Författare Ämne: Bo  (läst 31762 gånger)

Utloggad AiÖ

  • Novis
  • Antal inlägg: 9
SV: Bo
« Svar #60 skrivet: november 18, 2013, 12:54 »
Många intressanta tankar och vinklar. "Alla trådar värda är värda att dra i" är mycket bra sagt, Yngwe.

Skoglar: dina tankar om en stormans sätesgård eller "boställe" var behövliga.
Jag skulle kunna tänka mig att lägga till en mer generell innebörd som "Boställe" (av mer eller mindre specifikt slag), till listan över möjliga betydelser. Under en sådan rubrik skulle dina tankar gå in bra, tycker jag.

En betydelse såsom "stormans boställe" gränsar, som jag ser det, annars till åtminstone en av mina punkter, men faller kanske inte helt under någon av dem. Jag ser det som att din betydelse angränsar till den utvidgade betydelsen av min "punkt 2", som framgår av dess parentes, alltså funderingen på om även Uppsla Öds-gods kunde ha kommit att kallas Bosgård, en fundering föranledd av att det som omnämns "bo" i Östgötalagen där uttolkas som Uppsala Öds-gods, se hänvisningar i min parentes i punkt två ovan.

Angående förnamnsteorin (av förnamnet Bo) hänvisade jag till just Bo Jonsson (Grip) av den anledningen att han sannolikt är den enskilde man som innehaft flest gårdar genom tiderna i nuvarande Sverige och Finland, så skulle en enda man ens ha haft möjlighet ha ge namn till väldigt många gårdar, så skulle det nog ha varit just han.

Vi förutsätter f.ö. nu att frekvensen av Bosgård är avsevärt större än t.ex. Larsgården/Larsagården, Andersgården m.fl. vanliga förnamn. Det gör vi väl rätt i?

Utloggad Yngwe

  • Gode
  • Antal inlägg: 5 702
SV: Bo
« Svar #61 skrivet: november 18, 2013, 13:46 »

Vi förutsätter f.ö. nu att frekvensen av Bosgård är avsevärt större än t.ex. Larsgården/Larsagården, Andersgården m.fl. vanliga förnamn. Det gör vi väl rätt i?


Enligt mig är det riktigt, jag har gjort jämförelser med en hel del liknande namn utan att kinna hitta något med motsvarande frekvens. Givetvis har jag inte undersökt alla varianter så 100% säker är jag ju inte!
" Det finns mitt i skogen en oväntad glänta, som bara kan hittas av den som gått vilse"

Utloggad AiÖ

  • Novis
  • Antal inlägg: 9
SV: Bo
« Svar #62 skrivet: november 18, 2013, 13:54 »
Yngwe: Bra... Jag har bara gjort enstaka sökningar. Det tål troligen ändå att läggas ytterligare någon tid på.

Jag skulle kunna tänka mig att lägga till en mer generell innebörd som "Boställe" (av mer eller mindre specifikt slag), till listan över möjliga betydelser. Under en sådan rubrik skulle dina tankar gå in bra, tycker jag.

Tillägg: betydelsen av "gård / boställe" hade jag ju redan som "nr 4" i min förslagslista, ser jag nu. I betydelsen boställe behöver man förresten inte se konstruktionen i nr 4 som ett upprepande av samma ord som gjorde att jag själv ifrågasatte den.

Utloggad Emund Slemme

  • Veteran
  • Antal inlägg: 976
    • Fra romertid til vikingetid
SV: Bo
« Svar #63 skrivet: november 18, 2013, 15:48 »
Yngwe; jeg er stadig interesseret i udviklingen på denne tråd.  :)

Jeg har set lidt på det danske område, hvor der på øerne Lolland og Langeland er registreret stednavne som Bosgård og Boesgård. I Nordjylland og Rackeby har der eksisteret en Bosgård. Registreringerne ligger i 1700-tallet.

