Skåne och det danska riksenandet på 700-talet

[Skoglar]

Vilket osökt för in på det som Vetgirig skriver ovan, att med "Skåne" avsågs kanske dagens SV hörn. Landet S Ludduge härad var kanske daniskt kärnland eller hårt knutet till danerna, till skillnad från de (ännu) självständiga folken längre norrut?

[stakodder]

Frågvis Amatör!Tror jag det! Den tidens "Skåne" motsvarade ju snarare vad vi idag kallar SV Skåne.

Vad gäller landen längs Västkusten, så är det bara att kolla på kartan, mot bakgrund av att gränser arkeologiskt är bland våra allra äldsta kvarvarande fornlämningar. Där ser man tydligt för Halland, hur S halvan snarast är knutet till Finnveden innan kusthalvan överförs till danisk kontroll mot slutet av 800-talet. N halvan av Halland kan möjligen varit knutet till Västgötska inlanden. Arkeologiskt verkar det dock vara ett glapp mellan kustland och inland i sistnämnda region.
Beträffande "Hallin", så finns det faktiskt 2 alternativ. Antingen med Bergio vid Kullaområdet (även här finns spår av en kultplats typ "Hovs Hallar", vill jag minnas) resp Bjärehalvön som Hallin eller i enlighet med traditionell tolkning. Nutida namnlikhet mellan Bergio resp Bjäre bör man nog inte fästa större avseende vid. När man rundar Kullaberg, så syns visserligen Bjärehalvöns "hällar" väl, men även Hallandsåsen. Kullaområdet var en gång helt avskuret från resten av inlandet i Ö resp S genom omfattande, närmast ogenomträngliga, träskmarker. Det fanns dock ett stråk längs foten av Söderåsen (men skiljt från Kullabygden), som var möjlig att bebygga sammanhängande. Det är först under medeltiden utdikningar påbörjas, varvid huvuddelen genomförs under 1800-talet. Även Bjärebygden var i närmast avskuret från inlandet genom liknande träskmarker. Skillnaden är att här finns ett sammanhängande stråk längs Hallandsåsens fot österut till torrare bygder norr om Rönneå med centrum runt "Rösa" f d "allmänningar" (finns bl a en palisadlämning från sten-/bronsålder, samt möjligen mängder med numera rivna stenanläggningar)

Möjligen en petitess, men Hovs hallar syns inte speciellt väl vid Kullens spets, annat än som slutet på åsen. Kommer man norrifrån är det en annan sak.

Stämmer inte Js uppgifter ganska väl? Liothida=Luggude (inkl Kullen), Bergio=Bjäre, Hallin= södra Halland.

Dessutom, var inte Halsahamn Liothidernas hamn?

[AndreasE]

Om jag läser Anna Lihammers avhandling rätt så handlar den ganska mycket om vilka medvetna eller omedvetna val som även de arkeologiskt skolade proffsen gör om järnåldern och hur det styr deras tolkningar.

Jag kan ta Uppåkra som ett exempel eftersom det inte finns några skriftliga källor kvar om platsen. Idag är denna plats den mest kända i Skåne. Sätter man då Uppåkra högst i en förmodad hierarki faller många andra intressanta platser i Skåne in i skuggan trots rikt arkeologisk fyndbild.

Vä, Fjelkinge, Färlöv, Ravlunda/Maletofta, Järrestad samt Löddeköpinge med Borgeby blir platser som inte passar in i bilden av Uppåkra som centralplatsen över hela Skåne och där en skånsk kung satt.

Det blir samma problem med att välja skriftliga källor som den högsta sanningen. Då blir resonemangen helt absurda eftersom bara arkeologi som passar in i den skriftliga källbilden visas upp och arkeologi som inte passar in ignoreras.

Uppsala har lite problem med Vendel som ligger några mil från Uppsala där båtgravarna inte hamnade vid Uppsala högar. Om nu Uppsala var högst i en hierarki varför hamnade vissa båtgravar i Vendel?

Komiskt att Birkaflickan antagligen är från Danmark eller Tyskland. Det passar inte in i bilden över Mälardalen och kommer säkert att ignoreras eller kommenteras som särfall.

Thomas I

Jag ser inte riktigt problemet du försöker peka ut. Självklart kan det finnas mer än en centralplats med rik arkeologi även i ett samhälle med en eller endast ett fåtal "kungar" som i perioder möjligtvis har suttit på en viss plats?

