Författare Ämne: Vikingastädernas vedförråd  (läst 184755 gånger)

Utloggad Carl Thomas

  • Gode
  • Antal inlägg: 2 876
SV: Vikingastädernas vedförråd
« Svar #300 skrivet: september 15, 2011, 01:30 »
Kakelugnen, så som vi känner till den, skapades 1767 och kom i allmänt bruk först under 1800 talet.

Problemet för vanligt folk var inte vedåtgången, den var man van vid, problemet var röken och vad den förde med sig av negativa saker. Rökproblemen ledde fram till den öppna spisen. Alltså, en öppen spis vars skorsten förde ut rökavgaserna. Därmed fick man det nästan rökfritt inomhus. Men vedåtgången sjönk bara marginellt – men den sjönk i alla fall lite.

Man lärde sig mura friskluftsintag i själva öppna spiskonstruktionen och fick stopp på drag från väggar osv genom att täta alla sprickor, sätta upp innerväggar – samt lite senare, isolera. Man sänkte taken så lågt man kunde för att utnyttja värmen bättre – det var alltså nu innertaken kom till.

Någon värmekudde som strålar värme från taket och nedåt har jag aldrig sett eller upplevt – så det får du nog gå närmare in på och beskriva för mig.

Thomas
Historia är färskvara.

Utloggad Kungsune

  • Gode
  • Antal inlägg: 1 424
SV: Vikingastädernas vedförråd
« Svar #301 skrivet: september 15, 2011, 10:32 »
Nja, kakelugnar är betydligt äldre än så. Jag vet inte vad du lägger i begreppet "som vi känner till den" menredan på 1300-talet fanns i Italien ugnar med i stort sätt samma princip. Under renässansen var kakelugnar vanliga i Alperna och tyska städer.

Utloggad Boreas

  • Gode
  • Antal inlägg: 5 477
SV: Vikingastädernas vedförråd
« Svar #302 skrivet: september 15, 2011, 13:42 »
Rös-ugnen som användes i bastun och rök-omnen i rökstugorna (pörten) är ju gamla utgåvor av 'kakelugnen' - och nära lika effektiva...



Basturöse:
https://commons.wikimedia.org/wiki/File:Heating-smoke-sauna.JPG

Konstruktionen var alltså byggt på luftintag nära eldkammarn - för att skapa det 'övertryck' som bidrog till att fördela värmen i rummet.

Citera
När man eldar i ugnen bildas ett skikt med rök någon decimeter under innertaket. Med hjälp av ventiler vid golvet och i en rökhuv genom taket, kan man inifrån reglera tjockleken på röklagret under eldning.

http://sv.wikipedia.org/wiki/P%C3%B6rte

Tekniken är tydligen gammal:

Citera

Vid Älvnäset tre kilometer nordväst om Vuollerim där Stora och Lilla Lule älv flödar samman upptäckte arkeologer från Umeå universitet 1983 en välbevarad boplats. En av de rektangulära hyddbottnarna är ungefär elva gånger sex meter stor och syns som en svacka i marken. Inne i hyddorna fanns stolphål, kokgropar och förrådsgropar. Under ingången gick en rökgång till eldstaden inne i hyddan. Låga sandvallar, som idag är en till fyra meter breda, omger hyddbottnarna och kan ha fungerat som skydd mot vind och kyla. 20-40 personer tros ha bott i hyddorna som sannolikt endast var bebodda vinteritd.

http://sv.wikipedia.org/wiki/Vuollerimboplatsen

Enligt sagorna var principen med rökugn/bakugn i kombination med luftintag och takluckor ("ljore") det almena byggnadsskicket i Norden under vikingatiden. Registreringarna från Norge stöder denna framställning:

Citera
   

Den vanligste norske røykovnen ble brukt på Vestlandet, Trøndelag og i deler av Nord-Norge. Det var spesielt i fjordbygdene røykovnen ble foretrukket. Røykovnen er også kjent fra Finnskogene, der den ble brukt i både røykstuer og røykbadstuer.
I siste halvdel av 1800-tallet ble røykovnene erstattet med mer moderne oppvarmingsmetoder. Noen røykovner fikk skorstein og ble ombygd til det som kalles kåpeovn.

http://no.wikipedia.org/wiki/R%C3%B8ykovn

Rökstugorna kunde även byggas i två plan - en princip man också använt på medeltida bondgårdar ('loft') och i slottstorn.
http://no.wikipedia.org/wiki/R%C3%B8ykstue

Flera intressanta varianter, jfr. länkar:
http://sv.wikipedia.org/wiki/Eldpallkoja
 
“It's easier to fool people than to convince them that they have been fooled.”

Utloggad Boreas

  • Gode
  • Antal inlägg: 5 477
SV: Vikingastädernas vedförråd
« Svar #303 skrivet: september 15, 2011, 13:55 »
Vi Norsk Skogfinsk Museum på Grue-Finnskog har man forskat på rökugnens effektivitet och rökstugornas värme-ekonomi.

