Författare Ämne: Bo  (läst 28393 gånger)

Utloggad Yngwe

  • Gode
  • Antal inlägg: 5 702
Bo
« skrivet: november 23, 2010, 10:51 »
Vi har tidigare ytligt berört "Bon" och om det eventuellt avser någon slags plats/gård med administrativ eller centralmaktsfunktion. I vissa fall ligger bo-gårdarna relativt nära Husabyar, och i andra fall kan man ana ett strategiskt läge invid kommunikationsvägar.

Har nån mer info eller fumderingar om dessa bon?
" Det finns mitt i skogen en oväntad glänta, som bara kan hittas av den som gått vilse"

Utloggad Yngwe

  • Gode
  • Antal inlägg: 5 702
SV: Bo
« Svar #1 skrivet: januari 09, 2011, 23:32 »
Vädjar återigen om att ni som sitter inne på någon kunskap om detta delar med er lite! Har börjat gå igenom arkiv och har hittat tioatals bara i Småland, men lyckas knappt hitta något skrivet om dessa gårdar!
" Det finns mitt i skogen en oväntad glänta, som bara kan hittas av den som gått vilse"

Utloggad Jesper

  • Medlem
  • Antal inlägg: 77
Bosgårdar
« Svar #2 skrivet: januari 10, 2011, 19:37 »
Eivind Claesson avhandlar kort de västgötska bosgårdarna i hans licentiat: Cuius ecclesiam fecit - Romanska kyrkor i Västergötland. 1989.
/Jesper

Utloggad matfrisk

  • Medlem
  • Antal inlägg: 23
SV: Bo
« Svar #3 skrivet: januari 11, 2011, 17:55 »
En bra idé om man har frågor som denna är att börja med att titta i uppslagsverken, med andra ord i första hand Medeltidens ABC, Kulturhistoriskt lexikon för nordisk medeltid och Reallexikon der Germanischen Altertumskunde. Där får man åtminstone koll på den äldre forskningen så att man inte behöver uppfinna hela hjulet igen. Sedan får man dyka ner i Vitterhetsakademiens biblioteks katalog Vitalis, då gäller det att vara uppfinningsrik för att hitta ingångarna till vad som man är intresserad av.

Utloggad Yngwe

  • Gode
  • Antal inlägg: 5 702
SV: Bo
« Svar #4 skrivet: januari 12, 2011, 01:01 »
Tyvärr måste man nog i viss mån uppfinna hjulet igen i detta ämne då det visar sig att tidigare hjul inte alltid snurrar som tänkt.

Vad säger t.ex Medeltidens ABC, jo att det är gods knutna till kyrkan och kronan.  Någon slags standardtolkning i populär anda med andra ord. Den må kanske vara riktig men var finns underlaget för dessa påståenden?

Jag kartlägger just nu Bosgårdar i ett syfte då den faktiska funktionen egentligen inte behöver vara viktig, men man blir ju nyfiken ändå. Specielt som Bosgårdar ofta nämns i sammanhang med just centralmakt, ofta tillsammans med Husabyar och Tuna-byar. Det är då slående att den överlägset vanligaste är Bosgårdarna, men ändå vet ingen på detta närmast allvetande forum någonting om dem. Söker man på nätet är det närmast tvärstopp, ett fåtal uppsatser berör dem men knappast deras egentliga funktion, snarast tjänstgör de som exempel för en större jordbruksfastighet. 
" Det finns mitt i skogen en oväntad glänta, som bara kan hittas av den som gått vilse"