Der er nu kommet en del indfaldsvinkler som forklaring og indplacering af dine Bosgårde. Jeg eftersøger en Bosgård på Kålland og i området ved Rackeby eller Skalunda, hvor kongemagten tidligt var repræsenteret. Der burde være en gård i både Ås og Skalunda ifølge nedenstående link -

Om Rackeby i Kålland -
Citera
Kungamakten hade under medeltiden första århundradena ett starkt intresse i Rackeby och har uppenbarligen ägt flera gårdar där. Birger Magnusson förekommer i ett brev daterat den 13/12 1299 i Rackeby. I ett brev daterat 1335 skänker Magnus Eriksson sin gård i Rackeby till Gudhems kloster. I Rackeby socken finns flera större gårdar med medeltida anor. Vid kyrkan i Rackeby ligger Storegården. Rackeby omtalas i ”Erikskrönikan” 1304 då Erik och Valdemar reste från Aranäs till Rackeby. Storegården kan från början av 1300-talet knytas till hertigarna Erik och Valdemar. Gården skänktes 1342 till Gudhems kloster.

Väger man dessutom in Skalunda, som ligger knappt 3 km mot sydväst, kompliceras bilden en smula. Skalunda bör rimligen spelat en central roll under andra halvan av järnålder och var sannolikt den viktigaste orten i området under tidig medeltid. Här anses kungamaktens förvaltningsgård för Skalunda bo legat. En möjlighet är att Skalunda bo fått sin namn under medeltid av den under järnåldern dominerande centralplatsen. Men det behöver inte innebära att själva kungsgården/residenset legat där. Den skulle kunna ha legat i det närbelägna Rackeby.

http://www.arkland.se/arkeologi/docs/Rapport%20VGM%202006-06%20Saleby_Forshem_72dpi.pdf

Utloggad Yngwe

  • Gode
  • Antal inlägg: 5 702
SV: Bo
« Svar #64 skrivet: november 18, 2013, 16:20 »
Yngwe; jeg er stadig interesseret i udviklingen på denne tråd.  :)

Jeg har set lidt på det danske område, hvor der på øerne Lolland og Langeland er registreret stednavne som Bosgård og Boesgård. I Nordjylland og Rackeby har der eksisteret en Bosgård. Registreringerne ligger i 1700-tallet.

Der er nu kommet en del indfaldsvinkler som forklaring og indplacering af dine Bosgårde. Jeg eftersøger en Bosgård på Kålland og i området ved Rackeby eller Skalunda, hvor kongemagten tidligt var repræsenteret. Der burde være en gård i både Ås og Skalunda ifølge nedenstående link -

Om Rackeby i Kålland -
http://www.arkland.se/arkeologi/docs/Rapport%20VGM%202006-06%20Saleby_Forshem_72dpi.pdf


Jag är ledsen, inget spår av Bosgård där, de närmaste jag kan finna ligger vid Häggelsled och Härene.


Vid Skalundas västra "kust" finns ett skär som Bosbacken men det blir ju ren spekulation att säga att det hör samman med en Bosgård.
" Det finns mitt i skogen en oväntad glänta, som bara kan hittas av den som gått vilse"

Utloggad JanneF

  • Medlem
  • Antal inlägg: 50
SV: Bo
« Svar #65 skrivet: november 19, 2013, 01:37 »
Kanske en gammal kungsgård?

I Sockenbeskrivningen över Rackeby och Skalunda socknar från 1849 står bl.a.
" Ruderna efter ett gammalt slott, der Westgöta Jarlarna haft sitt tillhåll, syns ganska tydligt ytterst uti nordväst invid sjöstranden, detta slott har varit i .. uti Ingiald Illrådes tid på 760-talet och kallat Jarlahus, men nämnes nu för Järle och av allmogen Jernehus........ Till detta slott har Deijeberg, nuvarande säteriet Degeberg , såsom Ladugård hört."

