Logistik Birka

[miklagard]

Då startar vi en ny tråd för att försöka beräkna logistiken i Birka. Det blir förstås ett något osäkert resultat då så mycket beror på våra egna bedömningar. Resultatet kan nog bara ser som en viktig finngervisning åt rätt håll.

Låt oss då som slutligt mål i utredningen ha att fastställa hur många årsarbetare som gick åt till logistiken d.v.s. bränsle, vatten och hygien. Sedan får var och en tro och tycka vad man vill om vilka som gjorde jobbet (inkl. skitjobbet).

För att ha en beräkningsgrund måste vi först försöka fastslå genomsnittsbefolkningen under 220 år. Min personliga uppfattning är att det som mest låg på 7-800 personer. Vid uppstarten c:a år 750 var det uppskattningsvis kanske som mest 50 personer. Som högst förefaller genomsnittet kunna bli 500 personer per år. Då förutsätter jag även vinterboende.

Vi kan börja med vattenförsörjningen. Hur mycket dricksvatten behövdes och hur mycket fanns det att tillgå ?  Dög det något bräckta sjövattnet till allt annat än dricksvatten ? Hur många brunnar kan det ha funnits på Björkö ?

[Leiph]

Dricksvatten:

Om Mälarvattnet var bräckt på det sätt som vattnet utanför Stockholm är idag, så bör detta duga till att täcka nästan allt vattenbehov (Källa: egen erfarenhet från kajakturer i skärgården).Det resterande bör kunna täcks med regnvattentunnor. (I en annan betydligt mer tätbefolkad handelsstad, Venedig, löste man det genom att samla regnvatten i brunnar. Men där var inte det omgivande vattnet bräckt, utan salt.)

Om man nu efterfrågade o-bräckt färskvatten. Man bör minnas att något senare i tiden så drack man inte vatten utan öl. Vatten blev man sjuk av.

Alltså: Jag tror inte att man ska leta efter vatten på Björkö, för att finna birkabornas vattenkälla.

[miklagard]

Det eventuellt bräckta vattnet i Mälaren vid den tiden före isolationen (?) kan inte ha varit särskilt salt. Alla tillflöden förutom vid Agnefit är ju sötvatten och spädde ut det vatten som kom in från Östersjön.

Färskvatten behövdes absolut som dricksvatten (och till öl)  . Dock förefaller det som om Björkö är stort nog för att kunna gräva många brunnar. Så tillkommer regnvatten som samlas in. Personligen tror jag inte att vatten blev något problem.

[Yngwe]

Om vi ser öl som en nödvändighet har vi ju säkret upp vätskeintaget.  Maten var säkert salt så dom var nog törstiga. Räcker 2 liter öl per person?

Vi måste då se var ölet producerades. Man kan väl knappast tro att det är någon företagsliknande produktion i stor skala så att en eller två producenter skulle stå för hela behovet? Eller kan man det?  Min gissning är istället att det säljs från ett stort antal gårdar runt hela Mälaren, precis som maten.

[gangrade]

Räcker 2 liter öl per person?

Nu för tiden är väl Öl vätskedrivande, dvs att man förlorar vätska på att dricka öl (baksmälla ni vet). Dels går det åt vätska att bryta ned sockret och alkoholen och sen är det säkert nån diuretisk ört med i flaskan.
Nån som vet hur det var då? Och var det Öl eller mjöd som gällde? Och är mjöd lika drivande som Öl? Förlåt att jag lite småbyter ämne här men det borde räcka med en kort förklaring av nån som vet så är detta ur världen sen...  Vi måste ju veta om det är Öl eller mjöd som ska fraktas, och om den alkoholhaltiga drycken driver vätska måste ju ännu mer vatten fram - så det är bara halvbytt i ämnet.   

[Ny Björn]

Salt i maten under vikingatid/birkatid är så vitt jag vet inte vanligt förekommande - insaltning som konserveringsmetod brukar anses som medeltida.
 
Själva "ölet" som det hänvisas till brukar också - åter så vitt jag vet (jag analyserar verkstäder och smeder, inte kök - det är Sven Isakssons avdelning), anses vara rätt svagt - det är jäsningen som mikrobdödare och vattenrenare som brukar lyftas fram, inte berusningen.