Citera

Røykovnen som varmekilde

Allerede Carl Axel Gottlund på sin reise i 1921 klager over at finnene flytter ut av gode, varme røykstuer og bygger seg nye, norske og svenske bolighus uten røykstue i. Denne klagen fra Gottlund var kanskje mest ment som et spark til de finnene som kastet vrak på sitt folks tradisjoner. Men de senere års eksperimenter utført av Gruetunet Museum med fyring av røykstuer, viser at det også ligger noe reelt, kvalitetsmessig i hans beklagelser.

Røykovnen er bygget opp av en stor mengde naturstein murt sammen med leire som bindemiddel. Når denne steinmassen varmes opp gjennom fyring i ovnen , fungerer den som varmemagasin som frigjør nok varme til å holde en behagelig romtemperatur hele det neste døgnet. Dette gir en varmeeffekt i forhold til medgått brensel som langt overstiger både åpen peis og støpejernsovner som oppvarmingskilde. Som et eksempel på våre fyringseksperimenter rekker ca. 50 kilo ved til en økning av romtemperaturen i en 40 kvadratmeter stor røykstue (Mattila) fra +5 til +25 grader, ved ca. 6 kuldegrader utetemperatur.

Den høyeste romtemperatur nås først 6 timer etter at veden har brent opp - fordi varmen først da har forplantet seg gjennom steinmassen slik at varmen avgis med størst effekt til omgivelsene. 30 timer etter at siste ilegget av ved brant ut har romtemperaturen sunket med bare 7 grader, til 18 grader! Og det tar hele 7 døgn før romtemperaturen har sunket til 5 grader igjen, som var utgangspunktet før fyring!

Og dette bare med én oppfyring! Noe av det som bidrar til en svært behagelig, "gjennomvarm" romtemperatur i stua er det nettopp det at røyken under oppfyringen velter ut i rommet og legger seg som et bølgende teppe oppunder det brekte taket. På denne måten varmer røyken opp vegger og tak i rommet slik at også de grove trematerialene virker som varmekilde i lang tid etter at varmen har slokt ut.

(Av Birger Nesholen)


http://www.skogfinskmuseum.no/index.php

“It's easier to fool people than to convince them that they have been fooled.”

Utloggad Carl Thomas

  • Gode
  • Antal inlägg: 2 876
SV: Vikingastädernas vedförråd
« Svar #304 skrivet: september 15, 2011, 15:32 »
Kungsune, min utgångspunkt är vad som finns i vårt land, inte vad som finns i andra länder.

Kakelugnen ses som en svensk uppfinning om jag minns rätt, alltså ett stenmagasin där rökkanalen går flera gånger upp och ned genom stenmagasinet och på så sätt värmer upp stenmagasinet – som sedan sakta avger sin värme närman inte eldar i det. Den kom till 1776. Principen gör att man tar till vara vedenergin betydligt bättre än tidigare, dels genom att man kan påverka hur elden brinner genom att man har ett slutet system (instängd eldstad), dels genom att man värmer upp ett stenmagasin som sedan avger sin värme = man behöver inte elda lika mycket som förr. Kakelugnens stenmagasin värms upp mycket snabbt och avger denna värme långsamt = vedåtgången blir därmed låg.

Boreas, den typen av ugn/värmekälla du skriver om saknar jag erfarenhet av – men vad jag kan förstå är det i princip en öppen spis med enkel, men lång, rökkanal där rökavgasernas värme tas upp i ett mycket stort stenmagasin.
 
Volymen i rökstugan är ca 100 kubikmeter (40 kvm), det tar 6 timmar att värma upp stenmagasinet och få en rumstemperatur på 25 grader – och det åtgår 50 kg ved till detta, alltså 100 vedträd = 1/3 kubikmeter ved. Ett dygn senare är rumstemperaturen 18 grader. Låt oss då säga att 100 vedträd räcker för 5 dygn = 20 vedträd per dag i snitt X 365 dagar / 300 (vedträd per kubikmeter) = 24,3 kubikmeter ved per år - vid daglig eldning.(Avdrag för sommartid bör naturligtvis göras).

Jag har bl.a. en Tullikivi täljstenskamin, den väger nästan 1 ton. Den drar ca: 2 ggr 8 vedträn att värma upp och den håller sedan värmen 1 dygn på 100 kvm, för att hålla regelbunden värme behövs sedan 1 brasa om 8 vedträn om dagen. 8 x 365 / 300 = 9,7 kubikmeter. Bara som en jämförelse i effektivitet.(Även här skall avdrag för sommartid göras).

Underjordiska dragkanaler diskuterade vi redan i vedtrådarna för några år sedan, det är som sagt inget nytt. HUR man tar in friskluft spelar ingen roll vad som gäller själva elden. Först när man kan stänga in elden i ett litet slutet rum och justera både rökavgaserna och tilluften – först DÅ påverkas vedåtgången. Vad en dragkanal som mynnar ut vid eldstaden medför är att draget från väggar osv minskar kraftigt  – men det försvinner inte helt. Luften i rummet byts ut tregelbundet – men inte lika snabbt som tidigare.

