Trelleborgar och Harald Blåtand

[Yngwe]

Jag tror du har rätt Troels!

[Carl Thomas]

Jag har uppdaterat mig lite på internet om Trelleborgar. Man har hittat mängder av både nitar och nitbrickor, båda nya och gamla (mest gamla). Mycket båtvirke till spant, knän osv, både nya och gamla, mest gamla. Bilden som verkar växa fram är reparation och underhåll av skepp. Arkeologerna som nu undersöker Trelleborgarna kopplar dem samman med skepp och Blåtands flotta – allt detta stödjer min hypotes om skeppsförvarings och underhållsplatser - tycker jag.

Men en hypotes är bara en hypotes.  Mycket kan ändras i framtiden med nya fynd. Problemet har väl varit att när man först grävde fram Trelleborgarna beslutade man sig för att stoplhålen man hittade var efter hus. Detta blev en sanning – och, inte att förglömma, det kanske ÄR sanning. Men att ändra hus till ställningar för upp och nedvända skepp tar naturligtvis emot.

Troels kan ha helt rätt. Problemet är att det är en gissning. Några fakta föreligger inte. Jag tycker att man i första hand skall se på fakta, alltså vad vi hittar. Vi hittar stolphål, båtnitar, brickor till nitar, virke till skepp, osv i och utanför dessa borgar. Det väcker, i alla fall hos mig, tankar om ett annat användningsområde än försvarsborgar. Blåtand verkar inte för mig vara någon galning, snarare tvärtom, se på vad han byggde – och han uppnådde sina mål vilket naturligtvis kan ses ett bevis på maktfullkomlighet. Men han ruskade om Danmark en hel del – och han lyckades. Galningar lyckas sällan uppnå sina mål.

Samtidens folk var erfaret krigsfolk, det var oroliga tider, alla hade erfarenhet av krig, eller i alla fall krigslekar. Man kunde se om en borg var stark eller inte. Några skrytbyggen tror jag inte att folk köpte, deras kunskap var högre än så – tror jag. Har jag fel om folks kunskap om vapen osv så faller ju en hel del resonemang i detta forum platt till marken när det gäller vikingatid. Folk var allmänbildade när det gäller sin samtid, de vapen som fanns – och hur man anföll borgar och befästa gårdar, det är min uppfattning.

Se på Aggersborg, se hur Aggersborg är placerad. Aggersborg ligger i en sluttning och lutar faktiskt ganska mycket ned mot sjön. Från ett skepp ute på sjön kunde man se hela borgen, även dess bakre sida. Står jag ovanför Aggersborg så kan jag direktbeskjuta den bortre sidan av borgen och därmed träffa försvararnas ryggar där. Man bygger inte en borg så. Aggersborg är den största Trelleborgen, 240 meter i diameter. Vid kraftigt regn måste det genom den lägsta porten ha runnit en bäck av vatten, kanske så kraftig att porten trycktes upp av vattnet? Frågan som uppstår blir naturligtvis, varför lade man Aggersborg i en sluttning? Närheten till Limfjordens vatten verkar ha varit oerhört viktig. Hade man byggt Aggersborg bara lite längre upp så hade denna borg legat på kullens högsta punkt! En utmärkt placering för en borg – men man valde en betydligt sämre placering. Varför?

Vid Fyrkat tycks har man hittat en grävd kanal som leder fram till Borgen. Fördes skeppen till Fyrkat via en kanal? Kanalen sträcker sig mot havet…

Titta på Aggersborg, det verkar vara en kanal, eller en bäck, mellan borgens södra port och havet. Titta på Slagelse, en å går mellan borgen och havet – där också. Det betyder någonting.

Thomas

[miklagard]

Ja, bl.a skeppsvarv för reparationer av Haralds skepp !

[Yngwe]

Men trelleborg i Trelleborg då, där finns väl ingen å? Eller gör det?

[Carl Thomas]

Jodå, den låg också i närheten av vatten. Den har en vallgrav som är 4 meter bred och 2 meter djup. Vallgraven stod i förbindelse med en lagun och lagunen stod i förbindelse med havet. Även här fanns alltså möjlighet att föra skepp in i borgen.