Källa: Historiska kartor lantmäteriet/ Rackeby socken.

http://historiskakartor.lantmateriet.se/arken/s/show.html?showmap=true&mapTypeSelected=false&mapType=&archive=LMS&nbOfImages=18&sd_base=lms2&sd_ktun=4c4d535f503136362d313a32





Utloggad Emund Slemme

  • Veteran
  • Antal inlägg: 976
    • Fra romertid til vikingetid
SV: Bo
« Svar #66 skrivet: november 19, 2013, 12:28 »
Yngwe; jeg har tjekket lidt mere op på dit kort. Du har ret i at mange Bosgårde ligger i nærheden af en kirke. Men samtidig står der ved de fleste kirker ligeledes en runesten. De fleste Bosgårder i VG ligger i umiddelbar nærhed af de oldtidige kommunikationsveje, hvor også mange runesten er placeret.

Den største tæthed af Bosgårde findes i Falköping og umiddelbart skulle man tro, at der var en slags epicenter omkring Gudhem, hvorfra spredningen er forgået? Min vurdering pt. er, at oprindelsen til denne type gård måske ligger i dette område?

En kobling til centralmagt og kongsgård i Rackeby og Skalunda var åbenbart negativ.

Utloggad Marty

  • Gode
  • Antal inlägg: 1 469
SV: Bo
« Svar #67 skrivet: november 19, 2013, 13:36 »
Spännande med Bosgårdar. Jag tror att det funnits en struktur liknande Gudme (på Fyn) kring Gudhem. Den viktigaste gården har antagligen stått nära Gudhems kyrka och kloster. Strax norr om ligger Stora Lunden och Underlunden som kan ha med kultutövning att göra. Jättene (nära bosgård) strax väster om har stort guldfynd (1,2kg). Jättene har dessutom ett stort smedsfynd från förromersk järnålder och kan ha varit ett hantverksområde kopplat till Gudhem. Hur ligger bosgårdarna i förhållande till dessa platser? Hur ser det ut med fynd kring dem? Har Bosgårdarna legat nära men inte varit platsen med högst status utan haft en kompletterande funktion, vilken?

Utloggad Marty

  • Gode
  • Antal inlägg: 1 469
SV: Bo
« Svar #68 skrivet: november 19, 2013, 18:17 »
Kollade Jättene Bosgården I VG och den ligger ju I Jättene! Här finns en av Sveriges största guldskatter, smedsfynd från förromersk järnålder, gravfält med storhög, spjutspets, karonmynt mm. En grym centralplatskandidat!!

Utloggad Marty

  • Gode
  • Antal inlägg: 1 469
SV: Bo
« Svar #69 skrivet: november 19, 2013, 19:53 »
Bosgården, VG, Jännene. Ett av gärdena heter dessutom "Hovet"

Utloggad Yngwe

  • Gode
  • Antal inlägg: 5 702
SV: Bo
« Svar #70 skrivet: november 19, 2013, 23:38 »
Yngwe; jeg har tjekket lidt mere op på dit kort. Du har ret i at mange Bosgårde ligger i nærheden af en kirke. Men samtidig står der ved de fleste kirker ligeledes en runesten. De fleste Bosgårder i VG ligger i umiddelbar nærhed af de oldtidige kommunikationsveje, hvor også mange runesten er placeret.

Den største tæthed af Bosgårde findes i Falköping og umiddelbart skulle man tro, at der var en slags epicenter omkring Gudhem, hvorfra spredningen er forgået? Min vurdering pt. er, at oprindelsen til denne type gård måske ligger i dette område?

En kobling til centralmagt og kongsgård i Rackeby og Skalunda var åbenbart negativ.