Jag tror att vi på något sätt missförstår varandra i denna diskussion. När man bor i t.ex. en torvkåta med öppen eld – så är det varmt och skönt i kåtan. Det är torrt eftersom elden och draget drar ut fukt. Det är en skön, varm, praktiskt bostad som jag trivdes storartat att bo i – men vissa nackdelar fanns som man lärde sig att leva med – och att minimera. Draget var en sådan nackdel, röken och askflagor en annan.

Draget fungerar som så att man blir kall om ryggen – men detta tar lång tid eftersom draget hela tiden är litet – men det finns där. Draghål styr det mesta av draget till bestämda platser – men eftersom hela luften i kåtan rör sig sakta mot elden så blir det lite drag ändå på ryggsidan – och man lär sig leva med detta drag. Röken (och askflagor) är det stora problemet egentligen. Regn är ett mycket litet problem – blåst är ett större problem eftersom blåst kan trycka ned röken i kåtan.

Thomas
Historia är färskvara.

Utloggad Boreas

  • Gode
  • Antal inlägg: 5 477
SV: Vikingastädernas vedförråd
« Svar #305 skrivet: september 15, 2011, 20:14 »


Boreas, den typen av ugn/värmekälla du skriver om saknar jag erfarenhet av – men vad jag kan förstå är det i princip en öppen spis med enkel, men lång, rökkanal där rökavgasernas värme tas upp i ett mycket stort stenmagasin.


Rökugnen har ingen rök-kanal, men ett stort stenmagasin -  murad i lera - ovan och ikring eldkammarn. Röken går alltså ut på framsidan. Kolla länkarna - och bilden - ovan.
 
Citera

Volymen i rökstugan är ca 100 kubikmeter (40 kvm), det tar 6 timmar att värma upp stenmagasinet och få en rumstemperatur på 25 grader – och det åtgår 50 kg ved till detta, alltså 100 vedträd = 1/3 kubikmeter ved. Ett dygn senare är rumstemperaturen 18 grader. Låt oss då säga att 100 vedträd räcker för 5 dygn = 20 vedträd per dag i snitt X 365 dagar / 300 (vedträd per kubikmeter) = 24,3 kubikmeter ved per år - vid daglig eldning.(Avdrag för sommartid bör naturligtvis göras).


Baserad på en ute-temperatur på maksimum - 6 *C. Medeltemperatur för året ligger närmare + 6.
Räkna också på att dom inte hade 100% koll på luft-kanalerna under försöken på museet. Bygger man röset i mitten av byggnaden blir effekten även bättre. 

Citera

Underjordiska dragkanaler diskuterade vi redan i vedtrådarna för några år sedan, det är som sagt inget nytt. HUR man tar in friskluft spelar ingen roll vad som gäller själva elden. Först när man kan stänga in elden i ett litet slutet rum och justera både rökavgaserna och tilluften – först DÅ påverkas vedåtgången. Vad en dragkanal som mynnar ut vid eldstaden medför är att draget från väggar osv minskar kraftigt  – men det försvinner inte helt. Luften i rummet byts ut tregelbundet – men inte lika snabbt som tidigare.


Luftkanaler medför automatisk att man kan regelera luftströmningen - både på in- och utsida, efter önskan. Samtidigt kan man reglera skorstenens täckningsgrad genom att flytta på den. Dom vikingtida "årestugor"  har eldstaden mitt i huset. Då användes ofta en läm i rököppningen, som regleras med en stav. Redan Snorres berättar om hur man reglerar "ljoren" i en "årestue":

http://no.wikipedia.org/wiki/%C3%85restue

Citera

Jag tror att vi på något sätt missförstår varandra i denna diskussion. När man bor i t.ex. en torvkåta med öppen eld – så är det varmt och skönt i kåtan. Det är torrt eftersom elden och draget drar ut fukt. Det är en skön, varm, praktiskt bostad som jag trivdes storartat att bo i – men vissa nackdelar fanns som man lärde sig att leva med – och att minimera. Draget var en sådan nackdel, röken och askflagor en annan.

Thomas

Det är just därför man byggde luftkanaler - under jord. Det sliper man drag och åskflingor. Skorsten har man givetvis på kåtorna också - mot såväl regn som värmeförlust. Annars är det svårt att få en bastukåta (rökbastu) att bli bastuvarm. Det är några år sen jag byggde en sådan - med en rök-kanal. Sen fick jag höra från kompisarna uppe i fjällen att det borde ha varit tre - så slipper man vänta när vinden är fel.  :-[

Det viktigaste med luftkanalerna är hursomhälst att det sparar ved. Jmfr. den moderna "kråklurar'n" som plockar bort intill 50% av värmeförlusten i en modern vedugn - genom att trycka ner värmen till husets alla rum och hörn. Principen tör alltså ha varit känt redan på stenåldern - vilket hjälper till att förklara hur sten- och järnålderns skandinaver kunde klara livhanken också i dom regioner där vedtillgången är sparsam - som t.ex. det skotska höglandet, norska västkusten, öarna i Atlanten och även endera öar i Östersjön...   

