Författare Ämne: Bo  (läst 28408 gånger)

Utloggad AiÖ

  • Novis
  • Antal inlägg: 9
SV: Bo
« Svar #20 skrivet: november 10, 2013, 23:01 »
Jag är inte säker på att det är så självklart. Har du en källa till det du beskriver om -bo --> -by?

Mitt intresse är dock primärt bosgårdarna, d.v.s. de gårdar som heter "bosgården" med vissa variationer, samt bona och deras eventuella samhörighet.

Utloggad Vetgirig

  • Gode
  • Antal inlägg: 2 470
  • Skåning, naturaliserad Norrlänning, orienterare
SV: Bo
« Svar #21 skrivet: november 10, 2013, 23:17 »
Det är 20-30 år sedan jag noterade detta. Det som dyker upp i minnet är en bok av Bucht. Något som bl a handlade om namnformer typ.
T ex blir ungefär "siborath" säbrå där sibo- står för sibbes boo, d v s sibbes by/gård. I Häggdånger finns en by  med namnet "by" som samtidigt med siborath hette boo.

Bucht kan lika väl vara fel.
Amatör! Skåning i Norrland!

Utloggad Yngwe

  • Gode
  • Antal inlägg: 5 702
SV: Bo
« Svar #22 skrivet: november 10, 2013, 23:26 »
Hej AiÖ!  Kul att nån plockar upp detta!


Jag hann med tiden lokalisera närmare 140 st olika Bosgårdar med varierande stavning, dom absolut flesta av dom med ganska exakt läge. Ett fåtal av dom ligger i i Norge, ett i Finland och resten är svenska. Merparten av sökandet är gjort i SOFI's ortsnamnsregister, jag kan inte påstå att jag fått med alla men iallafall de absolut flesta, och tillräckligt för att vara underlag för jämförande studier.

Tyvärr tog det liksom stopp. Den forskning som fanns att tillgå var högst begränsad och ofta ytlig som nämnts.
Jag står därför kvar på samma ruta som för två år sedan. Min hetaste tråd var Bengans notis om att det skulle funnits motsvarande på kontinenten och att de kopplades till skattefunktion, men tyvärr kunde han inte minnas källa för detta och jag har inte lyckats hitta något om detta.
" Det finns mitt i skogen en oväntad glänta, som bara kan hittas av den som gått vilse"

Utloggad Skoglar

  • Veteran
  • Antal inlägg: 945
  • Amatör utan skolning
SV: Bo
« Svar #23 skrivet: november 11, 2013, 10:38 »
Det Vetgirig skriver diskvalificerar inte alls begreppet bosgårdar men det han skriver kan vara bra att hålla i huvudet om man intresserar sig för dem.

Jag tror själv att begreppet absolut förtjänar att studeras. Samtidigt finns risken för false friends, att en okänd andel av bosgårdarna har en egen etymologi:
"Gården som tillhör Bo, "Gården som ägs av den som kommer från Bo", "Bodgården", etc.

Om jag skulle vilja rota närmare i begreppet, skulle jag i ett första skede avgränsa mig till ett begränsat område.

Till exempel VG. Ni som håller på med detta, hur fördelar sig bosgårdarna mellan landskapets/landets olika bon och härader? Vore kul att veta. Om det (enligt AiÖ) finns hela 51 i VG, så kan kanske materialet vara stort nog att dra åtminstone preliminära slutsatser av.
 

Utloggad Vetgirig

  • Gode
  • Antal inlägg: 2 470
  • Skåning, naturaliserad Norrlänning, orienterare
SV: Bo
« Svar #24 skrivet: november 11, 2013, 10:45 »
Citera
Det Vetgirig diskvalificerar inte alla begreppet men det som han skriver kan vara bra att hålla i huvudet om man intresserar sig för bosgårdar.
Det var vad jag avsåg.

Jag förslår att koncentrationen görs till gamla "Skara Stift". Jag ser detta stift som innefattande ett "götiskt" rike, där Bo-gårdarna kan ha haft sin funktion. Den politiskt administrativa organisationen och kyrkliga organisationen gick som jag ser det i regel hand i hand vid tiden det gäller. Möjligen kan man inkludera Bohuslän och N Halland.
Amatör! Skåning i Norrland!

Utloggad Skoglar

  • Veteran
  • Antal inlägg: 945
  • Amatör utan skolning
SV: Bo
« Svar #25 skrivet: november 11, 2013, 11:06 »
Det var vad jag avsåg.

misstänkte det. ;D
Jag ändrade ordalydelsen efteråt (det blev dålig svenska där) men du förstod i a f vad jag menade.

Jag förslår att koncentrationen görs till gamla "Skara Stift". Jag ser detta stift som innefattande ett "götiskt" rike, där Bo-gårdarna kan ha haft sin funktion. Den politiskt administrativa organisationen och kyrkliga organisationen gick som jag ser det i regel hand i hand vid tiden det gäller. Möjligen kan man inkludera Bohuslän och N Halland.