Utloggad Jan Owe

  • Stammis
  • Antal inlägg: 351
SV: Bo
« Svar #5 skrivet: januari 12, 2011, 11:25 »
Låt mig citera ur Kulturhistoriskt lexikon (band 2 s. 26), artikeln Bo:
Citera
Ordet ingår i Sk.l.s kunungs bo och archibiscops /bo/ i sådant sammanhang, att betydelserna kungsgård och ärkebiskopsboställe, ärkebiskopsgård äro otvetydiga. Ögl.s dråpsbalk talar om biskops bryte i stafs bo ok stols, vilket uttryck tydligen betecknar biskopsgods och är bildat till (biskops)-stav och (biskops)-stol. I samma avsnitt talas om konungs bryte i Upsala bo och jarls bryte i roþzs bo. [...] I ortnamn är bo (bu) som senare led ibland mycket svårt att skilja från såväl det ur plur. bodha, bodhir till bodh (búð) uppkomna bo (bu) som det ur plur. gen. boa av boe m. inbyggare utvecklade bo, då ofta tillräckligt gamla skriftformer saknas för namnen. Det neutrala bo ingår tydligen i flertalet av de enkla Bo i olika delar av Sv. Namnet Bo betecknar ofta herrgårdar eller boställen, t.ex. Bo, herrgård och sn i Sköllersta hd, Närke, och Bo, herrgård och sn i Värmdö skeppslag, Uppl. Namnet Bo har haft betydelsen (kunglig) förvaltningsgård som i Upsala bo, roþzs bo ovan.
Möjligen innehåller också det, huvudsakligen till Götal. begränsade, vanliga namnet Bosgården gen. av det ovannämnda bo. n. Enligt G. Franzén betecknar detta namn gårdar så gott som genomgående belägna vid kyrkorna, dock aldrig i egenskap av prästgårdar. De äro i de äldsta jordeböckerna i stor utsträckning kyrko- eller klosterhemman och anses därför ha varit ett slags ecklesiastika fogdegårdar, som avspegla ett hittills föga känt förvaltningssystem. De ovan behandlade namnen synas alla vara från yngre medeltid.
Därav säkert uppgiften i Medeltidens ABC.
Franzens uppsats från 1937 heter Vikbolandets by- och gårdsnamn I.

Utloggad Yngwe

  • Gode
  • Antal inlägg: 5 702
SV: Bo
« Svar #6 skrivet: januari 12, 2011, 12:15 »
En del av problemet ligger just i det som här beskrivs.  Eftersom vi har uppgifter om Uppsala bo, jarls bo stavs bo och så vidare så tillskrivs bo en självklaar kunlig eller kyrklig roll. Detta accepteras rakt av. Men om jag säger att det finns ett flertal platser med namnet Biskopskvarn och även några med namnet Kungskvarn så kan jag knappast därför påstå att kvarnar per automatik är knutna till kronan eller kyrkan.  Detta styrks ju språkligt av förtydligandet av at detta är just biskopens bo och inte att blanda ihop med bo.   

Jag vill inte rakt av förkasta äldre forskning, men samtidigt är den ofta uppenbart smittad av Uppsalasjukan. Sån här högst förenklad bevisföring måste ju rimligen ifrågasättas så att den antingen kan göras starkare eller antas vara en lös teori.

Jag skulle därför vilja ha ett resonemang om Bosgårdarnas spridningsmönster rent geografiskt men även kulturellt, ett resonemang om deras attribut i form av t.ex. kyrkor och gravfält och ett resonemang om ägarförhållanden som är kända.
" Det finns mitt i skogen en oväntad glänta, som bara kan hittas av den som gått vilse"

Utloggad Anganatyr

  • Gode
  • Antal inlägg: 1 268
SV: Bo
« Svar #7 skrivet: januari 12, 2011, 20:27 »
Intressant ämne. jag följer det med spänning  ;D.

Utloggad Yngwe

  • Gode
  • Antal inlägg: 5 702
SV: Bo
« Svar #8 skrivet: januari 16, 2011, 23:09 »
Efter några dagars grävande

Bosgårdar finns från Skåne i söder upp till åtminstone Dalarna och Hälsingland. De finns i de danska landskapen Skåne Belkinge och Halland, men till synes inte i Bohuslän, och till nu har jag inte hittat några i Dalsland.