Mjödkonsumtionen under denna period bör man förhålla sig skeptisk till - mjöd brukar beskrivas som mer potent än öl och då krävs mer socker för framställningen. Detta socker brukar anses komma från honung och honung är inte, och har nog aldrig varit, en produkt lämpad för masskonsumtion.

Birka och vatten slutligen: Mig veterligen har ingen brunn återfunnits (till skillnad från i Hedeby) men däremot har en cistern undersökts arkeologiskt uppe i Garnisonsområdet norr om Borg. Den var avsedd att samla upp vattnet som rinner ner längs borgbergets hällar. Jag har för mig att den undersöktes sommaren 2004 och då rann det fortfarande till vatten i den när återfyllningen av stenar avlägsnats.

/N B

[sjovik]

Man kan ju vara lat av sig, och helt enkelt citera Wikipedia:

"Den tidiga medeltiden i norden kallas vikingatiden och liksom i merparten av norra och östra Europa konsumerades öl i stor utsträckning, likaså mjöd. Mjöd består till största delen av honung och vatten samt jäst och har en högre alkoholstyrka än öl. Mjödet ansågs besitta en gudomlig kraft som bland annat kunde skänka evigt liv. Det var finare att dricka mjöd och därför dracks det till fest; öl drack man till vardags. De första nordiska fynden som visar på att det druckits öl och mjöd är från bronsåldern. Det finns flera förklaringar till att öl och mjöd var så populära, till exempel smaken och alkoholen, samt dålig vattenkvalité och det stora behovet av dryck till all salt mat.

...Under medeltiden var dricksvattnet ofta förorenat och eftersom ölet var bryggt var det ofta ett hälsosammare alternativ. Mäskningsmetoderna var inte lika effektiva som idag och man hade inte heller de framodlade jäststammar man nu använder. På grund av detta var alkoholhalten sällan högre än den som lättöl har idag, runt 2 procent. På Solbergaklostret dracks 14 tunnor öl per år och person vilket motsvarar 5 liter om dagen. Det var på klostren man utvecklade den moderna tekniken för att brygga öl."

Ölbryggning som vattenreningsmetod — ingen dum idé. Någonstans har jag läst att bryggning av gott öl var en viktig syssla för en ambitiös husmoder i forna tider. Birka var kanske inte så beroende av ölanskaffning från fastlandet.

[Carl Thomas]

På Bohus var tilldelning 8-13 liter öl om dagen – men då åt man som sagt saltad mat i stort sett varje dag. 3 - 5 liter öl tror jag kan vara en bra måttstock på öl per person under vikingatid, barn halva denna mängd. På en familj på 4 tycker jag att 10 liter är en hygglig siffra som bör ligga någorlunda rätt.

Motsäger mig absolut det bräckta vattnet som dricksvatten – men ser att jag kommer att bli nedröstad = ingen debatt om vattnet från min sida. Jag ifrågasatte först insamlandet av regnvatten men cisternen gav en förklaring som jag kan köpa, alltså aktivt insamlande av regnvatten utfördes i Birka. Kan vi beräkna hur mycket vatten detta gav? Det vore praktiskt eftersom om jag inte blir nedröstad om färskvattnet så måste vatten fraktas in till Birka…

Jag har funderat lite över hur vi skall beräkna maten. Mat är 2 saker, det ena är vikt, det andra är volym. Vikten saknar egentlig betydelse men volymen får betydelse för frakten. Om vi räknar vikt och 1000 invånare samt 500 gram mat per dygn per peson i snitt så blir vikten 500 kilo mat per dygn = 1.825 ton mat per år vilket.
För att göra det hela enkelt kan vi dubblera vikten för att få fram en volym = 3050 kubikmeter mat.
Mat fraktades högst troligen varje dag mer eller mindre. Ved fraktades varje dag under sommarhalvåret men all vinterved måste vara klar före vintern för säker överlevnad.

