Författare Ämne: Bo  (läst 34943 gånger)

Utloggad Marty

  • Gode
  • Antal inlägg: 1 469
SV: Bo
« Svar #120 skrivet: december 03, 2013, 08:34 »
Visst spekulerar han. Idén om att Bosgårdar kan hänga ihop med Bona känns väl relativt rimlig? Annars är han logisk i sitt resonemang kring att häraderna är äldre än Bona. För att hitta det administrativa "centrat" i exempelvis Vg i förkristen tid kanske man skall söka efter tinget rent ortsnamnsmässigt.  "Maktklustret/maktfunktioner" för exempelvis Ale Härad som inte ligger i det mest tätbefolkade delarna av Vg är rätt lätt att se. Alvhem-admin/makt, Frövet-kult, Lid/Tängevallen -militärt, Tingstad - legal. Dessa platser ligger mitt i häradet i det fornlämningstätaste området. Typiskt för Vg med ett -hem som element på den "tyngsta" gården. Antagligen är Alvhem ett storgods där alla nämnda platser ingått. Alvhem kom sedan att ingå i Hullsjö Bo. Kanske kan man söka ett Häradscentrum enligt modellen ovan; -hem som utgångspunkt, kultplats, legalt, militärt inom ett litet område (2-4 kvadratkilometer) i ett härads mitt.

Utloggad Skoglar

  • Veteran
  • Antal inlägg: 945
  • Amatör utan skolning
SV: Bo
« Svar #121 skrivet: december 03, 2013, 09:57 »
Yngwe: Häradsnamn som innehåller efterleden "-bo" finns i de flesta landskapen, även runt Mälaren. Hur ser du på den saken?

Kan det vara så enkelt att "-bo" är mer eller mindre generiskt och ungefärligen betyda "bygd" eller skulle man kunna se spåren av en administration som omfattade mycket mer än bara VG? Vad tror du?

 

Utloggad Yngwe

  • Gode
  • Antal inlägg: 5 702
SV: Bo
« Svar #122 skrivet: december 03, 2013, 11:41 »
Yngwe: Häradsnamn som innehåller efterleden "-bo" finns i de flesta landskapen, även runt Mälaren. Hur ser du på den saken?

Kan det vara så enkelt att "-bo" är mer eller mindre generiskt och ungefärligen betyda "bygd" eller skulle man kunna se spåren av en administration som omfattade mycket mer än bara VG? Vad tror du?


Absolut, den observationen måste man göra innan man fokuserar på en begränsad lokal. Bo förekommer som namn på gård, by och bygd både vitt och brett och kan nog i det närmaste sägas beskriva just detta utan att per automatik tyda på någon delaktighet i ett administrativt system!


Det kan då tyckas spekulativt att rycka ut just Bosgård och anta att dessa har någon särskild funktion, men dels är namnet så "ihärdigt"att det väcker uppmärksamhet, och dels så har vi just jämförelsen med termen bygdegård, en gård som inte ingår i något övergripande system, men som ändå är en allmän term med förtåelig funktion.
" Det finns mitt i skogen en oväntad glänta, som bara kan hittas av den som gått vilse"

Utloggad Yngwe

  • Gode
  • Antal inlägg: 5 702
SV: Bo
« Svar #123 skrivet: december 03, 2013, 11:45 »
Visst spekulerar han. Idén om att Bosgårdar kan hänga ihop med Bona känns väl relativt rimlig?


Nej, jag tycker inte det, eftersom bo är ett begrepp som inte begränsas till VG, och eftersom Bosgårdarna inte på något vis kan sägas motsvara de olika västgötska Bona...


Ljudlikhten gör det givetvis rimligt att undersöka, men man ser ju i stort sett omedelbart att en sådan hypotes kräver så mycket spekulation och korrigeringar av fakta att det inte är rimligt att ha det som utgångspunkt.
" Det finns mitt i skogen en oväntad glänta, som bara kan hittas av den som gått vilse"

Utloggad Vetgirig

  • Gode
  • Antal inlägg: 2 470
  • Skåning, naturaliserad Norrlänning, orienterare
SV: Bo
« Svar #124 skrivet: december 03, 2013, 12:27 »
Citera
Yngwe: Häradsnamn som innehåller efterleden "-bo" finns i de flesta landskapen, även runt Mälaren. Hur ser du på den saken?