Du nämner själv ordet "hierarki", vilket ju indikerar någon sorts rangordning. Sanningen är ju att man faktiskt ofta kan se kvantitativa och kvalitativa skillnader mellan det arkeologiska materialen från olika platser - vilket i sin tur skulle kunna representera en faktisk hierarki mellan platserna.

Ta tex dit exempel med Uppsala och Valsgärde (för visst var det Valsgärde du tänkte på?). Visst ligger platserna nära varandra (endast ca 3 km, inom synhåll från varandra) - men de går inte att likställa rent arkeologiskt. Båtgravfältet vid Valsgärde är en fantastisk nekropol, med oerhört fina gravgods.  Sanningen är dock att även de finaste gravarna i Valsgärde inte är i närheten av öst- och västhögen rent materiellt, och platsen Valsgärde har inte den monumentalisering och stora bebyggelse som finns i Uppsala. Samma sak gäller för Vendel. Gamla Uppsala utmärker sig markant från dessa platser, liksom från de andra båtgravfälten (Tuna i Alsike och Ultuna) längs Fyrisån. Man kan definitivt diskutera vad människorna i Valsgärde och Vendel hade för förhållande till Uppsala under 600-talet och 700-talet, men deras existens motsäger på inget sätt att Uppsala skulle kunna ha utgjort ett regionalt eller till och med interregionalt centralplatskomplex.

Själv lutar jag mot att dessa platser (Vendel, Valsgärde, Ultuna, Alsike och säkert flera andra) utgjorde stödjepunkter i ett nätverk av politiskt, militärt och ekonomiskt sammanlänkade platser med Uppsala som åtminstone tidvist centrum. Människorna som begravdes på dessa platser kan då ha haft en intim koppling till den grupp som kontrollerade GU. 

[Vetgirig]

Skoglar! Stakodder!

Möjligen en petitess, men Hovs hallar syns inte speciellt väl vid Kullens spets, annat än som slutet på åsen. Kommer man norrifrån är det en annan sak.

Det intressanta för sjöfarare borde vara det landmärke för geografi de får med den flacka halvön i förgrunden med Hallandsåsen i bakgrunden.

Stämmer inte Js uppgifter ganska väl? Liothida=Luggude (inkl Kullen), Bergio=Bjäre, Hallin= södra Halland.
Dessutom, var inte Halsahamn Liothidernas hamn?

Jag är uppväxt inom Luggudde, vilket är områdena från ungefär Glumslöv t o m S- resp N-Vidinge och Dösjebro (ungefär). Här finns en koncentrerad bronsåldersmiljö baserad på torrare belägna kullar. Bortsett från Saxtorpsskogen, så har även här de lägre liggande markerna varit träsk eller t o m kalltjällsjöar. Senare blev Luggude NV delen av (SV) Skåne. Regionen runt Landskrona började antagligen inte få sammanhängande bygder förrän vikingatid. Träsken var dock goda betesmarker, som grund till rikedom. Däremot har Luggudde antagligen aldrig haft med Kullabygden att göra m anl av de särskiljande träskmarkerna.
T ex fördes slaget vid Helsingborg på de impediment inne i träsken som då fanns. Trupperna kunde endast flytta sig på kolonner längs vagnvägarna. Trupper gick vilse och i cirklar p g a träsken. Kanonerna körde fast etc. De anfallande fick vada i skit upp till midjan. Det var så besvärligt att trupperna förlorade massor av utrustning redan under uppmarschen till slaglinjen, vilka hittas än idag ganska välbevarad. Sedan dess har terrängen helt förändrats genom utdikningar.
   

Vilket osökt för in på det som Vetgirig skriver ovan, att med "Skåne" avsågs kanske dagens SV hörn. Landet S Ludduge härad var kanske daniskt kärnland eller hårt knutet till danerna, till skillnad från de (ännu) självständiga folken längre norrut?

Kärnland kanske tidigast från ca 950, då man känner till några "Trelleborgar" i regionen. Vad jag minns är det Trelleborg, Fotevik, Löddeköpinge för "Skåne". Närliggande är en vid Helsingborg och en vid Laholm. Det borde finnas en i anslutning till Österlen resp en i anslutning till Helgeå. Uppdelningen enligt min uppfattning därför att varje borg kontrollerar ett "land" med självständigt ting.