   
“It's easier to fool people than to convince them that they have been fooled.”

Utloggad Carl Thomas

  • Gode
  • Antal inlägg: 2 876
SV: Vikingastädernas vedförråd
« Svar #306 skrivet: september 15, 2011, 22:13 »
Boreas, nej, luftkanaler medför inte automatiskt att man kan reglera lufttillförseln, långt därifrån – men man kan påverka lufttillförseln lite…

Allt lufttryck jämnar ut sig automatiskt – och snabbt. En explosion består av två saker, explosion och implosion. Explosionen trycker bort luft – implosionen uppstår när luften fyller ut det tomma utrymmet igen några hundradels sekunder senare.

Det enda man kan göra är att stänga in elden i ett litet slutet rum (eldstad) där man kan påverka både inkommande luft och utgående luft – först då kan man reglera elden eftersom man då kan reglera syretillförseln (och i viss mån lufttrycket) i det slutna rummet. Kakelugnen halverade bränsleåtgången genom detta.

En öppen spis med skorsten drar ut askflagorna genom skorstenen. En öppen eld utan skorsten drar inte ut några askflagor eftersom de finns inne i röken. Går röken ut i rummet, gör askflagorna detta också.

Jag tror vi blandar ihop olika saker? Vi bör egentligen prata om tiden före skorstenen och tiden efter skorstenen – och med skorsten menar jag då ett rör sammanbyggt med eldstaden och beläget direkt ovanför eldstaden som för ut rökavgaserna. Tiden före skorstenen var det rökigt inomhus, tiden efter var det hyggligt rökfritt. Det var röken som var det stora problemet, inte värmen eller vedåtgången. När skorstenen kom sjönk vedförbrukningen med max 5%. Vi är då på tidig medeltid.

Tiden före kakelugnen (sent 1700 tal) kunde man i princip inte påverka eldens brinnhastighet mer än genom dess storlek, man kunde göra upp en liten eld eller en normal eld, använda stenmagasin eller inte, bygga draghål eller inte, gräva draggångar eller inte – men fram till dess att man kunde stänga in elden - kunde man inte påverka själva elden speciellt mycket. Bara marginellt.

Vi har då, i vår vedhistoria, tiden före kakelugnen - och tiden efter kakelugnen. När kakelugnen kom sjönk vedförbrukningen med ca 50%. Det är den absolut största sänkningen, genom tiderna, av vedförbrukningen.

Draggångar fram till eldstaden minskar inte vedförbrukningen. Elden behöver xxx syre för att brinna – och den skickar ut 500 kbm luft med röken per timme. Om det går gångar fram till elden eller inte saknar betydelse för detta (men draggångar minskar det drag människor upplever obehagligt). Elden brinner som den brinner - och det går inte vid denna tid att påverka själva elden nämnvärt.

Täpper du till inkommande luft i i en draggång - tar elden luft från rummet och draget från väggarna ökar. Är väggarna 100% täta – drar elden ned luft från rököppningen i taket, är det en skorsten som används, väggarna är täta, ingen luft kommer in någonstans - och elden brinner - kvävs de som bor i huset eftersom syret försvinner - under förutsättning att de inte dessförinnan redan dött av kolosförgiftning.
 
Kakelugnen sänkte vedförbrukningen med ca 50% på 1700 talet. Sedan dess har vi utvecklat än mer avancerade ”spisar” som sänkt vedförbrukningen ännu mer. Idag tar vi tillvara på 90-95% av vedens energi. Vi kan nog inte spara så mycket mer när det gäller vedeldning. Vi har alltså sedan mitten på 1700 talet vänt på det hela, vi gick från 5% utnyttjande av vedens energi - till att vi idag inte utnyttjar de sista 5-10 procenten av vedens energi.

Thomas
Historia är färskvara.

Utloggad Piankhy

  • Gode
  • Antal inlägg: 2 463
SV: Vikingastädernas vedförråd
« Svar #307 skrivet: november 21, 2011, 15:46 »
Något om kakelugnens historia:

Citera
Men kakelugnen då….?…
Jo, de allra äldsta kakelugnarna som påträffats (i sin allra enklaste form) går tillbaka till Medeltiden och 1400-talet.Kakelugnen anses ju vara en svensk företeelse, men man vet att kakelugnen från början kom till Sverige från Tyskland och det skedde mot slutet av medeltiden.
I Sverige är de tidigaste fynden av något som man kan kalla för ”kakelugn” daterade till 1500-talet. Då importerade svenskarna inte kakelugnar, utan kakelformar från Tyskland, och dessa använde svenskarna till att mura enkla kakelugnar av. Ofta var motiven bibliska och av dessa tillverkade man brunt eller grönt kakel, som var det enklaste att göra.   