Kan det vara så enkelt att "-bo" är mer eller mindre generiskt och ungefärligen betyda "bygd" eller skulle man kunna se spåren av en administration som omfattade mycket mer än bara VG? Vad tror du?
De flesta gårdsnamn är satta efter funktion eller för att peka ut ägaren. -bo motsvarar en funktion, nämnligen att någon/några "bodde" på platsen. Av de äldsta uppteckningarna för ett ganska stort antal gårdar framgår det hur namn med -bo under tiden fram till ca 1500 omljudsförändras via ett -bu och slutligen blir -by. Detta sker över hela Norden. Men i Norge stannar utvecklingen av vid -bu. I Danmark utvecklas betydelsen av -by vidare, så att ändelsen pekar ut en större samling gårdar (arvsdelningar) vilket leder vidare till sådana orter vi kallar städer idag.

Namn på -bo, som tillika har haft en administrativ funktion bör alltså vara äldre och fastare knutet till sin bygd än ett vanligt gårdsnamn. Något som inte behövde ändras eftersom knytningen fanns till en funktion.

Jag håller inte med om att härad kommer före -bo. Tvärtom! Överallt där härad används, så är det den sista administrativa benämningen, som alltså centralmakten inför. Varför skulle detta vara annorlunda vad gäller -bo/härad inom t ex Vgl? Vi har ju namnändelser, som -kind/-kinda, -bo, -hund, -hundare, -land, vilka betecknar olika nivåer i politisk/administrativa funktioner inom de äldre samhällena. Att utröna vilka, som är äldst eller i vilken ordning de kommer (kan dessutom vara olika utvecklingar i skilda områden) torde bli en egen tråd.

Ett antal namnändelser klingar än idag av att dessa platser kan vara ett säte för eller alternativt vara urhem för en elitätt inom de äldsta samhällena, men det kräver ju en egen tråd att gå vidare med.
Amatör! Skåning i Norrland!

Utloggad Marty

  • Gode
  • Antal inlägg: 1 469
SV: Bo
« Svar #125 skrivet: december 03, 2013, 16:39 »
Bo/Härad/Kind
Kind är mest diffust och har bara fortlevt indirekt via exempelvis Kåkinds härad. Så Kind borde vara äldst. Flera härader ändrades redan i tidig medeltid vilket innebär att de då var så gamla att deras befolkning ändrats så mycket att de behövde göras om (ex Als Härad). Jag utgår från att häradet haft som funktion att få fram ca 100 soldater varför man ville ha dem i rätt storlek. Häradet/Hundare/Hundreds har ju sin tradition tillbaka till romerska riket vilket talar för en möjlig hög ålder. Kind är ett begrepp som användes av bland andra Goterna där Kindins var en lagman/lokal kung. Att häraderna överlevde längre betyder inte att de är yngre än Bona. Tar man Hullsjö Bo så täcker det hela Göta Älv dalen vilket jag ser som en möjlig indikation på en senare datering. Vid mynningen låg Älvsyssel som bl a Erland Hjärne pekar ut som en del av Alvhem. Att Ale-Härad och Alvhem legat under Hullsjö ser jag som en svaghet i argumenten för Bona som mycket gamla. Älvsyssel är en naturlig byggd som avgränsas av Risveden och fallen i Göta Älv. Hullsjö Bo känns rätt påsmetat (i alla fall här).

Utloggad Vetgirig

  • Gode
  • Antal inlägg: 2 470
  • Skåning, naturaliserad Norrlänning, orienterare
SV: Bo
« Svar #126 skrivet: december 04, 2013, 11:19 »
Som jag ser det, så pekar det mesta på att en forntida administrativ enhet skulle "producera" något, som var jämnt delbart med 12. Jag tjatar alltid om att det handlar från början om 6 krigare plus en ledare, vilket utvecklas vidare till 2 x 6 krigare med ledare p g a befolkningsökningar. I slutskedet blev det 2 x 12 krigare plus ledare och 5 sådana bildar ett storhundrade (120).
När kristendomen kommer, så införs det decimala (latinska) räknesättet och då omvandlas områdena till att hantera 100 krigare. samtidigt kallades områdena för härader. I många fall kunde då en tidigare region för att ställa upp ett storhundrade p g a fortsatt befolkningsökning delas i minst 2 områden som alltså blev "härad".
Amatör! Skåning i Norrland!