Identifiering är besvärligt då roten "bo" förekommer i flera olika former. Jag har därför bara räknat där bo,bos,boss,bös eller bus kombineras med gård. Dessa former kan styrkas vara likvärdiga.  Det finns skäl att misstänka att efterledet gård kan uteslutas eller bytas mot annat efterled, t.ex. -stället eller -arvet, men jag har inte kunnat styrka detta nog för att räkna med dessa som bosgårdar.

Jar hittat över hundra stycke, och då har jag ett ganska stort antal socknar kvar att gå igenom i Älvsborg, Skaraborg Malmöhus och Jämtland.  Slående är att väldigt många ligger i omedlbar närhet av tidiga kyrkor, än fler ligger i anslutning till förkristliga gravfält.

Koncentrationen är föga förvånande förhållandevis stor i Väster- och Östergötlands slättbygder, däremot är de konstigt nog mycket få i Uppland, och ingen alls i anslutning till Mälaren. Tätast verkar de ändå ligga i Norra Värend där det finns en dryh handfull med bara några km inbördes avstånd.

Någon som kan spekulera om dett?  GE-fil finns att få för den som är hugad!
" Det finns mitt i skogen en oväntad glänta, som bara kan hittas av den som gått vilse"

Utloggad Boreas

  • Gode
  • Antal inlägg: 5 477
SV: Bo
« Svar #9 skrivet: januari 17, 2011, 00:18 »
Nu finns ju -bo över hela Danmark och Norge - oxå. I Danmark skrivs ofta -boe. I Norge kan man skriva -bö/-bu. Sen finns en rad efter den finska kusten, från Å-bo till Gum-bo. Här finns också bö/böle, som i Gubböle. Släktskapen till -by törs vara omedelbar. Sen är väl bo, bod och borg också etymologiska syskon.

Platsnamn med Bo/Bu kan också förekomma i pluralis, som t.ex. Bodin i Hälsingland och Bodin (vid Bodö) på Helgeland.
 
Att ta reda på topografin och den historiska demografi ikring dessa 'bon' är faktiskt ett mycket intressant projekt.

“It's easier to fool people than to convince them that they have been fooled.”

Utloggad Yngwe

  • Gode
  • Antal inlägg: 5 702
SV: Bo
« Svar #10 skrivet: januari 17, 2011, 08:42 »
Ja visst finns det mängder av bo och i allsköns varianter, det hittar man tjogtals i varje socken. Men det finns ju kanske skäl att tro att bosgård har en särskild innebörd.  Finns det bosgårdar i Danmark och Norge?  Har inte börjat titta på det och har inte heller verktygen för att göra det ordentligt!

Språkligt verkar det vara rätt snårigt då det som du säger Boreas finns många etymologiska syskon och kusiner att ta hänsyn till. I det resonemanget kan man också dra in boss/bas som inlånats från andra germanska språk, och med en innebörd som är intressant.
" Det finns mitt i skogen en oväntad glänta, som bara kan hittas av den som gått vilse"

Utloggad Anganatyr

  • Gode
  • Antal inlägg: 1 268
SV: Bo
« Svar #11 skrivet: januari 17, 2011, 19:33 »
Har du några ideer om dateringen av dessa bogårdar Yngwe?

Utloggad Yngwe

  • Gode
  • Antal inlägg: 5 702
SV: Bo
« Svar #12 skrivet: januari 17, 2011, 20:59 »
Ideer har jag, men jag har inte själv utsatt dom för någon djupare granskning

Dom beskrivs inte i funktion i våra skriftliga källor, flera av dem byter namn till något annat under 1300 talet, dom verkar saknas helt i norrlands-områden med svensk kolonisation under 12 och 1300-tal.  Det tolkar jag som att de då inte har kvar sin funktion.

Dom finns påfallande ofta i anslutning till tidiga kyrkor, det är alltså tänkbart att de då har sin funktion únder 1000 och 1100-talet.

Dom finns i anslutning till förkristliga gravfält på platser man kan misstänka varit centrala platser, men som saknar kyrkor eller kända frälsegårdar. Man kan då möjligen anta att platsen förlorat sin centrala betydelse och att bosgården därför skulle vara äldre än från 1100-talet.