[stakodder]

Skoglar! Stakodder!Det intressanta för sjöfarare borde vara det landmärke för geografi de får med den flacka halvön i förgrunden med Hallandsåsen i bakgrunden.Jag är uppväxt inom Luggudde, vilket är områdena från ungefär Glumslöv t o m S- resp N-Vidinge och Dösjebro (ungefär). Här finns en koncentrerad bronsåldersmiljö baserad på torrare belägna kullar. Bortsett från Saxtorpsskogen, så har även här de lägre liggande markerna varit träsk eller t o m kalltjällsjöar. Senare blev Luggude NV delen av (SV) Skåne. Regionen runt Landskrona började antagligen inte få sammanhängande bygder förrän vikingatid. Träsken var dock goda betesmarker, som grund till rikedom. Däremot har Luggudde antagligen aldrig haft med Kullabygden att göra m anl av de särskiljande träskmarkerna.
T ex fördes slaget vid Helsingborg på de impediment inne i träsken som då fanns. Trupperna kunde endast flytta sig på kolonner längs vagnvägarna. Trupper gick vilse och i cirklar p g a träsken. Kanonerna körde fast etc. De anfallande fick vada i skit upp till midjan. Det var så besvärligt att trupperna förlorade massor av utrustning redan under uppmarschen till slaglinjen, vilka hittas än idag ganska välbevarad. Sedan dess har terrängen helt förändrats genom utdikningar.
    Kärnland kanske tidigast från ca 950, då man känner till några "Trelleborgar" i regionen. Vad jag minns är det Trelleborg, Fotevik, Löddeköpinge för "Skåne". Närliggande är en vid Helsingborg och en vid Laholm. Det borde finnas en i anslutning till Österlen resp en i anslutning till Helgeå. Uppdelningen enligt min uppfattning därför att varje borg kontrollerar ett "land" med självständigt ting.

Ok landmärke är en sak...det var väl dessa uddar som Beowulf passerade på väg till Lejre.

Visste inte att Luggude bytt namn till Rönneberga. När hände det? Överdriv inte kärren. Det gick att transportera sig på vintern också.

[Vetgirig]

Stakodder!

Visste inte att Luggude bytt namn till Rönneberga. När hände det?

Det har förståss inte hänt. Jag är bara närmare senilitéten än du och borde läst på. Men terrängbeskrivningen stämmer dock. Det är allt för lätt att låta lura sig av hur det ser ut idag.

Överdriv inte kärren. Det gick att transportera sig på vintern också.

Bara längs det successivt utbyggda systemet av vägstråk (OBS! Vägstråk). Landsväg i dagens mening förekommer först under 1600-talet, med några undantag. Träskmarker är dock fortfarande avskiljande mellan bygder.

[stakodder]

Fast frågan hur mycket som transporterades med vagn mellan bygderna under järnåldern? Annars var det väl gång eller häst som gällde och de kunde nog ta sig fram...

[Skoglar]

Även om Hovs Hallar från sjösidan är mer synligt från norr än från söder, är detta en lokalitet av den digniteten att den skulle kunna fungera som namngivare.

Angående Skälderviken mellan Kullen och Bjäre visar häradsindelningen att Luggude och Bjäre, skiljs åt av Södra Åsbo som ligger däremellan och verkar samla sig runt Rönne Å.
Hellquist menar på att namnet härrör från "sköld".
Kan det har funnits "sköldingar/ungar" inne i viken?

Sedan, Vetgirig, jag uttryckte mig otydligt. Jag menade inte att Luggude Härad var daniskt kärnland, men att området söder om kanske var det. Det skulle kunna förklara varför Jordanes inte nämner några västkuststammar söder om Luggude.

 

[stakodder]

Om folklanden funnits, måste de väl ha haft någon form av centralort.  Hov på Bjäre kanske? Men Luggudes? Lydestad?

Råån kanske var Danmarks nordgräns ett tag. Betyder inte "Rå" gräns?

Gällande Skälderviken kanske namnet också gett namn åt "Svolder". Åtminstone bra bakhåll bakom Kullen.

[Frågvis Amatör]

Andreas. Din kommentar handlar exakt om det som jag undrar över. Många andra inlägg är tyvärr för mycket sidospår.