Vi ser kanske alla Trelleborgarna som om de hade en och samma funktion. Det kanske de inte hade. Aggersborg, Fyrkat och Slagelse verkar ha haft samma funktion vilket utgrävningar påvisar. Trelleborg visar inte samma resultat, där har man inte ens hittat stolphål i marken, de kanske är bortplogade – liksom allt annat som funnits där. Men, det kan ju vara så att Trelleborg byggdes av samma ”arkitekt” och användes som befäst tältläger sommartid? Jag tror att vi måste vara öppna för detta och avvakta resultat av arkeologiska undersökningar innan vi slår fast att en Trelleborg alltid är just en Trelleborg.

http://www.google.se/imgres?imgurl=http://mgeisler.net/images/kongemagt/vikingeborgene_aggersborg_large.jpg&imgrefurl=http://mgeisler.net/danish/kongemagt/militaer/&h=672&w=1038&sz=137&tbnid=zNB8nQ5j4T1eEM:&tbnh=97&tbnw=150&prev=/images%3Fq%3Daggersborg&hl=sv&usg=__kco5w_wn4lsZ6TVdilDKxcGtZjQ=&ei=fiVZSonXKM3d-QbpnqjuAQ&sa=X&oi=image_result&resnum=3&ct=image


Ovanstående länk har, mitt på sidan, stora, mycket överskådliga bilder över Aggersborg, Fyrkat och Slagelse. Dom är väl värda att man studerar dem och bland annat ser närheten till vatten på olika sätt. Bilden över Aggersborg visar den bäck som verkar, mer eller mindre, gå rakt upp till porten när man ser den på Google Earth. Bilden visar tyvärr inte sluttningen jag nämnt där Aggersborg är placerad, men om man skulle byggt Aggersborg där kyrkan ligger, alltså ca 75-100 meter längre upp hade borgen legat på kullens topp – och ur försvarssynpunkt ha vunnit flera hundra procent. Man valde alltså medvetet inte bygga Aggersborg i ett betydligt sämre läge. Detta betyder, enligt min hypotes, att Aggersborg inte var någon borg, det var en försvarad plats till skydd för största delen av Blåtands flotta vintertid - där även reparationer och underhåll utfördes.

Bilderna på denna länk visar sluttningen där Aggersborg är byggd. Hade borgen byggts där kyrkan ligger idag hade den varit betydligt lättare att försvara.
http://www.vikingdenmark.com/aggersborg-jutland-denmark.html

Följande länk ger en fingervisning på vad pågående utgrävningar har kommit fram till – så här långt:
http://images.google.se/imgres?imgurl=http://www.kongensborge.dk/images/skjold2.jpg&imgrefurl=http://www.kongensborge.dk/index_uk.php&usg=__7Xz9CpGWCDCqMkxd_L9nsL2gC9c=&h=201&w=300&sz=12&hl=sv&start=266&um=1&tbnid=AKbmWohrWdI2RM:&tbnh=78&tbnw=116&prev=/images%3Fq%3Daggersborg%26ndsp%3D20%26hl%3Dsv%26sa%3DN%26start%3D260%26um%3D1

Lite uppdaterad sida:
http://images.google.se/imgres?imgurl=http://www.kongensborge.dk/images/fyrkat_esben_7629.jpg&imgrefurl=http://www.kongensborge.dk/&usg=__NzEfztaEdchyV3cZQzaQuqdH-oM=&h=133&w=200&sz=25&hl=sv&start=41&um=1&tbnid=JteXOK1kreGwaM:&tbnh=69&tbnw=104&prev=/images%3Fq%3Daggersborg%26ndsp%3D20%26hl%3Dsv%26sa%3DN%26start%3D40%26um%3D1

Thomas

[Sven lagman]

Men villar man inte bort sig i den här diskussionen? Min utgångspunkt som jag liksom andra publicerat är att trelleborgarna är garnisonsplatser för den enda starka militära organisation som Harald kan ha haft när det gällde kontrollen av öriket Danmark, nämligen flottan. Så länge Danmark hade en stark flotta behärskade man sitt rike och Norge. Danmark var ett av de första landen i världen som man vet hade en helt statsuppbyggd flotta. Under hela medeltiden fram till 1700-talet var danska flottan Nordens största. När man förlorade sin flotta 1807 föll snabbt riket samman.