Så kakelugnen i sig är äldre än 1700-talet. Dock förbättrades den radikalt 1776:

Citera
1767 hände något revolutionerande: två svenskar, Carl Johan Cronstedt och Fabian Wrede, hade fått statens uppdrag att försöka hitta mer bränsleeffektiva lösningar och de uppfann en radikal förbättring av kakelugnens funktion: de skapade rökkanaler inuti som gjorde att värmen stannade kvar mycket längre i ugnen. I ett slag var kakelugnens värmebevarande effekt oändligt mycket större än alla öppna spisars! 


http://www.alltomkakelugnar.se/fakta-om-kakelugnar/kakelugnen-genom-tiderna
Ju äldre desto bättre.

Utloggad Båtbyggare

  • Novis
  • Antal inlägg: 4
SV: Vikingastädernas vedförråd
« Svar #308 skrivet: januari 03, 2013, 17:19 »
Ved var troligen inte en bristvara på Björkö/Birka. Om jag förstått det hela rätt så bestod många av husen av en verkstadsdel och en bostadsdel. Verkstaden kunde vara tex en smedja och då blev det en hel del värme.

Vid husbygge och båtbygge bilade man plankorna med yxa vilket skapade enormt mycket spill, vilket kunde användas som ved. Transport till och från Birkas hamn måste ha varit det minsta problemet med tanke på den fina hamnen med bryggor etc. Grundgående fraktbåtar kunde frakta enorma mändger och skog fanns och finns det fortfarande gott om på mälaröarna. Tex hänger det ut alar löverallt längs stränderna. Bara att parkera båten under...

Jag tror ingen utomstående organiserade vedhanteringen därimot kanske leveranserna av kol till alla smedjor.

Utloggad Carl Thomas

  • Gode
  • Antal inlägg: 2 876
SV: Vikingastädernas vedförråd
« Svar #309 skrivet: januari 03, 2013, 21:39 »
Pianky, dessa två Svenskar fick i uppdrag av Kungen att konstruera en värmekälla som drog mindre ved och deras lösning blev kakelugnen så som vi känner till den idag, alltså en stor, mycket tung konstruktion som i sin helhet värmdes upp av rökavgaserna genom att rökkanalerna gick flera gånger upp och ned i hela kakelugnen. Genom detta värmdes hela massan upp när man eldade – och sedan avgavs denna magasinerade värme långsamt ut i rummet när man inte eldade.

Kakelugnen ersatte den öppna spisen i hus som hade mer än ett rum. I en öppen eldstad tar man tillvara 5-10% av eldens lagrade energi – dessa kakelugnar från 1700 talet tog tillvara 50-70% av vedens lagrade energi – så det blev en stor förändring när det gäller vedförbrukning - i det rummet där kakelugnen stod.

Men, man hade kvar den öppna spisen i köket – och den drog fortfarande 500 kubikmeter luft per timme när man eldade i den – och det gjorde man för att få ljus i köket. Man måste alltså ha dörren stängd till kakelugnsrummet så att den värme som avgavs inte sögs ut genom köksspisen.

I ”kakelugnsrummet” blev det nu mörkt eftersom dörrarna till kakelugnens eldstad skall vara stängda för att förbränningen skall gå mera långsamt – så problemet blev ett annat beroende, man måste ha en ljuskälla. ”Stearinljus” och tjärstickor började användas som belysning i ”kakelugnsrum”.

Kakelugnens dörrar medförde en stor annan fördel – man kunde nu börja använda barrträdsved när man eldade. Tidigare eldade man enbart lövträdsved eftersom denna typ av ved inte skvätter glöd. Nu, med dörrarna till kakelugnen stängda kunde det skvätta hur mycket som helst inne i den slutna eldstaden. För första gången kunde man nu även reglera tilluften – och frånluften genom spjäll och skjutluckor.

Det rådde stor vedbrist på 1770 talet i Sverige – och det var denna vedbrist man var tvingad att lösa – och som man också löste genom att kakelugnen dels halverade vedförbrukningen genom en mer långsam kontrollerad förbränning – och dels kunde man använda barrträdsved att elda med – och barrträd var det gott om!

Genom kakelugnens funktion kom man på att man kunde stänga in elden i ett slutet rum samt att man genom dragluckor och spjäll kunde kontrollera själva förbränningen = man kunde få elden att vara längre = man kunde få ut mer lagrad energi från veden. Detta lede lite senare fram till vedspisen som kom på 1830-talet.

Vedspisen var inte en efterlängtad sak – den mötte först stort motstånd eftersom den var dyr + att man måste köpa nya kastruller osv som passade att stå på en plan yta – allt detta var dyrt – men det största motståndet var nog att nu blev även köket mörkt eftersom elden stängdes inne i ett slutet rum även i vedspisen – och man blev beroende inte bara av ved, nu även fotogen, stearinljus och tjärstickor för att få ljus. Vedspeisen fördelar vann dock över det sega motståndet och blev allmän egendom i slutet av 1800 talet.

Båtbyggare, till Birka behövdes årligen minst 5000 kubikmeter torr ved att elda med. Hur många båtar/skepp, måste du då bygga för att få ihop spill motsvarande femtusen kubikmeter ved? Notera att Birka fanns i ca 230 år – och det gick alltså åt 5000 kubikmeter, minst, varje år under denna tid – det borde påverkat skogslandskapet runt hela Mälaren.. ;)

Thomas
Historia är färskvara.