Jag föreslår att vi alltså delar året i två delar, vinter och sommarhalvår. Vi räknar per familj på 4 personer. Vi räknar med två vedträd per timme 16 timmar om dagen och vi räknar på 500 gram mat per dag = 2 kilo per familj. Det gör det hela mycket enklare.

Någon som är bra på Excel och kan lägga upp en kalkyl snabbt och enkelt samt överskådligt?
Jag kan göra det – men inte snabbt och enkelt – men jag tror att det skulle bli överskådligt.
Modellen bör kunna manipuleras på invånarantal, vedåtgång per timma, öl och vattenbehov osv så att vi får ett antal styrbara parametrar. Det gör det enkelt för oss i slutändan att köra kalkylen och få intressanta svar på t.ex olika invånarantal.

Thomas

[Carl Thomas]

Bara en tanke på det här med att använda Mälarens vatten till dryck, matlagning och tvätt…

Vi har ju i den andra tråden löst avfallsproblemet, 50 kubikmeter avföring och minst det tredubbla i urin, genom att tömma ut det i Mälaren. Birka blir då en superb ren och fin stad som alla var nöjda med och avfallsproblemet ansågs löst.

Men jag garanterar att absolut ingen människa i Birka kommer att använda Mälarens vatten till att dricka, laga mat i eller tvätta tvätt i eftersom dom vet vad dom tippat ut i vattnet.

Alltså kvarstår ett vattenproblem att lösa på ett vettigt sätt – eller också får vi forsla bort avfallet…

Thomas

[sjovik]

...
Men jag garanterar att absolut ingen människa i Birka kommer att använda Mälarens vatten till att dricka, laga mat i eller tvätta tvätt i eftersom dom vet vad dom tippat ut i vattnet.

Alltså kvarstår ett vattenproblem att lösa på ett vettigt sätt – eller också får vi forsla bort avfallet…

Thomas

Är det inte litet riskabelt att i dag ställa upp som garant för Birkabornas känsla för hygien? Jag minns en viss arabs beskrivning av vikingarnas morgontvättvanor...

Mera seriöst: Är det helt uteslutet att det fanns sötvattenbrunnar på en ö av denna storlek som omges med svagt bräckt vatten?

[Ny Björn]

Jag har inte riktigt tid att djupdyka i detta NU - men det finns en del artiklar som säkert kan vara till hjälp - t.ex. "Environmental changes and human impact as recorded in a sediment sequence offshore from a Viking Age town, Birka, southeastern Sweden" av Jan Risberg mfl. (en av dessa är = den här på AF inte helt obekante Jens Heimdahl). Den publicerades 2002 i The Holocene, Vol. 12, No. 4.

/N B

[Leiph]

När det gäller matförsörjning, så tipsar jag ånyo om den rapport som Forntida teknik har gjort kring en gård i Härjedalen. http://www.forntidateknik.z.se/IFT/mat/harjulf.pdf

På sidorna 42-44 så går man igenom vilket energibehov som det hushållet hade, samt vilka födoämnen som skulle kunna täcka det behovet. Idag är ett urbant liv mycket mindre energikrävande än ett jordbrukarliv, men jag tror att vi för birkabornas del kan anta att energibehoven var likartade mellan tätort och landsbygd. Jag tror att en springande punkt här är förvaringen. Hade man visthusbodar eller sprang man och shoppadevid behov. (Här borde en länk till en nutida stadsplan av dåtida Birka vara på plats. De bilder jag har är alla från åttiotalet, och mer uppdaterade borde finnas.http://www.raa.se/cms/extern/press/2007/birkas_aldsta_stadsvall_upptackt_med_ny_teknik.html)

När det gäller avföring, så är jag skeptisk till tanken på ett renhållningsväsende. Birka är en relativt liten plats, så jag tror mer på att man gick en bit utanför vallarna och uträttade sina behov. Det är så det fungerar än i dag i de samhällen som saknar toaletter. (Källa http://www.worldtoilet.org) Man kan väl tänka sig ett scenario där huvuddelen av befolkningen dagtid var ute på tegarna och arbetade. Att då sätta sig vid kanten verkar enklare än att jonglera med tunnor inne i byn. Om man nu hade tunnor så roddes dessa nog ut en bit innan de tömdes.