Det är väl i detta perspektiv självklart att man utanför borgarna i de närliggande våtmarksområdena finner rester efter skeppstimmer! Det handlar ju om en flotta. Det är väl självklart att man finner båtnitar. Krigsskeppen fordrade underhåll. Det är nog en allmänt utbredd uppfattning om att de senare ledungsskeppen bara drogs upp på öppna och oskyddade stranden under vinterförvaringen. Så har det givetvis inte gått till. Organisationen, underhållet etc har varit betydligt större än den primitiva bild som i dag verkar vara allmängods.

Dina beräkningar Carl Thomas, är intressanta men blir ibland alltför teoretiska utan till synes förankring. Detta t.ex. med att regnvattnet kunde bli så våldsamt i Aggersborg att det skulle trycka ut den nedre porten. Så har det självklart inte varit. Vallgravarna runt trelleborgarna har givetvis tagit hand om vattnet tillsammans med diken inne i borgarna. Toalettfrågan har heller inte varit något problem. Naturbehoven kunde uträttas utanför vallarna. Vad det gäller sötvattenfrågan har man givetvis tänkt också på detta. Detta är ju en grundläggande faktor vid anläggandet av alla platser där människor ska samlas, marknadsplatser såväl som tidiga städer. I Lund rinner bäckar förbi utanför det tänkta borgläget. I Helsingborg springer källorna frisk fram och i Köpenhamn just där Clemenskyrkan ligger fanns en mycket kraftig sötvattenkälla. På Trelleborgs strandmark skulle jag inte bli förvånad om det inte funnits källsprång liknande de många jag funnit i Foteviken, den troliga hamnen för den skånska ledungsflottan.

Jag har ju besökt alla dessa platser. Vad det gäller Aggersborg ligger den perfekt i landskapet som skydd av en vid stranden ankrad flotta. Bilderna från vattnet är missvisande. Ringvallen är en sentida markering av några få decimeters höjd. Bygger man upp denna vall i full höjd på fem meter med palisad ser man bara frontlinjen.

Sedan är det intressant hur du Troels anger tanken om Harald som en galen kung. Jag har personligen flera gånger starkt upplevt att den gamla tanken på den store Sven Tveskägg, organisatören av Englandstågen, fortfarande i hög grad är levande i Danmark. Hans far däremot är på ett märkligt sätt ringaktad - trots att de få skrivna källorna berättar tvärtom. Adam av Bremen, som utfrågat dottersonen till Sven Tveskägg, har t.ex. inget gott att säga om honom men däremot mycket gott om Harald.

[Yngwe]

Likväl, borgarnas storlek kan inte svara mot antalet män som vissta där någon längre tid. Garnisoner a den storleken med tusentals man drabbas obönhörligen av sjukdom, just för att sanitet inte fungerar. Inte heller kan försörjningen av dessa lösas lokalt, så stort överskott fanns inte. Om det skulle fungera behövdes en jättelik apparat runt garnisonerna.    Hur kan man förklara att Harald har stående armeer och organisation av den storleken när ingen senare makthavare kan ha det? Om garnisonen ska svara mot storlek handlar det ju om många några man i en stående arme.  Omöjligt säger jag!

[Sven lagman]

Vi talar om en period på några få år. Aggersborg har varit något exeptionellt vilket jag menar har haft att göra med Haralds första steg i uppbyggande av den danska flottan vilket därefter följdes av erövringen av Norge. Eftersom Harald kom från Jylland kan detta vara en garnison/flotthamn med ett stort omland på "hemmaplan" som uppvisat kanske inte alltför stor fientlighet. Snarare var det kanske så att garnisonen i Aggersborg var ett sätt att säkra flottan mot de aggresiva norrmännens attacker. Dessa fientligheter känner vi från källorna.

Att ha garnisoner på 1000-1500 soldater i de rikaste områdena i Danmark är definitivt ingen omöjlighet. Det måste ha funnits ett stort befolkningsöverskott under slutet av vikingatiden. En jämförelse med befolkningssituationen under 1600-talet är säkert ingen överdrift. Under skånska kriget på 1670-talet kunde den skånska befolkningen i fyra år utfordra två armeer på mellan 16-20.000 man vardera. Vad var detta i jämförelse med fyra borgar med kanske 6000 man totalt.

[miklagard]

Att trelleborgarna skulle ha härbärgerat hela Haralds flotta under vintern finner jag ytterst otroligt och väldigt riskabelt. Ett enda lyckosamt anfall från fienden som inte ens behövde inta borgen utan endast sätta eld på den och fartygen skulle i ett slag förstöra minst 16 skepp.