Utloggad Marty

  • Gode
  • Antal inlägg: 1 469
SV: Bo
« Svar #127 skrivet: december 04, 2013, 12:42 »
Håller med om 12. Beowulf var ju själv 12:e och sist i båten osv. Kan vara så att Svealands Hundare/Hundreds bygger på 100 och Härad på 120. Apropå kungar från Alvhem så var ju Beowulf, Alf Walda =Älvahärens härskare i ren översättning.

Utloggad Vetgirig

  • Gode
  • Antal inlägg: 2 470
  • Skåning, naturaliserad Norrlänning, orienterare
SV: Bo
« Svar #128 skrivet: december 04, 2013, 13:04 »
Citera
Kan vara så att Svealands Hundare/Hundreds bygger på 100 och Härad på 120.
NEJ! Tvärtom, så blir vi överens.
Amatör! Skåning i Norrland!

Utloggad Marty

  • Gode
  • Antal inlägg: 1 469
SV: Bo
« Svar #129 skrivet: december 04, 2013, 14:11 »
Tänker du Hundare/Hundred=120 och Härad=100? I så fall kommer vi inte överens i denna fråga:)

Utloggad Emund Slemme

  • Veteran
  • Antal inlägg: 976
    • Fra romertid til vikingetid
SV: Bo
« Svar #130 skrivet: december 04, 2013, 16:22 »
Sanfrid Welin, Västergötlands Fornminnesförenings Tidskrift. 1954, femte delen.
Han menar på att Häraderna är äldre än Bona. Bona (8st) hänger ihop med Bosgårdarna. Han ser dessa som förvaltningsgårdar knutna till Bona. De ligger inte på Bonas huvudgårdar som Gudhem utan är spridda för att täcka Bona och skall ha förvaltats av individer strax under högsta hönset i Boets hierarki. Han menar på att riktiga Bosgårdar i princip är ett Vg fenomen med 41 st medans resten av Sverige har 4, varav 2 i Halland.

Marty; interessant indlæg; dejligt at se, at der er andre med den opfattelse at Bosgårde oprindeligt er et VG fænomen.  ;)

Bosteder med efterled som -ing og -heim hører til de ældste germanske stednavne efterfulgt af -sted og -lev. Jf. det tidligere behandlede Gudhēm - og dit nævnte Alvhem. Begge er sammensatte stednavne sikkert baseret på betydningen af goðheimr i den norrøne litteratur.

Utloggad Emund Slemme

  • Veteran
  • Antal inlägg: 976
    • Fra romertid til vikingetid
SV: Bo
« Svar #131 skrivet: december 04, 2013, 16:57 »
Skillnaden mellan Götaland och Svealand är inte så tydlig som man kan tro av Brinks mening här och det är inte så att antalet Bo i Svealand uppväger antalet Bosgårdar i Götaland. Tvärtom är även Bo betydligt vanligare i Götalandskapen enligt min studie. Ibland gör Brink sådana konstiga kopplingar, eler gjorde kanske vi ska säga, jag tycker han har bättrat sig :-)

Ifølge denne Ph.d. afhandling side 14 behandles Stefan Brink's forskningsresultater i et resume i afsnittet 1.2.1.2. Stefan Brink. Afsnittet 1.2.1.3. side 17 er også værd at læse ligesom hele kapitlet om 1.2.2. Centralpladsteori side 18.

http://nfi.ku.dk/publikationer/phd-afhandlinger/LEC-afh_tekst.pdf/

Jeg har svært ved at se noget 'kunstigt' ved Brink's resultater. Er han ikke en anerkendt forsker?

Det er godt at læse denne din sætning - Tvärtom är även Bo betydligt vanligare i Götalandskapen enligt min studie.