Vad gäller urin så är det mest en fråga om lukt. Både mark och sjö kan lätt absorbera den (utspridda) kubikmeter vätska om dagen som det kan vara fråga om.

Slutligen om känslan för hygien. Jag rekommenderar läsning av reportaget Lortsverige http://runeberg.org/lortsvrg/. Den visar att känslan för hygien kan variera.

[gangrade]

Vad gäller urin så är det mest en fråga om lukt. Både mark och sjö kan lätt absorbera den (utspridda) kubikmeter vätska om dagen som det kan vara fråga om.

En del av urinet, åtminstone från de som stod upp och kissade, gick nog i garvarens uppsamlingskar. Eller är det ett senare påfund, att det går bra att garva med urin?

[Yngwe]

Jag var inne på att vi skulle försöka beta av en sak i taget.... eftersom man kan misstänka att det finns olika produktionsmönster för olika növändiga produkter så kan man också misstänka att det finns olika lösningar att transportera dessa till Birka.  Om öl produceras på bondgårdar runt om mälaren så kan man ju anta att mat och öl har samma leveransmetod.

Varje dag ska alltså 1000 kg mat och 3000 kg öl per dag, vi måste räkna med att det är förpackat i viss mån, så vi slår på 20%. Då har vi 4800 kg i dagliga mattransporter, dvs 5000 kg.  Fördelat på 10 lite större roddbåtar har vi alltså behov av en daglig trafik om 10 båtar som ror till birka varje dag...  det kan ju låta enkelt men det är det bara om alla ligger inom rimligt avstånd så att man kan ro dit relativt snabbt. Vi kan nog utesluta att så var fallet, det skulle innebära hundratals gårdar inom någon mils radie...

Byalagsbåtar av lite större typ lastar upp till 5 ton, men kanske ska vi begränsa oss till 2,5 tons laster båtar, det innebär att båtarna kan ha gått en bra bit på åar och på så sätt ökar upptagningsområdet.  Då har vi alltså ett behov av 2 båtars ankomst per dag. Detta är inget problem heller för staden som sådan, det räcker allstå med en brygga för detta om ens det behövs....

Problemet är ju att matproduktionen inte är jämt spridd över året och under vintern kan vi inte räkna med båtar på grund av is. Vi får ta ett värstascenario där vi har 5 månader , december till aprill, då inga transporter kan utföras.   Alla mattrasnporter för denna tid måste då utföras under oktober november, vilket innebär att 7 månaders mat ska levereras på 2 månader.

5 ton x 30 dagar x 7 månader = 1050 ton

1050 ton / 60 dagar / 2,5 ton/båt  = 7 båtar/dag.

Om varje båt kräver 15 meter brygga behövs alltså ca 105 m bryggplats dvs 2 st 30 meter långa bryggor räcker.  Inte heller detta verkar konstigt mycket. Det lär förvisso ha varot full ruljans i hamnen men jag kan inte se något märkligt mycket i detta.

Nu är detta en beräkning gjord på optimerade laster vilket mycket sällan blir fallet, men marginalerna till något som skulle vara kaosartat och ohållbart är mycket stora. Återigen kan man dubbla antalet båtar utan allvarliga konsekvenser.  Ur transportsynvinkel kan maten och drickat inte ha utgjort något allvarligt problem.

[miklagard]

Jag vill innan vi går in på detaljer redovisa min helhetsbild av hur Birka försörjning fungerade under 220 år. För det vet vi ju att den gjorde !


Färskvatten att dricka och för matlagning  måste ha kommit från brunnar och uppsamling av regnvatten. På en ö av Björkös storlek omgiven av bräckt vatten med mycket liten salthalt måste brunnar ha givit tillräckligt med färskvatten av bra kvalitét. Räknar man också med insamlande av regnvatten på olika sätt och snö på vintern så kan vi nog utgå ifrån att färskvattenförsörjningen fungerade. Till all annan vattenförsörjning för  t.ex. tvätt av kroppen, kläder, vattenförsörjning till alla hantverk m.m. dög säkert Mälarens lätt bräckta vatten.