Utloggad Piankhy

  • Gode
  • Antal inlägg: 2 463
SV: Vikingastädernas vedförråd
« Svar #310 skrivet: januari 04, 2013, 09:37 »
Ett försök att genom experiment beräkna åtgången av ved (björkved) i ett vikingatida hus på Island.

A firewood experiment at Eiríksstaðir. A step towards quantifying the use of firewood for daily household needs in Viking Age Iceland.
Ju äldre desto bättre.

Utloggad Carl Thomas

  • Gode
  • Antal inlägg: 2 876
SV: Vikingastädernas vedförråd
« Svar #311 skrivet: januari 04, 2013, 12:09 »
Piankhy, studien visar att det gick åt 55 kilo ved per dag under sommaren i ett långhus. En liknande studie i Danmark säger samma sak. Kul att det nu börjar komma in lite resultat från olika studier.

När jag beräknade vedförbrukning i Birkatråden räknade jag mycket lågt, 1 vedträd per timme i 16 timmar = 8 kilo ved per dag – och ”protesterna” blev stora över en så hög vedåtgång  :)

55 kilo ved = 110 vedträd per dag och eldstad. Om vi då räknar 55 kilo ved per dag x 365 dagar blir detta 20 ton ved per år och eldstad = 40.000 vedträn/300 vedträd per kubikmeter = 133 kubikmeter ved – per hushåll i Birka.
Jag gissar på 100 eldstäder i Birka – vilket då blir 13.300 kubikmeter ved som varje år, under 230 år, förbrändes i Birka. Jag sa 5.000 kubikmeter – troligen det dubbla… och fick i princip alla emot mig.

Jag vet inte hur den Isländska studien genomfördes, om draghål och rököppning var balanserade gentemot varandra, om veden höll 20 % fuktighet, osv. Jag vet inte heller om man använde sig av tjåsko (nying) eller inte - vilket påverkar vedförbrukningen.

Förhoppningsvis förstår nu en majoritet hur hög vedförbrukningen var – och vilket arbete man lade ned under ca 1,5 månader per år för att få ved.

Om vi räknar om kubikmeter ved till träd och gör det enkelt så kan vi räkna med en stor björk per kubikmeter. Då fälldes det 13.300 björkar årligen under 230 år på Mälarens stränder och omgivningar enbart för att försörja Birka med ved – vilket måste ha påverkat hela området rejält.

Thomas
Historia är färskvara.

Utloggad Piankhy

  • Gode
  • Antal inlägg: 2 463
SV: Vikingastädernas vedförråd
« Svar #312 skrivet: januari 04, 2013, 12:31 »
Här finns bilder på huset i Eiriksstadir på Island. Man kan undra hur det förhåller sig till husen i Birka vad gäller värmeegenskaper, vedåtgång och dylikt?

The replica farmhouse

Welcome to Eiriksstadir
 
Ju äldre desto bättre.

Utloggad fire4h8

  • Medlem
  • Antal inlägg: 56
SV: Vikingastädernas vedförråd
« Svar #313 skrivet: januari 04, 2013, 13:10 »
Piankhy, studien visar att det gick åt 55 kilo ved per dag under sommaren i ett långhus. En liknande studie i Danmark säger samma sak. Kul att det nu börjar komma in lite resultat från olika studier.

När jag beräknade vedförbrukning i Birkatråden räknade jag mycket lågt, 1 vedträd per timme i 16 timmar = 8 kilo ved per dag – och ”protesterna” blev stora över en så hög vedåtgång  :)

55 kilo ved = 110 vedträd per dag och eldstad. Om vi då räknar 55 kilo ved per dag x 365 dagar blir detta 20 ton ved per år och eldstad = 40.000 vedträn/300 vedträd per kubikmeter = 133 kubikmeter ved – per hushåll i Birka.
Jag gissar på 100 eldstäder i Birka – vilket då blir 13.300 kubikmeter ved som varje år, under 230 år, förbrändes i Birka. Jag sa 5.000 kubikmeter – troligen det dubbla… och fick i princip alla emot mig.

Jag vet inte hur den Isländska studien genomfördes, om draghål och rököppning var balanserade gentemot varandra, om veden höll 20 % fuktighet, osv. Jag vet inte heller om man använde sig av tjåsko (nying) eller inte - vilket påverkar vedförbrukningen.

Förhoppningsvis förstår nu en majoritet hur hög vedförbrukningen var – och vilket arbete man lade ned under ca 1,5 månader per år för att få ved.

Om vi räknar om kubikmeter ved till träd och gör det enkelt så kan vi räkna med en stor björk per kubikmeter. Då fälldes det 13.300 björkar årligen under 230 år på Mälarens stränder och omgivningar enbart för att försörja Birka med ved – vilket måste ha påverkat hela området rejält.

Nja...