Utloggad Emund Slemme

  • Veteran
  • Antal inlägg: 976
    • Fra romertid til vikingetid
SV: Bo
« Svar #132 skrivet: december 04, 2013, 17:16 »
Re: Götaland

Den danske professor Niels Lund skrev en artikel i et kompendium ’Fra vikingeriger til stater’ (700-1200).

Her skriver han bl.a. side 14-15:

”Fra omkring 600 ophører kilderne at omtale göterne, og det må vel betyde, at de var blevet opslugt af sveerne, som fortsat nævnes; Wulfstan siger f.eks. at Gotland (eller Östergötland) hørte til sveerne. Argumentet er et af de farligste, kildekritikken kender, argumentum e silentio. Det kan kun anerkendes, hvis man ikke kan forestille sig andre grunde til, at noget forsvinder ud af kilderne. Mistede kilderne interessen for det, eller forsvandt kilderne eventuelt selv?

[ . .] Senere forskere har da også peget på, at Götalandene eksisterede i bedste velgående igen fra omkring år 1000, og intet tyder på, at de var genopstået for nylig.

Utloggad Emund Slemme

  • Veteran
  • Antal inlägg: 976
    • Fra romertid til vikingetid
SV: Bo
« Svar #133 skrivet: december 04, 2013, 17:24 »
Har tidigare ventilerat möjligheten att Bosgrådar kan ha varit centra för ett härad (sokn) och en "häradshövfding".

Findes der Bosgårde i grænselandet, Askim, Vättle og Sävedals herreder?

Det vil give dig svaret på dit spørgsmål?

Utloggad Marty

  • Gode
  • Antal inlägg: 1 469
SV: Bo
« Svar #134 skrivet: december 04, 2013, 18:15 »
Det finns en Bosgård i Mölndal nära kyrkan med vikingatida silverskatt. Har någon en karta över Vg med inlagda Bosgårdar? För att hitta ett förkristet centra tror jag (som exempelvis Brink) att man skall söka 1. Ett ting (Tingstad, Tingberg etc) 2. Kultplats (-vi-ve-ala-åker-lund(a). 3. Militärt (-karl, -theng,- dräng, - lid)
4. Makt
- för Vg ofta en plats med kungliga/adliga anor kända från medeltid,
- i den fornlämningstätaste delen av häradet
- för Vg ofta ett -hemnamn
- speciell kyrka (västtorn, rundkyrka, kloster)

Dessa 4 funktioner bör ligga inom ett par kvadratkilometer. Hur ofta ligger en Bosgård inom ett sådant kluster exempelvis i Vg?

Utloggad Marty

  • Gode
  • Antal inlägg: 1 469
SV: Bo
« Svar #135 skrivet: december 04, 2013, 20:55 »
Lite lösa funderingar..

Kollade snabbt igenom Skarins Gränsgårdar i Centrum. Han går igenom ett antal Härader utifrån medeltida uppgifter mycket noggrant. Tar man bara med ortsnamn som kan vara förhistoriska och räknar ihop antal gårdar under medeltiden får man:

Askims Härad: 103 gårdar
Sävedals Härad: 120
Ale Härad: 119

Om varje gård skulle stå med 1 soldat blir det just 100-120 soldater per Härad.

Ju mer tätbefolkad en byggd var ju mindre Härad. Detta syns tydligt i centrala Vg där Häraderna är mycket mindre än de mer perifera. Ale saknar Bosgård vilket kanske kan bero på att Lödöse fanns redan under sen vikingatid med egen kungsgård (Bosgård?). Lödöse fanns långt före Bona upphörde. Varför ligger det i Hullsjö Bo och inte i Lödöse Bo?

Offerplatsen Finnestorp som övergavs ca 550 e kr ligger exakt på gränsen till 4 härader. Även om de inte kallades Härader 550 e kr så verkar det då finnas fyra "enheter" som möts vid offerplatsen.