Hade han råd med det ?   

[Sven lagman]

Vi vet ju att trelleborgen på Själland har blivit tagen genom stormning så sådant kunde uppenbart hända. Det var en risk som i alla krig. Sedan är frågan om man gärna förde krig på vintern.

[Troels]

Min ”galna” konge var blot et kort og illustrativt eksempel på, hvor lidt der skal til for at en despotisk herskers ideer får store konsekvenser – noget man alt for tit lukker øjnene for, når man tænker i logisk rekonstruktion. Min opfattelse af den historiske stilling fremgik af en tidligere mail – og mange andre eksempler ud fra den vil føre til samme mulige forklaring. Jeg skal derfor ikke rode mig ud i en psykiatrisk diagnose af en mand, vi stort set ikke kender.

Det traditionelle danske billede af Harald stammer især fra Adam af Bremen, som jeres egen Henrik Jansson på udmærket vis har tilbagevist. Det var Hamburg-kirkens forsøg på 100 år senere at udnytte Harald i stiftets interne positionering i kirken og eventuelt gøre ham til helgen ved at fremhæve ham på bekostning af Sven – hvilket de efterfølgende kirkelige historikere fulgte mere eller mindre.

Vi ved ikke, om det var Harald eller hans far, Gorm, der i virkeligheden samlede Danmark/Norge – det har vi først og fremmest fra hans egen pralende sten ca. 12 år efter Gorms død. Vi ved ikke, hvad hans kristning af danerne skyldtes og indebar – men gætter dog rimeligt kvalificeret. Vi ved derimod, at hans udfald mod Tyskland i 973 var hasarderet og kostede ham landets vigtigste by og forsvarsvold – og vi ved, at han blev afsat af sønnen Sven, som omtales meget positivt i en engelsk kilde.

Det er vist et meget stort spørgsmål, om Harald nåede sine mål, som Thomas påstår. I mine øjne ligner han en mand, som blev stor under indsatsen sammen med faderen – og endte i en fiasko, da han stod alene. 

Også mit eksempel og mere modificerede kombinationer vil resultere i byggerier, hvor arkæologer kan påpege mange rationelle detaljer. Selv om herskerens formål var demonstrativt og urealistisk, blev detaljerne jo normalt udført af realistiske folk, som udførte deres ”håndværk”. Problemet er, at man ikke kan slutte, at alt har haft et formål, da sammenhængen vil mangle.

I øvrigt er Trelleborgene bygget efter erobringen af Norge på et tidspunkt, hvor al fokus må have været rettet sydpå - og kampen ved Trelleborg synes at have været mindre, muligvis en del af mytteriet mod Harald. Jeg giver Miklagaard ret. Det, vi ved om den danske flådeorganisation, var netop, at den var spredt på landsbyerne, når man ikke var i aktion – hvilket både var praktisk og sikkert. Vi ved fra Saxo, at Absalon senere etablerede en lille kongelig flåde, som patruljerede langs kysten som værn mod sørøveroverfald - og Knud den Hellige blev myrdet, fordi han lod flåden blive liggende i samlingshavnen.

[Yngwe]

Jag utesluter större stående garnisoner som motsvarar storleken. Inte ens i skånska kriger förekommer det Sven, trupperna koncentreras under kort tid, och de stora samlade truppstyrkorna och stora slagen begräsnsas till 1676 - 1677.  Hela medeltiden får tjänstgöra som facit, ingen krigsherre i Skandinavien har så stora garnisoner eller ens samlade trupper under någon längre tid.  Antingen är de spridda över ett område eller så hemförlovas de. Så gott som alltid är de på march och försörjer sig genom plundring eller stöd från lokala. Detta är verkligheten även på 1600-talet.

Jag tror fortsatt som Troels att man kanske inte ska söka helt rationella förklaringar.  Kanske är det så enkelt att under sin misslyckade kampanj i Tyskland stöter Harald på ett antal ringborgar och hann finner det lämpligt att bygga sådana på utvalda platser på hemmaplan. Att det inte är militärt genomtänkt kanske är av mindre betydelse då Harald inte visar prov på att vara vidare framgångsrik i större sammanhang, just som Troels skriver.  Inget motsäger att dessa sedan använd som tillflyktsborg, skatteinsamling, skeppsbyggnad med mera med mera.