Men som sagt, detta är inte specielt djupt granskat. Mitt uppsåt med kartläggningen var att få fram ett geografiskt mönster och inte att utreda ålder och exakt funktion. Men nu har man ju blivit nyfiken på allvar så jag ser gärna kritik!
" Det finns mitt i skogen en oväntad glänta, som bara kan hittas av den som gått vilse"

Utloggad Sven-Åke

  • Veteran
  • Antal inlägg: 652
SV: Bo
« Svar #13 skrivet: januari 18, 2011, 00:15 »
Dessutom finns ju namnet Boo,  tex en gästgivaregård i Hjälmseryd, Småland.   

Utloggad Yngwe

  • Gode
  • Antal inlägg: 5 702
SV: Bo
« Svar #14 skrivet: januari 18, 2011, 10:50 »
Javisst, det finns massor med Boo runt om i landet. Svårigheten är bara att säga när Boo avser samma sak som Bosgård.  I vissa fall,t.ex. Boo på Lidingö, har jag kunnat styrka att Bo också benämns Bosgård, medans jag i andra fall funnit att Boo verkar ha annat ursprung.  I min kartplott har jag därför inte tagit med Boo utan att också hitta noteringar med efterledet -gård avseende samma ställe.
" Det finns mitt i skogen en oväntad glänta, som bara kan hittas av den som gått vilse"

Utloggad Anganatyr

  • Gode
  • Antal inlägg: 1 268
SV: Bo
« Svar #15 skrivet: januari 18, 2011, 20:32 »
Dom finns påfallande ofta i anslutning till tidiga kyrkor, det är alltså tänkbart att de då har sin funktion únder 1000 och 1100-talet.
Jag är inne på samma linje som dig om dateringarna, men en tanke slog mig efter Jan Owes inlägg. När är Östgötalagen daterad till? Nämns Bo i andra landskapslagar? När är i så fall den tidigast och den senaste dateringen av Bo i landskapslagarna? Kan man här få en indikation om användningsperioden? Är det någon på forument som har dessa kunskaper så skriv gärna några rader, det skulle tacksamt tas emot.

Utloggad Yngwe

  • Gode
  • Antal inlägg: 5 702
SV: Bo
« Svar #16 skrivet: juli 11, 2011, 16:47 »
Efter att närmast ha gått in i väggen, iallafall vad det gäller Bosgårdar, har jag börjat titta på det igen.

Jag har nu hittat Bosgårdar även i Bohuslän och Jämtland, och till och med i finska Nyland.

Som skrivit i annan tråd verkar finnas tre huvudsakliga typer av lägen

1. Centralt . I omedelbar närhet till kyrka och/eller gravfält.

2. Stategiskt avseende kommunikation, vid vattenvägar och då påfallande ofta vid trängre eller svårare passager.

3. Vid produktionsplatser. Bosgårdar i vad som verkar sakna förankring till kulturbyggd visar sig ofta ligga i ett område med lämningar efter framställning av malm eller trä-produkter.

Bosgårdarna verkar helt klart ha en administrativ funktion, men jag kan inte se att de är direkt kopplade till vare sig kyrkan eller någon övergripande srtatsmakt. Att några Bosgårdar med tiden hamnar under kyrkan eller kronan innebär inte på något vis att begreppet tar sitt ursprung därifrån.  Betydelsen rent språkligt skall då sökas i just by eller bo, alltså byns gård eller byggdens gård.  Bosjorden, ett markområde intill Bosgården på Visingsö, är mycket riktigt enligt de första källorna också allmänning

En hypotes. Bosgården är en ekonomisk parallell till tingslagen, alltså en bygdegemensam institutiion.  Bosgården ger alltså byggden ekonomiska reserver och muskler.  Hypotesen stärks av att det gemensamm ansvaret som skapat lagar rimligen också bör yttra sig i ekonomin.

