oslofjorden. Från Raumarike går två stora vattenvägar söderut: Glomma ner till Skagerrak och Vrångsälven - Glafsfjorden – Byälven till Vänern.

Glomma rinner förbi Vingulmark, vars invånare kan ha varit de som Jordanes kallar Vinovilith. Följer man kusten söderut kom man till Ranarike, av Jodanes kallat Aeragnaricii. Värmland, som Byälven rinner igenom, kan på denna tid ha varit befolkat av människor som kallades finnar, vilket inte behöver innebära att de var samer eller att de talade ett finsk-ugriskt språk. Det återstående folket i  grupp 5 – Ostrogoth - skulle kunna vara det folk som bodde i anslutning till Vänerns stränder i söder.

Göta älv, som är det enda av Scandzas vatten och landmärken, som av Jordanes ges ett namn – Vagus, hamnar i min tolkning precis utanför det område som beboddes av folken i grupp 5. Älven bildar gräns mellan de två i söder angränsande grupperna 3 och 4. Det är intressant att de folk (Evagreotingis och Gautigoth) som bodde på var sin sida om älven framstår som folk med stor krigsvana.

Grupp 5:s område är intressant också därför att det har genomgått stora omvälvningar och maktskiften från sagatid till historisk tid. Mest markant är förstås att norsk-svenska gränsen har dragits rakt igenom.

[Anganatyr]

Som Carl Thomas är inne på - man kan ju tappa tråden också - medan man läser den. Sen kan man ju tappa modet, eller tålamodet - eventuellt både ock. (Tålamod = Mod att tåla). 

Då är vi två som upplevt samma sak Boreas.