Att det skulle röra sig om en organiserad statlig skeppsbyggarverksamhet har jag ytterligare ett argument emot. Detta skulle kräva en så stor tilltro tll Harald bland alla småkungar och hövdingar att de övergav sitt eget båtbyggeri och båtinnehav till Harald. Detta är knappast troligt, det skulle göra deras situation ytterst sårbar.

[Sven lagman]

Du är nog lite fel på det om du påstår att under de fyra år på 1670-talet som krigshärarna fanns i Skåne man plötsligt hemförlovade dessa. Självklart har man kunnat hämta proviant från andra områden till Skåne men soldaterna fanns bevisligen kvar här.

[Carl Thomas]

Jag känner mig lite som djävulens advokat här måste jag erkänna. Jag har satt upp en hypotes och jag försvarar den. Samtidigt är jag medveten om att Sven L kan ha helt rätt eller delvis rätt –liksom Troels. En hypotes är bara en hypotes.
Jag fortsätter att försvara min hypotes eftersom jag tycker att den har starka argument som backar upp den.

Att bygga alla dessa Trelleborgar måste ha kostat en förmögenhet. Min hypotes är att dom, alla, eller bara några av dem, var till för att skydda Blåtands flotta vintertid. Varför ville han till så högt pris skydda sin flotta? Var det något speciellt med den?
Kanske portarnas bredd kan berätta om dessa skepp? Portarna verkar vara ganska ”smala”, kanske ca 4-5 meter = skeppen måste vara ganska smala = helst smalare än portarna…
Då är vi inte inne på skepp som Gokstad och andra, vi är inne på rena krigsskepp, långa och smala, snabba, många roddare/krigare, snabba att segla. Alltså mycket speciella skepp. Längden kan vi få fram genom att mäta ”husen.

Två saker samverkar alltså här. Blåtand byggde en mycket speciell krigsflotta som snabbt kunde förflytta sig – och han ville skydda denna flotta när den inte användes vintertid och när hans krigsmän var hemförlovade (utom en mindre del som vaktade skeppen).

Av samma skäl som ovan kunde Blåtand inte använda andras skepp, de var för breda och för långsamma för hans krigsstrategi – och dessutom behövdes de till handeln som inbringade kapital. Jag ser en logik i detta. Men några som helst fakta finns inte om det här. Det ingår i hypotesen.

Sven, en borg, som skall vara en borg, måste ha färskt rent vatten innanför sina murar. Det är en förutsättning för en borgs överlevnad. Man kan inte under en belägring gå utanför borgen för att hämta vatten. Trelleborgarna som borgar står och faller med brunn - eller inte brunn.

Mina beräkningar är från min egen erfarenhet av att bo ”primitivt” och är absolut inte teoretiska. Ved, mat, vatten, och avfall är mycket viktiga funktioner – och om man vill ha en massa människor samlade på ett ställe får detta oerhörda konsekvenser. 1 vedträd om dagen per 4.800 man blir enorma mängder ved under 100 dagar. Det kan man inte komma förbi.

Jag måste ju använda mig av matematik för att belysa för er vad som för mig är helt naturligt. Alltså, detta är inga teorier. Allt detta + fler saker, måste vägas in som fakta när man vill ha en stor mängd människor samlade på ett ställe under lång tid. Jag kallar det för de små talens magi.

Jag är 63 = jag har levt ca 23.000 dagar hittills. Jag borstar tänderna dagligen 2 ggr, 1 minut varje gång = totalt 46.000 gånger / 60 = 766 timmar / 24 = 32 dagar * 3 = 96 arbetsdagar á 8 timmar tandborstning…Alltså, en man + lång tid får ihop enorma tal. 2 man och lång tid fördubblar siffrorna. 4.800 man under lång tid – siffrorna blir nästan astronomiska – och man kommer inte förbi dem. Dom är fakta.

Likaså med rent vatten. Är vattnet inte rent dör soldaterna av sjukdom. Finns inte dass på ett säkert sätt förorenas vattnet. Finns inte mat svälter soldaterna. Klarar man inte en belägring dör soldaterna. Detta är fakta. Det är ingen teori. Tror man en sak, måste man, enligt min uppfattning, även se på konsekvenserna. 4.800 man äter 2,4 ton mat om dagen. Kan man inte få ihop 2,4 ton mat per dag – så fanns inte 4.800 man i borgen. Tråkigt – men så fungerar det.. Ekvationen måste gå ihop.

