Det var ett tag sedan jag startade tråden. Min ursprungliga fråga berodde på att jag levde i illusionen att det som fanns i FMIS, som tex kyrkogårdar och bytomter, var att betrakta som fasta fornlämningar och därtmed var skyddade enligt kulturminneslagen.
Av svaren från Gorm med flera och lite noggrannare läsning av lagtexten har jag förstått att det inte är så.
Kyrkor och kyrkogårdar har tydligen ett eget kapitel i lagen. Där sägs det "...kyrkotomter skall vårdas och underhållas så att deras kulturhistoriska värde inte minskas ...". Nu är ju frågan vad som menas med kulturhistoriskt värde, men som arkeolog så tycker ju jag att kyrkogårdens kulturhistoriska värde minskar med varje medeltida grav som grävs sönder. Att de medeltida benen läggs tillbaka i en prydlig hög säger ju en framtida arkeolog inte riktigt lika mycket som om om graven varit orörd. Detsamma gäller för övrigt för eftermedeltida gravar också. Därmed kan man tycka att lagen borde hindra upptagande av nya gravar på de ställen inom kyrkogården där man kan anta att det finns gamla gravar, eller???
Jag lärde mig också från Gorm och lagtexten att i definitionen för fast fornlämning ingår "är varaktigt övergivna". Om jag tolkar detta rätt så innebär det att en medeltida bytomt som fortfarande används som bytomt inte berörs av lagen överhuvudtaget. Därmed borde det väl vara tillåtet att gräva hur man vill i gamla bytomter, så länge man
1) avbryter arbetet och rapporterar till länsstyrelsen om man hittar fornlämning som kan härröra från annat än just användning som bytomt
2) erbjuder staten att lösa in eventuella fynd
Och än en gång, jag frågar inte för att jag planerar att börja gräva, bara för att jag vill förstå vad lagen egentligen innebär. Jag hoppas att jag missförstått lagtexten nu också