Jag kan faktiskt inte se logiken att flest och tätast skulle betyda äldst. Dessutom finns kluster med hög täthet såväl i Värend som i Östergötland. Och för det tredje, vi kan se att många Bosgårdar bytt namn och det här kan ha skett i olika takt och i olika grad på olika platser.
" Det finns mitt i skogen en oväntad glänta, som bara kan hittas av den som gått vilse"

Utloggad Yngwe

  • Gode
  • Antal inlägg: 5 702
SV: Bo
« Svar #71 skrivet: november 20, 2013, 00:01 »
Kanske en gammal kungsgård?

I Sockenbeskrivningen över Rackeby och Skalunda socknar från 1849 står bl.a.
" Ruderna efter ett gammalt slott, der Westgöta Jarlarna haft sitt tillhåll, syns ganska tydligt ytterst uti nordväst invid sjöstranden, detta slott har varit i .. uti Ingiald Illrådes tid på 760-talet och kallat Jarlahus, men nämnes nu för Järle och av allmogen Jernehus........ Till detta slott har Deijeberg, nuvarande säteriet Degeberg , såsom Ladugård hört."

Källa: Historiska kartor lantmäteriet/ Rackeby socken.

http://historiskakartor.lantmateriet.se/arken/s/show.html?showmap=true&mapTypeSelected=false&mapType=&archive=LMS&nbOfImages=18&sd_base=lms2&sd_ktun=4c4d535f503136362d313a32


Ja det är ju just där Bosbacken ligger.
" Det finns mitt i skogen en oväntad glänta, som bara kan hittas av den som gått vilse"

Utloggad Emund Slemme

  • Veteran
  • Antal inlägg: 976
    • Fra romertid til vikingetid
SV: Bo
« Svar #72 skrivet: november 20, 2013, 09:58 »
Jag kan faktiskt inte se logiken att flest och tätast skulle betyda äldst. Dessutom finns kluster med hög täthet såväl i Värend som i Östergötland. Och för det tredje, vi kan se att många Bosgårdar bytt namn och det här kan ha skett i olika takt och i olika grad på olika platser.

Ja, kompleksitet må ikke forhindre os i at løse opgaven  ;) . På et eller andet tidspunkt er der opstået en ide omkring en Bosgård med en særlig funktion eller - som AiÖ har på sin liste - er en Bosgård helt tilfældigt afledt af begrebet Bo og stednavnet har spredt sig.

Dog tror jeg ikke altid på tilfældigheder.

yngwe; jeg har tidligere studeret de mange runesten specielt i VG og ÖG - og spredningen versus kronologi. Det er her muligt at afdække en form for spredningsmønster.

Prøv at se mit kort over runesten i VG / ÖG og sammenhold det med dit kort over spredningen af Bosgårder (tæthedsområder).

http://www.vikingetidenskonger.dk/wp-content/uploads/Runesten_600_10.jpg
 
Mærkeligt ikke? 

Utloggad Yngwe

  • Gode
  • Antal inlägg: 5 702
SV: Bo
« Svar #73 skrivet: november 20, 2013, 14:11 »
För att lättare kunna jämföra tog jag ur Fornsök ut alla VG's runristningar och la som lager i GE. Matchningen med Bosgårdar är förvånansvärt dålig.  Om vi pratar om den större bilden med deras respektive spridningsområde så stämmer det ju hyfsat, men jag tror att nästan valfritt uraval från JÅ hade gjort det.
" Det finns mitt i skogen en oväntad glänta, som bara kan hittas av den som gått vilse"

Utloggad Emund Slemme

  • Veteran
  • Antal inlägg: 976
    • Fra romertid til vikingetid
SV: Bo
« Svar #74 skrivet: november 20, 2013, 19:46 »
För att lättare kunna jämföra tog jag ur Fornsök ut alla VG's runristningar och la som lager i GE. Matchningen med Bosgårdar är förvånansvärt dålig.  Om vi pratar om den större bilden med deras respektive spridningsområde så stämmer det ju hyfsat, men jag tror att nästan valfritt uraval från JÅ hade gjort det.