Utloggad JanneF

  • Medlem
  • Antal inlägg: 50
SV: Bo
« Svar #136 skrivet: december 05, 2013, 00:03 »
Det finns en Bosgård i Mölndal nära kyrkan med vikingatida silverskatt. Har någon en karta över Vg med inlagda Bosgårdar? För att hitta ett förkristet centra tror jag (som exempelvis Brink) att man skall söka 1. Ett ting (Tingstad, Tingberg etc) 2. Kultplats (-vi-ve-ala-åker-lund(a). 3. Militärt (-karl, -theng,- dräng, - lid)
4. Makt
- för Vg ofta en plats med kungliga/adliga anor kända från medeltid,
- i den fornlämningstätaste delen av häradet
- för Vg ofta ett -hemnamn
- speciell kyrka (västtorn, rundkyrka, kloster)

Dessa 4 funktioner bör ligga inom ett par kvadratkilometer. Hur ofta ligger en Bosgård inom ett sådant kluster exempelvis i Vg?

Bosgården i Mölndal (Fässberg socken) beskrivs så här i boken Mölndals Gatunamn av Lars Gahrn:

Namnet Biskopsbo betyder" biskopens förvaltningsområde" ... År 1294 bytte han (Biskop Brynjulf i Skara) bort  egendomen Faesbiaergha till domprosteriet. Man har nämligen antagit att Faesbiaergha och Biskopsbo varit samma gårdssamling, och att Bosgården varit huvudgården, där Biskopens förvaltare bodde. ( De övriga gårdarna var fyra gårdar i Krokslätt, en i Toltorp, hemmanet Swlotorp (okänt), Gunnebo och Lackarebäck.

Utloggad Vetgirig

  • Gode
  • Antal inlägg: 2 470
  • Skåning, naturaliserad Norrlänning, orienterare
SV: Bo
« Svar #137 skrivet: december 05, 2013, 03:12 »
Citera
Tänker du Hundare/Hundred=120 och Härad=100? I så fall kommer vi inte överens i denna fråga:)
*Hundare är inte samma som Hund. I varje fall inte inom Mälarområdet.
*Hund har inget med "hundred" att göra inom Skandinavien. Att begreppet även användes i England, där det däremot har med "hundred" att göra, är en helt annan sak. Hund användes inte i Mälarområdet och mig veterligen inte i Skandinavien. Möjligen i Danmark. Men nu blir jag väl upplyst?
*Härad är en tredje funktion skild från ovanstående. Däremot kan i Mälarområdet ett härad teoretisk bildas av ett hundare, som haft låg befolkningstillväxt sedan hundaret organiserades, men jag minns inget sådant "hundare". Det vanliga är dock att ur ett "hundare" uppstår flera senare härader p g a befolkningstillväxt. Kolla kartorna!
*Begreppet "land" bör också tas med vid diskussioner om administrativa områden. Enligt min uppfattning finns mycket, som tyder på att "land" i Mälarområdet var något som föregick/ombildades till "hundare" troligast i något slags enande till ett övergripande "folkland". Men inom Mälarområdet ombildades inte ett flertal "land" till hundare. T ex de söder om Mälaren. Dessa ombildas sedemera direkt till härader, samtidigt med att regionens övriga härader tillkommer. Även i Vgl, Ögl resp smålanden ser ju "häraderna" ut att vara senare uppdelningar ur de där befintliga områden som haft status av "land". Kolla kartorna igen! Finns något härad som i sitt äldsta skick bryter ett "lands" gräns?

De uppräknade numerären för härad borde vara 5 x (2 x12) soldater, d v s 120. Ett storhundrade. Kolla om Askim Härad blivit av med ett skeppslag (socken) till något annat härad (som kanske har 6 st)? Troligast!
Trots att häradet tar ut ett storhundrade soldater är det inte ett hundare eftersom dessa organiseras före häradena. Men numerären kan för den skull vara samma eftersom befolkningstillväxt tillåter det.

Varför just 2 x 12 soldater plus hövitsman/rorsman? Det hade att göra med krigsskeppen, som hade 12 par åror. Det talas bara om rodd, men den som ville ha en fräsch besättning i land seglade sannolikt så nära det gick innan slaget skulle stå, vilket dessutom oftast gick avsevärt snabbare. Men DÅ ville man ha full manöverbarhet och tog ned rå, mast och segel, samt placerade allt detta i en ställning inombords. I ett sådant skepp kunde härens befälhavare (eller kungen) kräva att placera 8 soldater ur sin hird utöver ordinarie besättning. De förutsattes lojalt ta sin törn vid ev rodd. Inget sådant krigsskepp är med säkerhet bevarat. På Gotland kallades skeppstypen "snäcka".