Är det gamla Skara stift identiskt med det område vars indelning i bon vi känner till från ÄVgL? Det vore den perfekta avgränsningen för en första djupdykning.

Utloggad Yngwe

  • Gode
  • Antal inlägg: 5 702
SV: Bo
« Svar #26 skrivet: november 11, 2013, 11:33 »
Ingen är gladare än jag om något nytt och matnyttigt kan framkomma.

Publicerar här en fil med "mina" Bosgårdar. Ni får leva med att det finns en del kommentarer som inte känns riktigt objektiva, det beror på att Bosgårdarna till en början bara var en del i ett annat projekt. Senare fick de ett eget liv och jag försökte förhålla mig mer objektivt till dom.   Om ni hittar fel eller galenskaper får ni gärna påpeka detta!

Observera att ni behöver Google Earth för att kunna öppna filen.
" Det finns mitt i skogen en oväntad glänta, som bara kan hittas av den som gått vilse"

Utloggad Emund Slemme

  • Veteran
  • Antal inlägg: 976
    • Fra romertid til vikingetid
SV: Bo
« Svar #27 skrivet: november 11, 2013, 14:26 »
Har du några ideer om dateringen av dessa bogårdar Yngwe?

Jeg har lidt mere konkret.

Området Göinge (på dansk Gønge).

Udgangsformen for Göinge er Gydhinge, hvis ældste skrivemåde år 1074 gengives som Gytinge.

År 1085 nævnes Göinge som Gothes-bo - og år 1231 - i Valdemars Jordebog - som Guthæsbohæreth. Umiddelbart ser det ud til, at ’stor-boerne’ dannede det første administrative grundlag for en senere herredsinddeling.

Kan opfattes som Gudhisboernes herred. Navnet menes slægtsrelateret til de oprindelige runenavne GuðiR, Guthir, Gudhir (runenavn kuþis) eller GuðvéR.

I Västra Göinge viser budskaber i runeskrift i kirkerne Stoby og Norra Åkarps, at området blev kristnet i 1100-tallet.

Også Bornholm har været opdelt i stor-boer: Hasle-bo, Nexsø-bo, Rønne-bo og Svaneke-bo, hvor øen meget tidligt har været underlagt en bo-inddeling som set i Västergötland og en del af Smålandene. Det kan man jo tænke lidt over.

Utloggad Yngwe

  • Gode
  • Antal inlägg: 5 702
SV: Bo
« Svar #28 skrivet: november 11, 2013, 14:45 »
Emund.  Jag tror inte bosgårdar ska ses representera den västgötska Bo-indelningen.  VG's Bosgårdar är inte alls jämnt spridda över dessa och kan inte generellt kopplas till något synligt bygdemönster där.  Givetvis rör det sig om samma etymologi, och troligen om administrativa system, men med olika innebörd.
" Det finns mitt i skogen en oväntad glänta, som bara kan hittas av den som gått vilse"

Utloggad Emund Slemme

  • Veteran
  • Antal inlägg: 976
    • Fra romertid til vikingetid
SV: Bo
« Svar #29 skrivet: november 11, 2013, 15:35 »
Emund. Jag tror inte bosgårdar ska ses representera den västgötska Bo-indelningen. VG's Bosgårdar är inte alls jämnt spridda över dessa och kan inte generellt kopplas till något synligt bygdemönster där.  Givetvis rör det sig om samma etymologi, och troligen om administrativa system, men med olika innebörd.

Det er interessant. Udover VG og Gothes-bo i Göinge mener jeg at huske tilsvarende opdeling i Finnveden.

Har der da været flere (to) forskellige administrative systemet implementeret parallelt indenfor nogenlunde samme tidsrum? Både bo-inddeling og bosgårdar? Hvilken funktion skulle de da have haft? Har der måske været en hierarkisk opdeling mellem de to?

Utloggad Yngwe

  • Gode
  • Antal inlägg: 5 702
SV: Bo
« Svar #30 skrivet: november 11, 2013, 16:09 »
Emund.


Min tanke är att Bosgård närmast motsvaras av dagens bygdegård, alltså en kollektiv gård i bygden som på något vis nyttjas gemensamt. Bo och bygd skal alltså ses som synonymer här.   Med tanke på deras placeringar i tre typer av lägen, bygdecentralt, strategiskt för kommunikation och vid produktionsplatser, så ser jag skatteuttag som den enklaste förklaringen till hur gården nyttjas. Observera att det då initialt inte rör sig om skatt till kungamakt eller kyrka eller annan centralfunktion, utan till den egna bygden.  Det är alltså ett verktyg för bygdekollektivet att skaffa sig buffertar och medel.