Eldstaden i det isländska huset var beskrivs som "lång". Var de lika stora i husen i Birka och uppvärmningsbehovet (och "upplysningsbehovet") per eldstad lika stort?

Lagade man lika mycket mat i ett hus i "staden" som på en bondgård? Lagade man ens mat i varje hus enskilt?

Var alla husen bebodda året om? (Nej, tror jag det allmänna antagandet är.)

Jag tror nog att det fanns organiserade vedtransporter till Birka, men jag tror inte riktigt på beräkningarna.

Utloggad Carl Thomas

  • Gode
  • Antal inlägg: 2 876
SV: Vikingastädernas vedförråd
« Svar #314 skrivet: januari 04, 2013, 13:48 »
Fire4h8, vi vet inte hur stor Birkas befolkning var, det finns beräkningar om allt från ett par hundra bofasta till ca 1000 bofasta året om. Vi kan alltså bara gissa. Vad vi vet från utgrävningarna är att det fanns enorma asklager och askdepåer. De var så stora att man inte visste hur man skulle förklara askmängden. Alltså, man eldade på Birka – och man eldade mycket. Det vet vi.

Det finns vissa saker som är svåra att förstå, t.ex. att det enda ljus man hade kom från elden – och att man satt invid elden för att få ljus eftersom man arbetade med olika saker. Det finns bara plats för ett visst antal människor kring en eld, speciellt om de arbetar med olika saker. För att få plats med mer folk kunde man göra elden längre – eller – bygga upp ytterligare en eldstad en bit bort från den första eldstaden. Byggde man ytterligare en eldstad fördubblades årsvedförbrukningen – gjorde man eldstaden längre ökande vedförbrukningen – men den fördubblades inte

Ingen ville sitta i drag – så den sida, de sidor, som draget leddes in till elden på var folktom, där satte sig ingen.
Hur folk åt vet vi ganska lite om, vi vet ATT de åt och ibland också VAD de åt – men inte hur mycket de åt. Arbetar man hårt med kroppen behöver man äta mycket – så jag förmodar att man åt mer föda på landet jämfört med ”i stan”. Men det är alltså en ren gissning.

HUR veden kom till Birka vet vi inte, bara ATT den kom dit och att den förbrändes där. Det är egentligen det som är det intressanta i hela denna gamla debatt – men tyvärr det som är minst diskuterat.

Skall 13.000 kubikmeter fraktas ut till Birka varje år måste det ha funnits minst två vedbryggor – och de måste varit i full verksamhet hela sommarhalvåret och enbart använda för anländande ved. Staplade man upp veden 2 meter högt så ockuperade veden en yta av 80 X 80 meter i Birka – vilket är en betydande del av Birkas totala yta. Alternativt, varje hushåll fraktade hem sin ved och staplade upp den vid sin bostad. Studera alla rekonstruktioner av Birka, du hittar inte en enda vedbod….

Hur stor årsvedförbrukningen var fanns det många uppfattningar om när vi började diskutera, numera tror jag de flesta numera förstår hur stor den verkligen var. Allt fler praktiska tester har utförts – och alla pekar i samma riktning 80 – 113 kubikmeter ved per år och eldstad.

Thomas
Historia är färskvara.

Utloggad AndreasE

  • Gode
  • Antal inlägg: 2 947
SV: Vikingastädernas vedförråd
« Svar #315 skrivet: januari 04, 2013, 19:32 »
55 kilo ved = 110 vedträd per dag och eldstad. Om vi då räknar 55 kilo ved per dag x 365 dagar blir detta 20 ton ved per år och eldstad = 40.000 vedträn/300 vedträd per kubikmeter = 133 kubikmeter ved – per hushåll i Birka.
Jag gissar på 100 eldstäder i Birka – vilket då blir 13.300 kubikmeter ved som varje år, under 230 år, förbrändes i Birka. Jag sa 5.000 kubikmeter – troligen det dubbla… och fick i princip alla emot mig.

Jag har kanske missat någonting, men man bodde ju inte i långhus på Birka, och det var vad jag förstår i långhus man hade kommit fram till siffran 55 kilo ved/dag. Borde inte ett mycket mindre hus av Birka-modell dragit mindre ved?

Utloggad Carl Thomas

  • Gode
  • Antal inlägg: 2 876
SV: Vikingastädernas vedförråd
« Svar #316 skrivet: januari 04, 2013, 23:27 »
AndreasE, hur långt bort från en eld vill du sitta? Ju större eld – ju längre bort måste du sitta, sitter du nära en stor eld blir du stekt. Detta är en självklarhet – eller hur? Större eld kräver mer friskluft in vilket medför ett avsevärt högre drag i huset. Du sitter alltså längre bort från elden – i ett högre kalldrag…

Översätt nu denna kunskap till en eld som brinner inomhus. Hur långt bort anser du att det är bekvämt att sitta – och samtidigt sköta elden? Sitter du långt bort måste du ideligen flytta dig framåt och maka till elden, eller lägga på mer ved – och sedan flytta dig bakåt igen. Är det inte enklare med en normalstor eld, sitta still med veden inom räckhåll och sköta elden - samt få bra ljus?

