Riktigt så illa är det väl ändå inte. De borgar som nämnts, Runsa och Gåseborg, och ju C14-daterade, till sen romersk järmålder eller folkvandringstid om jag inte minns fel. Även Darsgärde är C14-daterad till folkvandringstid. Men det stämmer att de allra flesta fornborgar, ofta av mer blygsamma dimensioner, aldrig är undersökta eller daterade, somliga av dem anses vara från bronsålder. Men jag tror Michael Olausson skulle skriva under på att det finns en koncentration i de kända dateringarna kring just folkvandringstid.
/Mats
Det vore oerhört intressant med ytterligare information om daterade fynd från fornborgar. Finns det nåt arkiv...?
Objektiva mätningar av ålder på sten, stensättningar, dösen, hällristningar och stenmurar har varit närmast omöjligt innan geokemi och kärnfysik klarade urskilja atomära värden. Av den orsak har traditionell arkeologi fått estimera åldern på alla hällristningar, dösen och fornborgar på basen av "värderingar". Dessa vilar i sin tur på fyndens kontext, vilket är en krävande diciplin i sej. Sen skal denna kontext kvalificeras mot mer eller mindre giltiga jämförelser, etc, etc. Med tiden får man en "relativ sanning" - baserad på EN konsensus av ett antal möjliga. Dateringen av Gotlands bildstenar är ett bland många exempel. Anslagen av fornborgarnas ålder ett annat. Men hur sanna är dom...?
Fornborgarnas ålder är bland dom tydligaste exempel på en "konsentuell" sanning. Problemet vore att objektiv sanning inte kan hittas vid omröstning, men med mätning. Som det framgått i den här tråden är dock forskningsmaterialet relativt svagt då få grävningar och metodiska analyser OCH mätningar gjorts. Även vad gäller studier är bakgrunden tunn, Olausson och Rosenkvist tycks vara bland pionärerna inom kåren...?!
Sen är det nån invändning, såklart;
När Olausson använder "yngre järnålder" som mall verkar det vara i tråd med den gamla konsentan och i avsaknad av ett större antal (målmedvetna) grävningar OCH tillhörande analyser. Sen har vi osäkerheten med kolprov från ett oskyddad strata. Om spindeln stannar på t.ex. "1485 (+/- 3%)" före nutid, kan det ju betyda att man hittat ett handtag från borgens sista spinnerska - och inte alls den första. Allt hänger ju på en mycket noggrann stratigrafi, kontext, dom övriga fyndens ålder, m.v..
Att läsa fornborgarna som en abrupt konstruktion från 300-talet och sen berätta att dom avlägsnades lika fort som dom kom - nått århundraden senare - går svårligen i hop med tanken på forntidens svenskar som förnuftiga väsen i ett historiskt kultiverad samhälle.
Kulturhistorien - som resultat av dom hundra tusen vardagar - får ses i ett evolutionärt och inte revolutionärt perspektiv. Det tycker jag följande tacksamma sammanfattning och fakta belyser:
Det är oerhört stora skillnader mellan fornborgar i östra och västra sverige, att då prata om "svenska" fornborgar blir väldigt knepigt. Kanske skall man se dem landskapsvis och se om man den vägen kan få ut några generella regionala karaktäristika. Att karaktärisera dem kronologiskt är som sagt fullständigt omöjligt. Det finns helt enkelt för dåligt med absoluta dateringar.
För övrigt kan jag väl passa på att nämna att Gripeberg i Kronobergs län (Småland) har delundersökts under senare år. En datering av träkol som jag såväl som undersökarna uppfattar som kontextuellt säker (från stenmurens bottenlager / anläggningsfas, stamved tall) dateras till bronsålder period V-VI. Gripenberg finns publicerad i Urminne nr 2008/7 vilken kan beställas t.ex. från Smålands museum. Eftersom jag var redaktör för tidskriften i fråga så hade jag en del diskussioner med författarna ang dateringen, och den är som sagt vederhäftig.