Själv lutar jag mot att dessa platser (Vendel, Valsgärde, Ultuna, Alsike och säkert flera andra) utgjorde stödjepunkter i ett nätverk av politiskt, militärt och ekonomiskt sammanlänkade platser med Uppsala som åtminstone tidvist centrum. Människorna som begravdes på dessa platser kan då ha haft en intim koppling till den grupp som kontrollerade GU

Då har du byggt en snygg hierarkisk modell av Mälardalen som utgår från Uppsala  med mängder av vasallplatser runt omkring. Den passar utmärkt med Snorre och Uppsala som ett senare  kristet centrum. Allt detta var bestämt sedan folkvandringstid och följer en naturlig linjär process. Det är ett sätt att skriva lång och ärorik historia.

Finns det fler? Kan du bevisa att stormän och storkvinnor i Valsgärde och Vendel blint erkände Uppsalas överhöghet eller fanns det flera viktiga lokala maktcentra som det centrala fick anpassa sig efter?

Du använder ordet militär men har du några garnisoner eller borgar i Uppsala under järnåldern?

Läs Anna Lihammers avhandling även om hon inte behandlar Uppsala men liknande perspektiv på det danska riksbildandet.

Thomas I

[Vetgirig]

Fast frågan hur mycket som transporterades med vagn mellan bygderna under järnåldern? Annars var det väl gång eller häst som gällde och de kunde nog ta sig fram...

Keltiska vagnar var fenomenala att tas fram med ett vägstråks förutsättningar, men ändå begränsad. Pröva att rida en häst (eller gå) under vårförhållanden rakt över plöjda skånska fält, så får ni en uppfattning om vad de forna träsken kan ställa till med. Dock är det för sent i år skulle jag tro. Då är ju inte all vegetation av buskar, sly, fallna och stående träd inräknat i hindren.

Angående Skälderviken mellan Kullen och Bjäre visar häradsindelningen att Luggude och Bjäre, skiljs åt av Södra Åsbo som ligger däremellan och verkar samla sig runt Rönne Å.

Häraderna kommer långt senare under andra administrativa förutsättningar än de ursprungliga "landen".

Sedan, Vetgirig, jag uttryckte mig otydligt. Jag menade inte att Luggude Härad var daniskt kärnland, men att området söder om kanske var det. Det skulle kunna förklara varför Jordanes inte nämner några västkuststammar söder om Luggude.

Jag drabbades ju av senilitét tidigare. Mitt Kullabygden är alltså Luggude, men upptar bara ca 50% av häradets yta (västra), så som jag beskrev det, eftersom resten var träsk. Däremot anser jag att de ca 110 skeppslagen i SV Skåne, som bildade det ursprungliga Skåne innefattar även Rönneberga, nordlig gräns mitt mellan Landskrona resp Helsingborg. Omfattande delar av de inre nuv häraderna var allmänningar (fälader), som uppodlades (uppdelades)under loppet av sista halvan av 1800-talet och fram till 2. världskriget. Man kan förändringen bl a på de större avstånden mellan kyrkorna i dessa områden. När det inom "Skåne" håller sig till 1,5-2,5 km, så blir det lätt ca 5 km i inlanden. Inte så att det var helt obebygda områden däremellan, men avsevärt glesare.
Vill man förstå något av hur vattensjukt dagens Skåne en gång var, så kan man avvakta en vinter- eller tidig vårdag, ev med tjäle, under vårflod och med regn. Flyger man över terrängen råder det inget tvivel.

[stakodder]

Jo jag vet att Skåne var mer vattensjukt och har studerat Skånska recognosceringskartan från början av 1800-talet, och vet att de NVskånska styvlerorna plöjdes upp sent. Men gällande järnålderns vägar, så gick de nog mest på torra ställen, mellan kärren och inte på leriga åkrar.  I svackorna fanns kärr, som väl delvis torkade upp under sommaren.

Sen finns det ju trots allt ortnamn i Luggude som pekar på previkingatid, -stad,-inge osv.

[Vetgirig]

Sen finns det ju trots allt ortnamn i Luggude som pekar på previkingatid, -stad,-inge osv

Träskområdena var särskiljande, och bör varit en anledning till att Luggude utvecklades politiskt i egen riktning under lång tid. Visst bör det funnits vägstråk i N_S dels längs kullarna strax innanför Öresundskusten och dels längs foten av Söderåsen (inga har ännu arkeologiskt konstaterats). Men Kullabygden var i princip avskuren. Bästa kommunikation var förståss sjöfart.