Med andra ord, en eld i ett bostadshus var aldrig ”stor”, den var normalstor eftersom dess strålningsvärme räckte till gott och väl. Behövdes det mer sittplaster intill elden gjorde man eldstaden LÄNGRE - och använde sig av en längre eld, därmed fick man fler sittplatser kring elden. Det gick åt lite mer ved per timme, det är allt.

Alternativet är att man bygger ytterligare en eldstad och eldar i denna – men då fördubblas alltså årsvedförbrukningen...

Grundproblemet tycks vara att det är svårt att förstå att man bara kan tillgodogöra sig strålningsvärmen – och att 95% av vedens lagrade energi går ut med röken. Idag är det tvärtom, vi använder 90 - 95% av vedens lagrade energi och 5-10% går ut med röken eftersom våra rum idag är dragfria, luften står stilla, väggar, tak och golv isoleras för att värmen - den varmarumsluften - skall behållas i rummet. Förbränning sker i slutna eldstäder där vi kan balansera tilluft och frånluft och därmed öka vedens förbränningstid och ta ut mer energi från veden. Värmen värmer upp vatten som cirkulerar i rör till element som står under fönster så att uppåtstigande värme värmer upp kallras från fönstren. Vår varma luft cirkulerar i rummet sakta. Samma luft. Ibland vädrar vi för att byta luft.
Forntidens eldar behövde 500 kubikmeter luft per timme = all luft i rummet/bostaden byttes ut i sin helhet flera gånger per timme, någon ”varmluft” som vi har idag fanns alltså inte, all luft i bostaden rörde sig mot elden – och kalluft utifrån drog in.

Svar alltså: eldar på golvet eller på en plattform i bostäder var lika stora - oavsett bostadens storlek. Behövdes fler sittplatser intill elden gjorde man eldstaden lite längre (men den var lika ”smal” som tidigare).

Svaret är också ganska så självklart - vilken husmor vill bli grillad när hon lagar mat på elden?

Thomas
Historia är färskvara.

Utloggad dersa

  • Veteran
  • Antal inlägg: 579
SV: Vikingastädernas vedförråd
« Svar #317 skrivet: januari 05, 2013, 00:04 »
Carl-Thomas, nog bör man väl hettat upp lite stenar och kanske kärl med vatten som sedan placerats ut för att sprida energin??

Utloggad Carl Thomas

  • Gode
  • Antal inlägg: 2 876
SV: Vikingastädernas vedförråd
« Svar #318 skrivet: januari 05, 2013, 00:30 »
Dersa,

Hur forntidens folk gjorde vet man inte - men varmt vatten avger fukt - och det undviker man garanterat eftersom fukt innebär att man börjar frysa. Fukt fryser till is när elden slocknat. Fukt bklir kondens som sätter sig i taket - och som sedan droppar ned i bostaden blandat med sot från taket - inte kul alls...

jag tror inte att man använde varma stenar heller eftersom det är bökigt och det är svårt att hantera dem och det är svårt att få rätt temperatur på dem. Det var betydligt enklare att värma sängkläderna framför elden, det är bara att hålla upp dem i strålningsvärmen några sekunder så är de varma.

Thomas
Historia är färskvara.

Utloggad AndreasE

  • Gode
  • Antal inlägg: 2 947
SV: Vikingastädernas vedförråd
« Svar #319 skrivet: januari 05, 2013, 01:02 »
Jag köper att man inte nödvändigtvis bygger större härdar i större hus. Men hade man bara en härd i långhuset man gjorde den danska uträkningen på? Arkeologiskt så vet vi att flera härdar i ett långhus inte var ovanligt.

Sen tror jag inte att alla invånare i långhusen verkligen satt intryckta runt härden hela dagarna. Rent arkeologiskt så kan vi, när golvlager för ovanlighetens skull finns bevarade, se att olika delar av långhusens bostadsdel användes till olika saker - det förekom alltså någon sorts funktionsindelning av golvytan. Vissa sysslor verkar ha utförts i närhet av härden, medan andra utfördes längre bort. Hade dessa människor som inte befann sig vid "rätt avstånd" från härden alltså ingen värme?

Och hur fungerade det i en hallbyggnad? Vid gästabud och andra stora sociala sammankomster kan man ju inte ha suttit intryckta runt härden. Måste man tänka sig att man hade en härd som sträckte sig genom hela rummet? Eller fick man helt enkelt frysa?

jag tror inte att man använde varma stenar heller eftersom det är bökigt och det är svårt att hantera dem och det är svårt att få rätt temperatur på dem. Det var betydligt enklare att värma sängkläderna framför elden, det är bara att hålla upp dem i strålningsvärmen några sekunder så är de varma.

Nu hittar vi ju enorma mängder eldpåverkad sten i det arkeologiska materialet (framför allt på brånsålderlokaler, men även på järnåldersboplatser). Mycket kommer säkert från matlagningen, men uppenbarligen var man experter på att hantera varma stenar.