AndreasE, tyvärr, jag lånade böckerna så jag har dem inte och kan därför inte citera dem. Näst sista boken i serien behandlar askan om jag minns rätt.
Det är inte min mening att misskreditera någon eller en yrkesgrupp - men läs tråden så tror jag att du förstår vad jag menar + Birkatråden. Kunskapsnivån var mycket låg.
Aska är bra gödningsmedel, kanske använde man delar av askan på åkrarna. Skinnberedning använder aska till lut - så en del aska gick naturligvis dit. Aska + fett blir tvål efter lite siktning, en del av askan gixk troligtvis dit - ändå finns det enorma asklager kvar.
Finns det INTE asklager - då måste man allvarligt börja fundera över varför. Det går INTE att försöka få ned mängden ved, det är den enklaste vägen de flesta tar. Man måste fundera i andra banor som t.ex aska som gödningsmedel osv. Kanske måste man omvärdera tiden folk har bott på platsen ifråga. Ved är en enkel matematik. Bor man året runt på en plats blir det ca: 225 kilo aska per år. Bor de där i två år skall det finnas 450 kilo aska, osv. Finns det inte det kan det vara en sommarbostad? Eller, man använde aska till någonting - och då kan man söka svar på det. Under förutsättning att man förstår ved-dynamiken...
Om du läser tråden ser du hur jag försökt förklara hur en eld på golvet fungerar - och att den behöver draghål. Draghålen skall vara lågt placerade och finns troligtvid på var sida av dörren, samt mitt emot dörren - om eldstaden ligger mitt emot dörren. Eldstadens placering bestämmer draghålens placering.
Har man letat efter draghålen på hallen i GU? Jag tror inte det. Förhoppningsvis har jag fel. Men jag skulle absolut leta efter dem då de bestämmer HUR hallen användes.
En öppen eld för ut 500 kubikmeter luft per timme ur en hall. Alltså, 500 kubikmeter luft måste föras in i hallen eftersom den annars skulle bli helt rökfylld på grund av undertrycket som bildas.
500 kubikmeter luft skapar ett besvärande drag. Därför styr man draget genom att ta upp draghål på platser där folk normalt inte vistas. Samtidigt tätar man väggar osv mot drag för att göra draghålen mer effektiva - det är den tätningen som arkeologer brukar kalla isolering... Kallar man sådan tätning för isolering förstår man alltså inte hur vedeldning fungerar i praktiken.
Om man inte förstår att det är enbart strålningsvärmen som går att använda - och att någon isolering, hur tjock den än är inte hjälper ett dugg - så förstår man inte ens varför en hall är byggd som den är. Förlåt - men då saknar man alltså grundläggande kunskap.
Om man då experimenterar och vill uppnå ett modernt dragfritt inomhusklimat - kommer man aldrig att lyckas eftersom det ligger helt utanför möjligheterna för en öppen eld på golvet, en öppen eld på en plattform - och en öppen spis.
Eldens storlek, rököppningens storlek och draghålens storlek och placering avgör hur huset fungerar, hur högt röken står i huset och ur elden brinner, alltså hela inomhusklimatet.
Hallen i GU hade dubbla väggar, jag har läst spekulationer om att detta är isolering. Det är det alltså inte. Det står helt klart för var och en som bott med eldstad på golvet.
Om man förstår HUR det fungerar skulle man leta efter, t.ex. Draghål i byggnader, mäta deras storlek, beräkna luftgenomsläpp - och förstå byggnaden och dess funktion betydligt bättre.
Ni har ju hittat grophus i GU. Bodde man i dem finns det draghål till eldstaden. Bodde kan inte i dem finns det troligen inga draghål, bara en spis som man eldade i då och då i, draget fick man från den öppna dörren.
Så, hur många draghål hittade man i grophusen i GU? Har man ens letat efter dem? Eller, sett dem - men inte förstått deras funktion?
Thomas