OCH lera håller vatten, så man kan faktiskt utgå ifrån att beväxta träsk inte torkar ut i den utsträckning man idag gärna föreställer sig, förrän dikningarna började på allvar. I hålorna låg dessutom humusmaterial (idag svarta jordområden), som gav karaktär av kvicksand. Orienterar man i bokskog (då för tiden ek, övrigt löv och fur), så kan man än idag springa på en sådan sump dold under en bladmatta, som påminner om vad som var för handen (och då är det numera relativt utdikat även i skogar). Det är mer än en sko, som stannat på sådana platser för eftervärlden.

[Frågvis Amatör]

Tillbaka till ämnet, please!

Thomas I

[Skoglar]

Häraderna kommer långt senare under andra administrativa förutsättningar än de ursprungliga "landen".

Jag vet det.
Men man ska nog inte underskatta möjligheten att senare tiders gränser följer gränser som är avsevärt äldre.

Ett exempel är gränsen mellan Stockholms och Uppsala Län som bara för några år sedan gick förbi Mora stenar. Sedan flyttades den några hundra meter.
Ett annat är Sagån (Fjädrundalands västra gräns) som än idag skiljer Västmanlands län från Stockholms län.

Min poäng i detta var att häradsindelningen stärker ditt antagande att Luggude var omgärdat av träsk.
Träskmarken mellan det beboeliga Luggude och sammaledes Bjäre kom att tillhöra folket som flockades kring Rönne Å.

[Skoglar]

Då har du byggt en snygg hierarkisk modell av Mälardalen som utgår från Uppsala  med mängder av vasallplatser runt omkring. Den passar utmärkt med Snorre och Uppsala som ett senare  kristet centrum. Allt detta var bestämt sedan folkvandringstid och följer en naturlig linjär process. Det är ett sätt att skriva lång och ärorik historia.

Finns det fler? Kan du bevisa att stormän och storkvinnor i Valsgärde och Vendel blint erkände Uppsalas överhöghet eller fanns det flera viktiga lokala maktcentra som det centrala fick anpassa sig efter?

On topic! 
Jag har läst AndreasE:s kommentar och det är väldigt svårt för mig att se att han har "byggt en snygg hierarkisk modell" av någonting.

Om man inom ett område har ett antal centra, av vilka ett förefaller stråla starkare än de övriga, så måste man väl ändå förhålla sig till detta?

Det är ingen monolitisk statsbildning, präglad av "blint erkännande" av makten. Snarare en federal ringbrytar-modell där "centrum" är beroende av goda relationer med "periferin" samtidigt som "periferin" ser nyttan av att vara en del av "centrums" politiska block. Ett klassiskt europeiskt herre/vasallförhållande, skulle man kunna säga.

Jag fick faktiskt intrycket att du förkastar denna tolkning som ett utslag av en storsveonisk konspiration. Men hur ser i så fall din tolkning ut?

[AndreasE]

Då har du byggt en snygg hierarkisk modell av Mälardalen som utgår från Uppsala  med mängder av vasallplatser runt omkring. Den passar utmärkt med Snorre och Uppsala som ett senare  kristet centrum. Allt detta var bestämt sedan folkvandringstid och följer en naturlig linjär process. Det är ett sätt att skriva lång och ärorik historia.

Finns det fler? Kan du bevisa att stormän och storkvinnor i Valsgärde och Vendel blint erkände Uppsalas överhöghet eller fanns det flera viktiga lokala maktcentra som det centrala fick anpassa sig efter?

Du använder ordet militär men har du några garnisoner eller borgar i Uppsala under järnåldern?

Läs Anna Lihammers avhandling även om hon inte behandlar Uppsala men liknande perspektiv på det danska riksbildandet.

Thomas I

Du tolkar in alldeles för mycket av vad du tror att jag tycker i det jag skrev. För det första så nämnde jag ingenting om folkvandringstid eller en linjär process, och för det andra så talade jag specifikt om centralplatserna som ligger längs Fyrisån, inte hela Mälardalen. Alla dessa platser ligger alltså längs samma åsträckning (förutom Alsike, som dock ligger längs åns förlängning ut i Mälaren, den så kallade Ekoln). Dessutom är de alla samtida i att de uppvisar starka tecken på elit närvaro på 600- och 700-talet. Personligen kan jag inte se hur dessa platser inte på något sätt måste förhålla sig till varandra, och det är dessutom tydligt att GU är den plats som utmärker sig betydligt gentemot de andra.