Som du selv har nævnt er en del Bosgårde nok de "oprindelige" mens andre er kommet til efter et navneskifte. Du kan kun forvente en vis % sammenfald.

yngwe; Et hurtigt tjek i ÖG giver et sammenfald af Bosgårde og runesten på tre lokationer.

=> Syd for søen Tåkern ligger byen Väderstad. Her står runesten Ög 94.

=> Ved Skänninge kirke står runesten Ög 165 fra 900-tallet.

=> Ved Viby kirke står runestenen Ög Fv1965;54.

Jeg tager selv et tjek på VG på et senere tidspunkt - her er der lidt flere lokationer, der skal matches.


Utloggad Marty

  • Gode
  • Antal inlägg: 1 469
SV: Bo
« Svar #75 skrivet: november 20, 2013, 20:30 »
Fin karta Emund. Den visar tydligt de olika bygdernas utbredning och hur väl de stämmer in både på Jordanes och de tidigmedeltida källorna. Gillar speciellt hur tydligt Alvhem syns längs den svenska västkusten. En djupdykning  från Falbygden kanske kan hjälpa till. Jag har själv varit med och initierat vissa inventeringar både i Gudhem och Jättene/Bosgården. Gudhem med sitt kloster är ett Uppsala Öd. Gudhem är dock antagligen ett namn för ett betydligt större område än bara just runt kyrkan och klostret (som Gudme). I fortsättningen menar jag dock området runt kloster/kyrka då jag nämner Gudhem. Gudhem har ett av Sveriges äldsta kloster och en mycket stor mängd förhistoriska gravplatser runt sig. Här finns bl a fynd av guld från bronsåldern och en kniv med guldlindat skaft från vikingatiden, vikingatida mynt, eldslagningsstål mm mm. Här finns runristade gravhällar och en tidigmedeltida drottning begravd.  Platsen ger intryck av kungsgård från vikingatiden och framåt. Några extraordinära fynd från äldre järnålder saknas. 3km åt sydväst ligger Jättene och Bosgården/Hovet. Jättene är ett sakralt namn och syftar på de mytologiska jättarna och Hovet är även det ett sakralt namn. Söder om Jättene ligger Friggeråker och norr om Östra Tunhem. Platsen har några mycket spektakulära fynd, 1,2 KG guld från FVT, spjutspets som kan vara deponerad/offer från järnålder. Dessutom finns det mycket omskrivna smedsfyndet från Rumpegården från FRJÅ. Förutom detta har här funnits minst två flacka högar på minst 25m i diameter. Dessutom finns fynd av pärlor, järnslagg och annat som indikerar specialiserat hantverk. Platsen har alla indikatorer på en mycket rik centralplats under en lång period av järnåldern. Kanske flyttar Falbyggdens ”styrande”? funktioner över till Gudhem från Jättene under vikingatiden. Bosgården som namn kan naturligtvis ha kommit dit senare. I detta fallet är dock namnet placerat i en av Sveriges mest fornlämningstäta områden och vid den kanske rikaste gården under FRJÅ/RJÅ/FVT.

Utloggad Carl Thomas

  • Gode
  • Antal inlägg: 2 876
SV: Bo
« Svar #76 skrivet: november 20, 2013, 21:31 »
Vi har ju olika typer av runor på våra runstenar som använts under olika tider.  Kan de olika runorna peka på någonting?

Äldre furharken 200 - 700
Rökrunor 800 - 1000
Yngre futharken 1000 -

Sammanfaller någon av dessa tre runtyoers spridning med bosgårdar?

Thomas
Historia är färskvara.

Utloggad Yngwe

  • Gode
  • Antal inlägg: 5 702
SV: Bo
« Svar #77 skrivet: november 20, 2013, 22:50 »
Som du selv har nævnt er en del Bosgårde nok de "oprindelige" mens andre er kommet til efter et navneskifte. Du kan kun forvente en vis % sammenfald.

yngwe; Et hurtigt tjek i ÖG giver et sammenfald af Bosgårde og runesten på tre lokationer.