Thomas

[Yngwe]

Du är nog lite fel på det om du påstår att under de fyra år på 1670-talet som krigshärarna fanns i Skåne man plötsligt hemförlovade dessa. Självklart har man kunnat hämta proviant från andra områden till Skåne men soldaterna fanns bevisligen kvar här.

Jo men danska huvudstyrkan landsattes väl 1676 och slaget vid Lund stod sommaren därefter och då försvann hälften på var sida, och därefter hade båda sidor svårt att fylla leden och inga slag av motsvarande storlek tog plats. Danskarna saknade resurser och svenskar deserterade i stor mängd. Därefter rör det sig väl mest om spridda bataljer av det mindre slaget.

[Yngwe]

Instämmer med dig där Thomas. Matematik är bara ett sätt att beskriva en faktisk verklighet. Vare sig det rör sig om torkad fisk på en kärra eller lastbilar med mjölk måste reultatet bli rimligt.

[Scania]

Du är nog lite fel på det om du påstår att under de fyra år på 1670-talet som krigshärarna fanns i Skåne man plötsligt hemförlovade dessa. Självklart har man kunnat hämta proviant från andra områden till Skåne men soldaterna fanns bevisligen kvar här.

Jo men danska huvudstyrkan landsattes väl 1676 och slaget vid Lund stod sommaren därefter och då försvann hälften på var sida, och därefter hade båda sidor svårt att fylla leden och inga slag av motsvarande storlek tog plats. Danskarna saknade resurser och svenskar deserterade i stor mängd. Därefter rör det sig väl mest om spridda bataljer av det mindre slaget.

Slaget vid Lund stod den 4 december 1676...

/Åsa.

[Yngwe]

givetvis gjorde det, det, det blev fel i min begränsning av inlägget, hade först med belägringen av malmö, men förkortade på galet sätt.... poängen kvarstår dock...

[Scania]

givetvis gjorde det, det, det blev fel i min begränsning av inlägget, hade först med belägringen av malmö, men förkortade på galet sätt.... poängen kvarstår dock...

Tänkte väl det  Var bara tvungen att "rätta" till det lite...

/Åsa.

[Troels]

Thomas – dine beregninger, som også andre har forsøgt sig med, leder vel hen til den konklusion, at denne model ikke er realistisk i forhold til vor viden om datidens finansiering af militæret – som var ledingbaseret i en eller anden form.

Mærkeligt nok har vi ingen historisk omtale af Trelleborgene - muligvis fordi der var flere anlæg, herunder de arkæologisk kendte Danevirke, Trelleborgene, Jelling og broen i Ravning Enge - men Saxo og Sven Aggesen beskrev anlægsarbejderne indirekte 200 år senere. Saxo havde problemer med at placere Harald Blåtand i Adams rollebillede. Han beskrev styresmændenes (dvs. ledingsflådens) oprør mod Harald som et resultat af de store byrder, han pålagde befolkningen. Desværre slørede han i sin tekst baggrunden med en af sine sædvanlige anekdoter om utilfredsheden med den store sten, som Harald fik slæbt til sin mors grav (Jellingstenene). Han sluttede imidlertid af med at konkludere: ”Thi hæren, som han havde plaget og beskæmmet med så forsmædeligt arbejde, vægrede sig nu ved at kæmpe for den, der havde givet den åget at bære.” Jeg har desværre ikke Sven Aggesens tekst ved hånden, men så vidt jeg husker, begrundede han utilfredsheden med store byggearbejder.

Harald havde øjensynligt fået finansieret sine anlægsarbejder ved udskrivning af ledingsflådens mandskab hertil – men hermed havde han også fået opbrugt sin goodwill totalt. Bortset fra kampen ved Trelleborg synes byggerierne aldrig at have fungeret i fuld målestok efterfølgende – udover at imponere. Hvad Harald selv havde tænkt sig, kan vi så blive ved med at gisne om - og jeg vil bestemt ikke afvise, at nogle af stederne har været forbundet med den skibsværftstype, som vi også kender andre steder fra.