Heimdal, Som jag förstått det så finns det i Birka svarta rester av träkol så som du beskriver, dessutom finns det ren aska, från helt vit sådan, genom alla gråtoner, ned till helt svart. Ytlagret i Birka är svart, därav svarta jorden. Det verkar vara de vanliga resterna + mängder av aska och kol. Under detta svarta ytager är jorden i skikt med sand, jord och ren aska ned till, vad jag uppskattar, 2 meters djup. Asklagren är nästan helt vita (tyder på bra förbränning) samt ligger i orörda lager varvad med jord och sand. Ask depositioner finns också. Allt är beskrivet i böckerna om Birka, snittkartor finns så att man se dessa lager.
Ambrosiani reagerade över dessa enorma asklager – i så fall har även jag fel om askan i Birka, jag går på vad han skrivit - och beskrivit.
Ja, jag försöker beskriva vedåtgången och hur eldning i en eldstad på golvet rent praktiskt fungerar – samt vad resultatet blir i årsvedförbrukning. Om man inte förstår detta så förstår man inte heller hur folk verkligen levde under denna tid, dels deras vardag, des årsarbetet med veden.
Ja, jag vill försöka finna svar på HUR man löste vedfrågan. Jag vet ju ATT man har löst den – frågan är hur.
Jag har räknat minimalt och uppgett en minimi-årsförbrukning på 20 kubikmeter staplad björkved – och sagt att jag tror på ungefär det dubbla. Jag har försökt få till en ”standard årsförbrukning” på 35 kubikmeter för ett hushåll – till att börja med. Om vi kunde börja där kan vi beräkna ungefär hur många kubikmeter Birka verkligen använde – samt försöka ta reda på varifrån veden kom.
Under ”ved trådarns” diskussioner har jag läst på om Birka. Asklagren är intressanta för de klentrogna som ”bevis” på ATT man eldade. Jag vet redan att man eldade.
Jag vill inte bevisa någonting om Birka. Ved diskussionerna startade när någon sa att 1.000 personer övervintrade i Birka – vilket jag tvivlade på eftersom det då skulle gått åt minimum ca 5.000 kubikmeter ved– och det fanns ingen förklaring till hur veden kom dit. Inga vedbodar, inga veduppläggningsplatser, ingen vedbrygga. Ingen beskrivning av hur veden kom dit, förvarades osv. Den modell som byggdes visade inte heller någonting, inte heller de böcker som skrivits om Birka. Antingen är det jag pratar om så självklart för alla som det är för mig – eller också har man inte förstått någonting av vad vedeldning får för konsekvenser i ett samhälle av denna typ och storlek – som dessutom ligger ute på en ganska liten ö.
Folk har bott runt Mälaren i tusentals år och tagit sin ved där. Naturligtvis har denna vedhämtning påverkat landskapet – det går inte att undvika – frågan är hur mycket – men för mig är den frågan inte speciellt intressant.
Men, skall Birka under 220 år ha 5 - 10.000 kubikmeter ved för att invånarna skall överleva – så är detta ett stort problem – för någon organisation, för samhället, för den enskilde, eller kanske för trälarna som högg den och fraktade den till Birka. Folk behövs, torkplatser behövs, båtar behövs för frakten, uppläggningsplatser i Birka, vedbodar – osv.
Det är DET som är intressant – men vi har fastnat på 20 kubikmeter ved - eftersom det upplevs för mycket. Suck.
Thomas
