Pianky, dessa två Svenskar fick i uppdrag av Kungen att konstruera en värmekälla som drog mindre ved och deras lösning blev kakelugnen så som vi känner till den idag, alltså en stor, mycket tung konstruktion som i sin helhet värmdes upp av rökavgaserna genom att rökkanalerna gick flera gånger upp och ned i hela kakelugnen. Genom detta värmdes hela massan upp när man eldade – och sedan avgavs denna magasinerade värme långsamt ut i rummet när man inte eldade.
Kakelugnen ersatte den öppna spisen i hus som hade mer än ett rum. I en öppen eldstad tar man tillvara 5-10% av eldens lagrade energi – dessa kakelugnar från 1700 talet tog tillvara 50-70% av vedens lagrade energi – så det blev en stor förändring när det gäller vedförbrukning - i det rummet där kakelugnen stod.
Men, man hade kvar den öppna spisen i köket – och den drog fortfarande 500 kubikmeter luft per timme när man eldade i den – och det gjorde man för att få ljus i köket. Man måste alltså ha dörren stängd till kakelugnsrummet så att den värme som avgavs inte sögs ut genom köksspisen.
I ”kakelugnsrummet” blev det nu mörkt eftersom dörrarna till kakelugnens eldstad skall vara stängda för att förbränningen skall gå mera långsamt – så problemet blev ett annat beroende, man måste ha en ljuskälla. ”Stearinljus” och tjärstickor började användas som belysning i ”kakelugnsrum”.
Kakelugnens dörrar medförde en stor annan fördel – man kunde nu börja använda barrträdsved när man eldade. Tidigare eldade man enbart lövträdsved eftersom denna typ av ved inte skvätter glöd. Nu, med dörrarna till kakelugnen stängda kunde det skvätta hur mycket som helst inne i den slutna eldstaden. För första gången kunde man nu även reglera tilluften – och frånluften genom spjäll och skjutluckor.
Det rådde stor vedbrist på 1770 talet i Sverige – och det var denna vedbrist man var tvingad att lösa – och som man också löste genom att kakelugnen dels halverade vedförbrukningen genom en mer långsam kontrollerad förbränning – och dels kunde man använda barrträdsved att elda med – och barrträd var det gott om!
Genom kakelugnens funktion kom man på att man kunde stänga in elden i ett slutet rum samt att man genom dragluckor och spjäll kunde kontrollera själva förbränningen = man kunde få elden att vara längre = man kunde få ut mer lagrad energi från veden. Detta lede lite senare fram till vedspisen som kom på 1830-talet.
Vedspisen var inte en efterlängtad sak – den mötte först stort motstånd eftersom den var dyr + att man måste köpa nya kastruller osv som passade att stå på en plan yta – allt detta var dyrt – men det största motståndet var nog att nu blev även köket mörkt eftersom elden stängdes inne i ett slutet rum även i vedspisen – och man blev beroende inte bara av ved, nu även fotogen, stearinljus och tjärstickor för att få ljus. Vedspeisen fördelar vann dock över det sega motståndet och blev allmän egendom i slutet av 1800 talet.
Båtbyggare, till Birka behövdes årligen minst 5000 kubikmeter torr ved att elda med. Hur många båtar/skepp, måste du då bygga för att få ihop spill motsvarande femtusen kubikmeter ved? Notera att Birka fanns i ca 230 år – och det gick alltså åt 5000 kubikmeter, minst, varje år under denna tid – det borde påverkat skogslandskapet runt hela Mälaren..
Thomas