Det är givetvis min spekulation, för även om jag tycker mig se ett mönster som kan ge ett logiskt resonemang så är det givetvis så att det går att framföra en hel mängd alternativa förklaringar.
" Det finns mitt i skogen en oväntad glänta, som bara kan hittas av den som gått vilse"

Utloggad Jotuni

  • Stammis
  • Antal inlägg: 356
SV: Bo
« Svar #31 skrivet: november 11, 2013, 18:06 »

Udgangsformen for Göinge er Gydhinge, hvis ældste skrivemåde år 1074 gengives som Gytinge.

År 1085 nævnes Göinge som Gothes-bo - og år 1231 - i Valdemars Jordebog - som Guthæsbohæreth.

Intressant att den första stavelsen varierar mellan Gy, Gö, Go och Gu i en kort tid. Är sådant valigt i Skåne och finns det någon idén varför?

Utloggad Skoglar

  • Veteran
  • Antal inlägg: 945
  • Amatör utan skolning
SV: Bo
« Svar #32 skrivet: november 11, 2013, 20:08 »
Jag tror inte bosgårdar ska ses representera den västgötska Bo-indelningen. VG's Bosgårdar är inte alls jämnt spridda över dessa och kan inte generellt kopplas till något synligt bygdemönster där.

Det var tråkigt att läsa. Annars hade VG varit ett bra område att utgå från.  :(

Jag hämtade din karta och jag börjar ana vidden av svårigheterna.
Spontant ser det ut som Falan, Linköpingsslätten och Värend har de största koncentrationerna.
Har du funderat på varför namnet är så vanligt Ö Skara men inte på slätten V Skara?

Utloggad Yngwe

  • Gode
  • Antal inlägg: 5 702
SV: Bo
« Svar #33 skrivet: november 11, 2013, 23:17 »
Det var tråkigt att läsa. Annars hade VG varit ett bra område att utgå från.  :(

Jag hämtade din karta och jag börjar ana vidden av svårigheterna.
Spontant ser det ut som Falan, Linköpingsslätten och Värend har de största koncentrationerna.
Har du funderat på varför namnet är så vanligt Ö Skara men inte på slätten V Skara?


Ja jag har funderat på detta vakum väster om Skara , alldeles nyss till den grad att jag misstänkte att jag slarvat med genomgången av dessa områden....    jag har ingen förklaring mer....


Jag vill minnas att jag någonstans stött på en uppgift om över 100 bosgårdar bara i VG, vilket då kanske täcker luckan, så vi får kanske undersöka dessa socknar igen innan man funderar mer...
" Det finns mitt i skogen en oväntad glänta, som bara kan hittas av den som gått vilse"

Utloggad Vetgirig

  • Gode
  • Antal inlägg: 2 470
  • Skåning, naturaliserad Norrlänning, orienterare
SV: Bo
« Svar #34 skrivet: november 12, 2013, 00:47 »
Citera
Det var tråkigt att läsa. Annars hade VG varit ett bra område att utgå från.  :(

Jag hämtade din karta och jag börjar ana vidden av svårigheterna.
Spontant ser det ut som Falan, Linköpingsslätten och Värend har de största koncentrationerna.
Har du funderat på varför namnet är så vanligt Ö Skara men inte på slätten V Skara?
Nja! Det stora jobbet är knappast att hitta dagens platser med bos-namn. Det stora jobbet menar jag är att kolla upp hur resp platsnamn skrivs i sin äldst kända uppteckning. Där kommer avgörandet om huruvida det är ett "äkta" bo eller inte.

Tomrum kan ju innebära att de bo-namn som funnits där, har omvandlats på något sätt. Kanske kan du välja en sannolik socken och gå igenom de äldst kända skrivna platsnamnen för att se om de bland dessa finns något som liknar bo-namn. Då har du en ledning vad gäller att söka andra.

Ett enormt jobb.
Amatör! Skåning i Norrland!

Utloggad Yngwe

  • Gode
  • Antal inlägg: 5 702
SV: Bo
« Svar #35 skrivet: november 12, 2013, 08:53 »
Nja! Det stora jobbet är knappast att hitta dagens platser med bos-namn. Det stora jobbet menar jag är att kolla upp hur resp platsnamn skrivs i sin äldst kända uppteckning. Där kommer avgörandet om huruvida det är ett "äkta" bo eller inte.

Tomrum kan ju innebära att de bo-namn som funnits där, har omvandlats på något sätt. Kanske kan du välja en sannolik socken och gå igenom de äldst kända skrivna platsnamnen för att se om de bland dessa finns något som liknar bo-namn. Då har du en ledning vad gäller att söka andra.

Ett enormt jobb.