Min slutsats är att vi nog kan konstatera att vattenförsörjningen är löst.


Mänsklig avföring är ett större problem.  Att använda den som gödsel på åkrarna skulle ju kunna fungera, men ön är så liten så dessa ytor användes nog mestadels till betesmark för nötkreatur. De små åkrar som fanns fick nog sin gödsel från nötkreaturen..

Hur kan då de sanitära problemen  ha lösts ?  Ja, som Leiph redan skrivit brukar detta i ett toalettlöst samhälle lösas med att man gör ifrån sig sina behov utanför bebyggelsen. Så tror jag att det var även på Birka. Sedan tror jag att det utan tvekan vore bäst att den mänskliga avföringen dumpades i vattnet på tillräckligt långt avstånd  från Björkö, på sommarhalvåret från båtar, på vinterhalvåret på isen. Detta förutsätter att alla mestadels går till redan färdigställda latriner strax utanför stadsvallen. En elegant lösning vore att de var utformade som långa torrdass med hål i plankan och tunna inunder. Med tunna är det ju lätt att transportera avföringen bort från ön. Ett annat enklare alternativ är att gräva latringropar och sitta på en stång. Det vet vi förekom på vikingatiden. Men då blir ju avföringen kvar och kan leda till sjukdomar och framför allt infekterat grundvatten i brunnarna. Latringropar bör dessutom kunna upptäckas via kemisk analys. Mig veterligt finns inga sådana resultat från Björkö.

Min slutsats är att vi inte vet hur man löste problemet, men att man gjorde det på ett sätt som fungerade i 220 år. Då är det mycket sannolikt att man dumpade problemet i vattnet på lämpligt avstånd utanför Björkö. Hur som helst löste man problemet !


Bränsleförsörjningen var ett ännu större problem.  I en eldfängd bebyggelse som Birka måste man ha eldat med lövträ och då mestadels med björkved. Anledningen var att björkved har väldigt högt energiinnehåll men viktigast var nog att det brann utan att sprätta i väg gnistor. I en så eldfängd miljö som en vikingastad kunde en gnista som hamnade på fel ställe var inledningen till att flera kvarter brann ner.  Alltså måste man säkerställa tillgång på mestadels björkved. Detta bör ha organiserats i förväg när man i förväg kände till Birkas enorma vedbehov. Den som organiserade detta bör ha varit den som hade makten i staden d.v.s. Kungen.

Jag resonerar som så att man inte var dummare då än nu, insåg att om inte vedhanteringen planerades så skulle man tvingas hämta ved längre och längre bort för varje år. Alltså satte man igång med att plantera björk i närmaste omlandet (och sannolikt ek för skeppsbygge !). Efter fyrtio-femtio år var mäktiga björkar mogna för avverkning på bekvämt avstånd.  Planteringen skedde nog även på böndernas mark vilket gav god avkastning för dem.

Min slutsats är att det problem som vid en första anblick kan verka olösligt löstes genom intelligent planering. Håller med Thomas om att vedtransporterna nog pågick hela sommarhalvåret och att vid isläggningen på hösten all vinterved bör ha varit på plats.

Fortsättning följer:

[miklagard]

Matförsörjningen kunde endast klaras genom samarbete med bondgårdarna runt Mälaren. Jag skulle tro att försäljning av överskott var en lukrativ källa för bönderna till mycket silver, som nog omsattes till en hel del nödvändiga varor och sannolikt även statusvaror. Även vedleveranser var nog en lukrativ syssla för bönderna.

Min slutsats måste bli att mätförsörjningen inte var något problem. Det var egentligen en sak som gynnade alla. Birkaborna fick förmodligen maten levererad  till Birkas bryggor av producenterna ,och bönderna tjänade bra och fick där medel för att direkt kunna köpa det som behövdes på gården.
   
Sammanfattningsvis ser jag Birkas försörjning som ett gigantiskt samarbete med Mälarens bönder, initierad och kontrollerat av kungen som också hade kontrollen över den stora internationella handelsstaden Birka. Att det fungerade i 220 år är ställt utom allt tvivel och det gjorde det p.g.a. en kraftfull och genomtänkt organisation och en i mälardalen stark centralmakt !
   