Frågan är om vi kan finna bevis för ett gemensamt ansvarstagande för byggders ekonomi i de tidigaste skrifterna?  Kanske rotationer elle rättvisa fördelningar av jordbruksmark? 
" Det finns mitt i skogen en oväntad glänta, som bara kan hittas av den som gått vilse"

Utloggad Yngwe

  • Gode
  • Antal inlägg: 5 702
SV: Bo
« Svar #17 skrivet: augusti 10, 2011, 12:18 »
Har indikationer på att Bogård förekommer i Noge , Danmark och möjligen möjligen Holland också, men saknar tillräckligt omfattande ortsnamnsregister för att kunna se om det rör sig om enstaka eexempel eller om de är allmänt förekommande.
 
Helt klart är nu att Franzens uppgift som refereras till i Medeltidens ABC , om att Bogårdar i stort sett alltid återfinns vid kyrkorm är helt felaktig. I VG och ÖG finns de ofta i närheten av kyrkor, riktigt, men med sådan kyrktäthet så är det en självklar följd.

För den som önskar finns en någorlunda uppdterad GE-fil med något hundratal Bogårdar inprickade,
" Det finns mitt i skogen en oväntad glänta, som bara kan hittas av den som gått vilse"

Utloggad AiÖ

  • Novis
  • Antal inlägg: 9
SV: Bo
« Svar #18 skrivet: november 10, 2013, 21:35 »
Hej!

Nyligen – men innan jag hittade denna "tråd" här – började jag att göra en sammanställning av Bosgårdar, än så länge i ett kalkylark. I och med att detta ämne här på arkeologiforum tar upp Bosgårdarna, dristar jag mig till att väcka det till liv, trots att ett par år har förflutit sedan det senaste inlägget.
Jag hade liksom du (Yngwe) svårt att hitta material om Bosgårdar, och de kartläggningar jag ändå har förstått att finns, har varit del av avhandlingar och dylikt material som inte utgivits av förlag, och som jag heller inte tagit mig för att beställa fram genom bibliotek.

Yngwe: Det skulle vara intressant att höra om du fortsatte med ditt material och om du ännu har det i behåll och vill dela med dig av dina upptäckter.
Jag är även intresserad av vilket underlag du utgått ifrån.

Jag började med en källa som jag hade till hands, nämligen Sveriges dödbok 1901-2009 och fick, efter bortrensning av uppenbara dubbletter och felträffar, ut totalt 78 Bosgårdar (BODSG, BORDSG, BOSG och BOSSG), fördelade på landskapen som följer:
Bohuslän: 2, Dalarna: 1, Halland: 6, Skåne: 1, Småland: 10, Västergötland: 51, Östergötland: 7

Med denna enda källa begränsas mitt resultat naturligtvis ännu till sådana Bosgårdar som existerat efter år 1900 och där någon dessutom dött. Genom en liten "ytskrapning" och egen kännedom vet jag att en del gårdar saknas i underlaget (sådana som inte längre existerar).

Anganatyr: "Bo" i betydelsen av region överordnad härad, förekommer så vitt jag förstår, endast i avsnittet "Huru tingslott skall skiftas bon emellan", i Äldre Västgötalagen (direkt efter Kungabalken eller sida [40r] och framåt). I den senaste utgåvan, 2011, översätts "bo" där konsekvent till "fögderi" när det förekommer i denna betydelse. Ordet bo förekommer på många andra ställen i samma skrift, men då i betydelsen gård.

M.v.h. Andreas Jansson

Utloggad Vetgirig

  • Gode
  • Antal inlägg: 2 470
  • Skåning, naturaliserad Norrlänning, orienterare
SV: Bo
« Svar #19 skrivet: november 10, 2013, 21:50 »
Läste lite i de närmast föregående inläggen i tråden.

Det kanske är självklart, men en majoritét av de bynamn, som idag slutar på -by, heter i de äldst kända uppteckningarna något på -boo. Sedan har en omljudsförändring i språket med tiden omvandlat -boo, via -buu till -by.
I norskan stannade omvandlingen vid -buu, tror jag.

Särskilt i Mälarområdet sker denna omvandling.
Amatör! Skåning i Norrland!