De stora skepp som nämns i i en del uppgifter, kunde egentligen inte mäta sig med standardskeppet i snabbhet och smidighet (möjligen en kortare tid vid rodd). Möjligen i sjövärdighet ute på Nordsjön. Däremot var de statuscymboler för tidens rikare eliter.
Amatör! Skåning i Norrland!

Utloggad Marty

  • Gode
  • Antal inlägg: 1 469
SV: Bo
« Svar #138 skrivet: december 05, 2013, 10:04 »
Begreppet -Land är nog inte relevant för Vg. Har sett Brinks tankar om dessa i öst/norr.. Finnestorp vid gränsen till 4 härader (samma förhållande finns för offerplatser på Gotland) visar på att en struktur fanns antagligen senast på 550 -talet och att Häraderna tagit över deras utsträckning (om de inte kallades det då). För Vg skulle ett kind ha kunnat vara ca 4 härader om vi leker med tanken att Finnestorp är offerplatsen för ett Kind. Om Kind var administrativt så tror jag att -land i Vg motsvaras av - hem=trakt. Här är ett försök till några exempel.

Landet     Invånarna    Administrativt betydelse
Alvhem          Alver           Alvakind                 De som bor vid Älven
Naglum          Niflungar     Nifakind                  De som bor vid dimman=Trollhättefallen
Skälvum        Skiflungar    Skialfakind              De som bor på "hyllan/platån" runt Kinnekulle

Lite tillyxat..

Inom Gotisk tradition är ju Kindins en lagman så kanske tingsplatser kan vara en utgångspunkt för att försöka hitta de gamla Kinden. Kindindelningen i Ög är väl inte lika trasig som i Vg så det kanske finns ledtrådar där kring hur stora de var och hur de kom att förhålla sig till häraderna?

Utloggad Vetgirig

  • Gode
  • Antal inlägg: 2 470
  • Skåning, naturaliserad Norrlänning, orienterare
SV: Bo
« Svar #139 skrivet: december 05, 2013, 10:36 »
Citera
Begreppet -Land är nog inte relevant för Vg. Har sett Brinks tankar om dessa i öst/norr.. Finnestorp vid gränsen till 4 härader (samma förhållande finns för offerplatser på Gotland) visar på att en struktur fanns antagligen senast på 550 -talet och att Häraderna tagit över deras utsträckning (om de inte kallades det då). För Vg skulle ett kind ha kunnat vara ca 4 härader om vi leker med tanken att Finnestorp är offerplatsen för ett Kind. Om Kind var administrativt så tror jag att -land i Vg motsvaras av - hem=trakt. Här är ett försök till några exempel.
Inte relevant? Sedan beskriver du perfekt ett land, ett kind, som skulle kunna var uppdelat i 4 härader. Om du har ett -kind/-land och delar detta i 4 härader så blir lösningen att lägga -kindet:s gemensamma offerplats i anslutning till den plats där gränserna samlas ganska logisk. Nu går det att dela på olika sätt, men utgångspunkten i en centralpunkt är ganska logisk, om man vill hålla samman en region.

-hem ser jag som säte för en elitsläkt. En region, med en storgård (med tiden) varifrån dess makt en gång började byggas upp.

Varför kan inte ett -kind, härad, -land, -hem, -bo var och en ha både politisk, kulturell resp administrativ funktion, men under olika tider?

Den minsta administrativa enheten blir oftast den region, som utvecklas till vad vi idag kallar "socken". En förnämlig uppfinning för att administrera gemensam ekonomi i ett icke monetärt samhälle, samt förståss försvar, politik, religion, handel, sociala omständigheter etc. När något övergripande gemensamt skall utföras blir bördan alltid rättvist fördelad om den fördelas via dessa standardregioner. Det är min övertygelse att det är denna rättvisetanken, som leder till att kyrkan utnyttjar en befintlig politisk/administrativ organisation för att hantera befolkningarnas formella kristning än något omvänt.
Amatör! Skåning i Norrland!