Inte för att förhäva mig, men det är just så jag har gjort. Att enkelt söka på Bosgårdar fungerar inte på grund av ändringar och variationer. Jag har helt enkelt gått igenom socken för socken och undersökt alla namn som ens vagt liknar Bosgård för att finna dom som gömmer sig. Självklart har jag då också undersökt de äldsta namnformerna för resp ställe.  Ett hästjobb rent ut sagt!
" Det finns mitt i skogen en oväntad glänta, som bara kan hittas av den som gått vilse"

Utloggad Emund Slemme

  • Veteran
  • Antal inlägg: 976
    • Fra romertid til vikingetid
SV: Bo
« Svar #36 skrivet: november 12, 2013, 10:47 »
Bosgårdar finns från Skåne i söder upp till åtminstone Dalarna och Hälsingland. De finns i de danska landskapen Skåne Belkinge och Halland, men till synes inte i Bohuslän, och till nu har jag inte hittat några i Dalsland.
Jag har nu hittat Bosgårdar även i Bohuslän och Jämtland, och till och med i finska Nyland.

yngwe; var Bohuslän ikke under norsk styre indtil 1600-tallet? Og hvornår skete skiftet fra Ranrike til Bohuslän? Skulle ’bosgårdar’ som en form for administrativ funktion være ens i regioner under forskellige magthavere? Måske er der tale om en tidsperiode, der ligger langt senere end det estimerede indtil nu? eller hur -

Samme gælder de gammeldanske områder.

Utloggad Yngwe

  • Gode
  • Antal inlägg: 5 702
SV: Bo
« Svar #37 skrivet: november 12, 2013, 11:27 »
yngwe; var Bohuslän ikke under norsk styre indtil 1600-tallet? Og hvornår skete skiftet fra Ranrike til Bohuslän? Skulle ’bosgårdar’ som en form for administrativ funktion være ens i regioner under forskellige magthavere? Måske er der tale om en tidsperiode, der ligger langt senere end det estimerede indtil nu? eller hur -

Samme gælder de gammeldanske områder.


 



Jag tror att Bosgårdarna spridning är för stor för att de ska kunna antas representera något "rike", alltså är frågan om de låg i Norge eller Skåne/Danmark egentligen irrelevant för att förstå deras funktion. Däremot kan vilket "rike" de låg i vara av betydelse för hur namnen överlagras av senare begrepp och funktioner då det är fullt möjligt att bosgårdarna helt eller delvis införlivades i nyare "system".



" Det finns mitt i skogen en oväntad glänta, som bara kan hittas av den som gått vilse"

Utloggad Vetgirig

  • Gode
  • Antal inlägg: 2 470
  • Skåning, naturaliserad Norrlänning, orienterare
SV: Bo
« Svar #38 skrivet: november 12, 2013, 13:35 »
Bohuslän var då och då under svenskt/götiskt styre. T ex Olof Eriksson Skötkonung.
Amatör! Skåning i Norrland!

Utloggad Emund Slemme

  • Veteran
  • Antal inlägg: 976
    • Fra romertid til vikingetid
SV: Bo
« Svar #39 skrivet: november 12, 2013, 15:46 »
Bohuslän var då och då under svenskt/götiskt styre. T ex Olof Eriksson Skötkonung.

Du tænker på en kort periode, hvor Olof Skötkonung får Ranrike efter slaget ved Svold år 1000 og frem til ca. år 1015.
________________________________________

Lidt kronologi for området omkring Elven, hvor Danaholmen/Kungahälla/Hisingen i vikingetid var kongernes foretrukne neutrale mødested.

Kronologisk er de fleste beretninger af Snorri Sturluson, der allerede år 998 refererer et møde i Kungahälla mellem Olav Tryggvason og Sigrid Storråde.

Næste beretning er fra år 1018 og omhandler Olav den Digre (den Hellige), der tog til Kungahälla for at mødes med Olof Skötkonung.

I den nordiske overlevering fortælles historien om Olof Skötkonung og Olav den Digre, der år 1020 spillede terning om Hisingen.

Samme sted indgik Anund Jakob år 1025 et forbund med samme Olav den Digre, hvilket resulterede i slaget ved Helgeå.

Efter Knud den Stores død mødtes sønnen Hardeknud år 1038 med norske Magnus den Gode ved Elven - og efter Hardeknuds død år 1042 blev et forlig indgået på Danaholmen mellem Svend Estridsen og Magnus.

År 1062 overnatter Harald Hårderåde ved landamäri og holder þing við Þumla på øen Hisingen i Götaelvens munding (Þjoðolfr Arnorsson).

Året 1064 blev freden afsluttet ved Elven mellem Svend Estridsen og Harald Hårderåde.
________________________________________

Vetgirig; det havde ikke så meget med ’bosgårdar’ at gøre  ;)  og dog - for at forstå spredningen af 'bosgårdar’ på tværs af landegrænser ville det hjælpe med en nærmere datering.