[Leiph]

Bara en snabb kommentar kring det här med sjöar och is: Jag bor på en bro- och färjelös ö i Mälaren ca 15km öster om Björkö. För att komma till bil/buss så ror jag, eller går över isen. Jag tror att mina sjöförhållanden kan vara likartade som för birkabornas - det är ju först långt senare som lilla istiden inträffar. För mig har sedan 1991 gällt:

- Isen lägger sig (nästan) aldrig före mitten av januari, men (nästan) alltid före 10 februari.
- Isen går (nästan) alltid upp före 10 april.
- "Varken bära eller brista" gäller för första och sista isveckan, däremellan går den som har lokalkännedom tryggt. "Gå" innefattar också lättare fordon, tex trädgårdstraktor, vilket förmodligen är jämförbart med ett hästekipage av dåtida mått.

Det är alltså inte "vinterhalvår" utan möjligtvis "vinterkvartal" vad avser sjötransporter.

[Yngwe]

Jag delar din uppfattning Leiph, men tog till ett värstascenario. Och precs som du säger är ju transportmöjlighterna relativt goda så länge isen bär om än i mindre lass, den kritiska perioden med is som inte bär är i regel väldigt kort.

[Nils Ristare]

Om varje båt kräver 15 meter brygga behövs alltså ca 105 m bryggplats dvs 2 st 30 meter långa bryggor räcker.  Inte heller detta verkar konstigt mycket. Det lär förvisso ha varot full ruljans i hamnen men jag kan inte se något märkligt mycket i detta.

Man behöver ju inte heller lägga skeppen/båtarna med långsidan mot bryggan, vid lastning och lossning av lättare gods borde det gå lika bra att ligga lite snett som de gamla ångbåtarna gjorde vid Stockholms kajer.

http://i42.tinypic.com/s6ht9v.jpg

[miklagard]

Om varje båt kräver 15 meter brygga behövs alltså ca 105 m bryggplats dvs 2 st 30 meter långa bryggor räcker.  Inte heller detta verkar konstigt mycket. Det lär förvisso ha varot full ruljans i hamnen men jag kan inte se något märkligt mycket i detta.

Nu är detta en beräkning gjord på optimerade laster vilket mycket sällan blir fallet, men marginalerna till något som skulle vara kaosartat och ohållbart är mycket stora. Återigen kan man dubbla antalet båtar utan allvarliga konsekvenser.  Ur transportsynvinkel kan maten och drickat inte ha utgjort något allvarligt problem.

Yngwe: Jag tror som du att transporterna inte hade volymer som innebar svårigheter. Betr. böndernas båtstorlekar så tror jag att de kan ha varit ganska stora. Många bönder gick nog ihop om ett större båtbygge för att gemesamt kunna skeppa sina varor till Birka. Den kunde ju också användas för vedtransport.

Leiph: Jag bor ytterligare 15 km ifrån Björkö och i södra Stockholm. Min uppfattning är liksom din att issäsongen inte är så lång i trakten. Jag har sett den som absolut max två månader inkl. isläggning och isens uppbrott. Väldigt intressant är ju din erfarenhet som knappast kan ifrågasättas där du bor , (du lever ju fortfarande !)   . Den osäkra övergången vid isläggning och dess uppbrott är alltså endast c.a en vecka vår och höst. Alltså kan inte transportsvårigheter beroende på riskabel is ha utgjort något hinder utom en mycket kort tid höst och vår.. Om vi räknar högt med en månad så har vi alltså elva månader då transporterna sker utan hinder.

Mycket bra att du kom med detta inlägg då jag inte velat torgföra min uppfattning utan belägg från annat håll.  Att då få ett vittnesmål från en person som bor i närheten av Björkö på en ö utan landförbindelse var ytterst värdefullt. Det belägger ju, eftersom klimatet var likvärdigt på vikingatiden, utan minsta tvivel att vintern inte isolerade Birka några längre perioder. Det påverkade naturligtvis även hur försörjningen kunde läggas upp.