=> Syd for søen Tåkern ligger byen Väderstad. Her står runesten Ög 94.

=> Ved Skänninge kirke står runesten Ög 165 fra 900-tallet.

=> Ved Viby kirke står runestenen Ög Fv1965;54.

Jeg tager selv et tjek på VG på et senere tidspunkt - her er der lidt flere lokationer, der skal matches.


Förlåt om jag låter skeptisk, men ett fåtal sammanfallande är väl närmast ofrånkomligt. Först om en majoritet sammanfaller med någon lämningstyp kan det väl bli aktuellt att undersöka ett samband? Och inte ens då vore det en klar indikation då tätbebyggda områden troligen kan visa upp många sådana sammanfallanden.
" Det finns mitt i skogen en oväntad glänta, som bara kan hittas av den som gått vilse"

Utloggad Emund Slemme

  • Veteran
  • Antal inlägg: 976
    • Fra romertid til vikingetid
SV: Bo
« Svar #78 skrivet: november 21, 2013, 13:18 »
=> Syd for søen Tåkern ligger byen Väderstad. Her står runesten Ög 94.

=> Ved Skänninge kirke står runesten Ög 165 fra 900-tallet.

=> Ved Viby kirke står runestenen Ög Fv1965;54.

Her er lidt mere detaljerede oplysninger:

Väderstad
Sydøst for Harstads Bosgård (190:1) blev runestenen Ög 95 blev fundet i 1861 i en bæk på marken i nærheden af den tidligere Harstads kirke. På selve Harstads kirkegård er fundet endnu en runesten Ög 94, der nævner et togt til Grikkium, Grækenland, der var vikingernes betegnelse for Byzans.

Skänninge
Ved Skänninge kirke står 3 runesten. Lidt syd for Skänninge ligger Högby kirke i hvis område der står 10 runesten, hvoraf 4 er fra 900-tallet (Ög 81,82,83,84). Lidt mod syd løber den store grusås, der følger Svartå'en fra syd og op imod Skänninge, hvor gravfeltet Kungshöga på strækningen udgør et 1,5 km langt plateau.
 
Viby
I området ved Svartå'en og mellem byerne Högby, Skänninge, Järstad, Uddarp, Veta og Viby - står omkring en fjerdedel af alle egnens runesten fra vikingetid på omkring 250 enheder.

Utloggad Emund Slemme

  • Veteran
  • Antal inlägg: 976
    • Fra romertid til vikingetid
SV: Bo
« Svar #79 skrivet: november 21, 2013, 16:09 »
I fortsättningen menar jag dock området runt kloster/kyrka då jag nämner Gudhem. [ . .] Platsen ger intryck av kungsgård från vikingatiden och framåt. Några extraordinära fynd från äldre järnålder saknas. [ . .]

Marty; I forbindelse med den første jernalders agrikultur blev der anlagt oldtidsagre, agertertasser og fægader adskilt af stenstrenge. Denne typiske indmark-udmark struktur er generelt fra perioden 100-600 e.Kr.

Der findes en tæt koncentration af stenstrenge i sletteområdet mellem Varnhem i nord til Gudhem i syd. I Skånings-Åsaka (35:5) og i Brunnsboäng naturreservat løber en øst-vestlig dobbelt stenstreng på 1 km, som udgør en fægade. Her findes desuden stensatte terrassekanter samt 16 agerparceller adskilt af jord- og stenvolde. Prøvedateringer daterer området til jernalder.

I Gudhem, Grönelid (172:1) findes et stenstrenssystem på over 2 km, fægader på 50 m og 80 m, terrassekanter og mindst 300 rydningsrøser. I Gudhem (198:1, 210:1, 297:1, 305:1) og Forentorpa ängar naturreservat, findes en hel samling stenstrenge og fægader.

Så ingen tvivl om at området tidligt har haft en central funktion.