Däremot så sa jag ingenting om blint erkännande av överhöghet. Vi kan förstås bara spekulera i hur relationerna mellan dessa platser i praktiken såg ut. Däremot så finns det intressanta indicier. Tex förefaller det som att det förekommit en mycket storskalig produktion av högstatusföremål av cloissoné-typ i GU. Som du säkert vet så är just sådana föremål utmärkande för båtgravarna i Vendel och Valsgärde. En intressant hypotes är att många av dessa föremål som har påträffats i båtgravarna kanske har tillverkats i GU, för att sedan ha delats ut till den lokala eliten. Sedan har mycket exklusiva och ovanliga glaskärl av reticella-typ påträffats i både Valsgärde och GU, vilket skulle kunna tyda på att platserna försetts med statusföremål genom samma importnätverk.

Att det finns en militär aspekt både i GU och i Vendel, Valsgärde och Ultuna är tydligt. De manliga båtgravarna är explicita krigargravar, och ett stort antal vapen och vapendetaljer har påträffats i GU. Kungsgårdskomplexet i GU har möjligtvis omgärdats av en palissad. Om det funnits en garnison i GU vet vi inte (den enda kända i landet är den på Birka vad jag vet, så de är knappast vanliga), men med tanke på mängden vapendetaljer som dykt upp, och hur många kopplingar som finns till föremålen ifrån garnisonen på Birka så skulle det inte förvåna mig om det funnits en sådan i GU.

[Spiring]

Men man ska nog inte underskatta möjligheten att senare tiders gränser följer gränser som är avsevärt äldre.

Ett exempel är gränsen mellan Stockholms och Uppsala Län som bara för några år sedan gick förbi Mora stenar. Sedan flyttades den några hundra meter.

En parentes i sammanhanget, men vad syftar du på här? När Knivsta kommun hörde till Stockholms län gick länsgränsen nära Mora stenar, men sedan 1971 - betydligt längre tid sedan än "några år" - har länsgränsen gått mer än en mil därifrån, nämligen mellan Uppsala/Knivsta kommun och Sigtuna kommun. Men du menar kanske gränsen mellan Uppsala och Knivsta kommun, som alltså för 42 år sedan var länsgräns?

[Skoglar]

En parentes i sammanhanget, men vad syftar du på här? När Knivsta kommun hörde till Stockholms län gick länsgränsen nära Mora stenar, men sedan 1971 - betydligt längre tid sedan än "några år" - har länsgränsen gått mer än en mil därifrån, nämligen mellan Uppsala/Knivsta kommun och Sigtuna kommun. Men du menar kanske gränsen mellan Uppsala och Knivsta kommun, som alltså för 42 år sedan var länsgräns?

Du har rätt. Det är Uppsalas kommungräns jag far efter. Den gamla länsgränsskylten i metall står kvar vid det som nu är kommungräns. Avståndet till Mora stenar (där de ligger idag) är runt 500 meter. Tack, Google Maps!
Jag hade ett fel till. Sagån skiljer Uppsala län från Västmanlands län, oavsett vad jag skrev ovan.

Men poängen om gamla gränsers förmåga att överleva nya administrativa system, kvarstår.

[stakodder]

Träskområdena var särskiljande, och bör varit en anledning till att Luggude utvecklades politiskt i egen riktning under lång tid. Visst bör det funnits vägstråk i N_S dels längs kullarna strax innanför Öresundskusten och dels längs foten av Söderåsen (inga har ännu arkeologiskt konstaterats). Men Kullabygden var i princip avskuren. Bästa kommunikation var förståss sjöfart.

OCH lera håller vatten, så man kan faktiskt utgå ifrån att beväxta träsk inte torkar ut i den utsträckning man idag gärna föreställer sig, förrän dikningarna började på allvar. I hålorna låg dessutom humusmaterial (idag svarta jordområden), som gav karaktär av kvicksand. Orienterar man i bokskog (då för tiden ek, övrigt löv och fur), så kan man än idag springa på en sådan sump dold under en bladmatta, som påminner om vad som var för handen (och då är det numera relativt utdikat även i skogar). Det är mer än en sko, som stannat på sådana platser för eftervärlden.

När du skriver träsk, så frammanas bilden av stora öppna vattenytor omöjliga att passera överhuvudtaget, tror det är en överdrift annat än under högvatten.

Att hitta några järnåldersvägar/stigar i dagens landskap kanske inte är det enklaste, men de bör väl ha slingrat sig på de torraste delarna i landskapet.