Idag är det väl ganska enkelt, är man svensk medborgare - så är man svensk.
Men - det finns en kluvenhet här. Är man svensk medborgare så är man alltså svensk – men man är kanske inte - etnisk svensk.
Vi talar idag om 1:a och 2;a generationens svenskar. Nysvenskar har använts också. Vi har alltså en begreppsskillnad idag som inte fanns för ett halvt sekel sedan. Då var det väldigt enkelt, ”svenskar och invandrare”. Man klumpade två grupper. Idag är det svårare eftersom begreppet ”invandrare” skall täcka människor från många olika länder – samt att de är uppdelade i svenskar, invandrare och flyktingar + eventuellt en ännu finare uppdelning i antal generationer. Vi har alltså en (oidentifierad) begreppsskillnad i vår vardag – och i vårt språk.
Jag upplever att man allt oftare hör begreppet ”etnisk svensk” vilket då bör vara en beteckning på, i någon form, svenska gener.
Nu är ju våra gener också en blandning av en ganska stor mängd olika ”folk”. Vi har lite svenskt, lite Tyskt, lite Holländskt, lite Belgiskt, osv, i oss – så vi är alltså också en blandning av olika folk. Ser man det så har alltså vår etniska tillhörighet förändrats genom millennierna och seklerna.
Alla är vi ju ättlingar till invandrare oavsett var vi bor på jorden, kanske med undantag av viss befolkning i Etiopien som anses vara mänsklighetens vagga. Resten av oss knatade ut därifrån i olika vågor och bosatte oss lite överallt – och vi är ättlingar till dessa.
Lite förenklat kan vi säga att vi en gång i tiden etniskt tillhörde den Etiopiska befolkningsgruppen. Fram till idag har vi blivit utblandade ett stort antal gånger och vår etniska tillhörighet har därför förändrats lika många gånger. Till och från har förändringen stannat upp och vi har setts som en viss etnisk grupp - för att sedan förändras igen – och så har vi setts som en annan grupp.
Men det är med olika folk som med språkcirkeln. Där det finns många människor förändras människan genom att människor blandar sig med varandra.
Andra folk bor mer avskilt, blandar sig inte med andra om de kan undvika detta – och de förändras inte i samma takt – de bibehåller sin ”särart” - eller sin etniska, genetiska tillhörighet. Dessa folk bor avskilt, i djupa skogar (Amazonas), i eller bakom höga bergsområden (Basker, Samer, mm) eller har vatten omkring sig (England, Påskön, Skandinavien) som i olika grad försvårar invandring.
I de lättillgängliga områdena kommer ständigt nya invandringsvågor, det uppstår erövringskrig, osv och dessa områden blir alltså en etnisk/genetisk smältdegel som alltid är under förändring med uppehåll kanske på ett eller annat sekel då och då.
Mycket generellt:
Själva kom vi hit för 12.000 år sedan. Hur såg vi ut då fysiskt? Svarthåriga, brunögda, korta och satta? Hur utvecklades vi under millenniernas gång? Vi blev långa, ljusa, blonda/rödhåriga och blåögda – enbart beroende på var vi bodde rent geografiskt + att det var lite besvärligt att ta sig hit, vi hade en besvärlig vallgrav runt vårt land. Vi tillhörde alltså inte övriga Europas smältdegel – vi fanns i dess yttersta periferi. Samerna bodde norr om oss – och vi hade svårt att ta oss dit. Eller saknade intresse.
Vid någon tidpunkt kom olika invandringsvågor även till oss och vår etniska bakgrund förändrades och vi fick, efter en tids uppblandning, en ny etnicitet som troligen varade några sekler – tills den förändrades igen genom nya invandringar.
Thomas