Vikingatida kvinnor - enligt arkeologiska fynd

[Karlfredrik]

Vad vet vi om vikingatidens kvinnor från arkeologiska fynd? Jag känner till Oseberggraven, men jag tänker i första hand på vanliga, fri kvinnor?
Vi bortser här från kristnandet och de senare isländska sagorna

[pentakel]

Frågan är lite underligt ställd, det beror ju på vad du vill veta. Hur skulle man svara på frågan "vad vet man om vikingatidens män"? Eller reagerar jag alltför politiskt korrekt?

Mycket av den "allmänna" arkeologiska kunskapen kring vikingatiden rör ju kvinnor såväl som män.

[Sindre]

Ja, du behöver vara lite mer noggrann med vad du vill veta. Jag skulle kunna berätta lite om de kvinnogravar som undersöktes under tiden jag var i Stavanger, men utan att veta vad du egentligen vill veta, så blir det nog en massa blaha och inte mycket informationsvärde.

[Karlfredrik]

Pentakel skrev

Frågan är lite underligt ställd, det beror ju på vad du vill veta. Hur skulle man svara på frågan "vad vet man om vikingatidens män"? Eller reagerar jag alltför politiskt korrekt?
Mycket av den "allmänna" arkeologiska kunskapen kring vikingatiden rör ju kvinnor såväl som män.

Nu råkar det vara så att jag mycket väl känner till vad vi vet om de vikingatida männens värld efter att ha arbetat med forskning om vikingar i 12 år. Detta har ingenting med "politisk korrekthet" och "feminism" att göra.
Skrivna källor och äldre litteraur har ofta fokuserats på männen. Nyare böcker har många hypoteser men det framgår inte alltid av vilka fynd de är baserade på.
Vad jag söker är en uppdatering av vad kvinnogravarna ger, vad de säger om kvinnans status, arbete mm.
Problemet är att böcker om vikingatida kvinnor handlar om Oseberggraven och liknande intressanta fynd som knappast är representativa.
Isländska sagorna är skrivna flera hundra år senare.
Vad jag försöker är att hitta fakta före kristendomens införande. Jag har gått igenom runstenarna och den info som finns där.

[Leif]

Kolla upp vad som är skrivet om Rogberga i Jönköping. Har för mig att det var många kvinnogravar där, men kan missminna mig. Anna Kristensson på Jönköpings läns museum respektive Tore Artelius vid RAÄ är två bra kontakter i detta fall.

Rogbergarapporten: http://www.jkpglm.se/arkeologi/publikationer/PDF/2005_38.pdf

Finns väl artiklar om Rogberga i ett par av Vägar till midgårdpublikationerna åxå. En bok är på "g" men jag vet inte om den ligger färdig för redigering ännu eller ej.

[Kungsune]

Ja, sen har ju Elisabeth skrivit en hel del i ämnet
kolla libris:
Arwill-Nordbladh, Elisabeth

[Karlfredrik]

Tackar för infot! Bakgrunden är att jag skall kunna presentera vikingatiden som guide på Foteviken, och många av de arkeologistuderande som kommer hit är numera tjejer. I de samtida källorna finns en hel del om vikingahövdingar som Ragnar Lodbrog och Hastings, och ett antal kungar, prinsar och utsända till den frankiska riksdagen. Samtliga utom runstenarna är dock skriven av motståndarna, eller av andra generationens vikingar i Normandie.
Av kvinnorna hittar jagi bara några drottningar, typ Tyra,  hos Rimbert och Adam av Bremen en och annan kvinna som konverterat till kristendomen, samt några runstenar.

[pentakel]

Pentakel skrev

Frågan är lite underligt ställd, det beror ju på vad du vill veta. Hur skulle man svara på frågan "vad vet man om vikingatidens män"? Eller reagerar jag alltför politiskt korrekt?
Mycket av den "allmänna" arkeologiska kunskapen kring vikingatiden rör ju kvinnor såväl som män.

Nu råkar det vara så att jag mycket väl känner till vad vi vet om de vikingatida männens värld efter att ha arbetat med forskning om vikingar i 12 år. Detta har ingenting med "politisk korrekthet" och "feminism" att göra.
Skrivna källor och äldre litteraur har ofta fokuserats på männen. Nyare böcker har många hypoteser men det framgår inte alltid av vilka fynd de är baserade på.
Vad jag söker är en uppdatering av vad kvinnogravarna ger, vad de säger om kvinnans status, arbete mm.
Problemet är att böcker om vikingatida kvinnor handlar om Oseberggraven och liknande intressanta fynd som knappast är representativa.
Isländska sagorna är skrivna flera hundra år senare.
Vad jag försöker är att hitta fakta före kristendomens införande. Jag har gått igenom runstenarna och den info som finns där.

Vad jag menade var att frågan var ställd på ett sådant sätt att det låter som att kvinnor under vikingatid var något slags underlig minoritet. Att de tidigare ignorerats i forskningen är en annan sak. Det går alldeles utmärkt att fråga "vad vet vi om vikingatida kvinnors arbete/status/dräktskick/gravskick/makt/vad som helst annat", men att överhuvudtaget inte vara specifik i sin fråga när man talar om halva befolkningen (ja detta är en klyscha, men en sann sådan) är rätt underligt.

Men istället för att klaga jag jag ge dig två tips: Liv Helga Dommasnes har skrivit en hel del om vikingatida kvinnoliv i Västnorge utgående från huvudsakligen gravmaterial, och Anne-Sofie Gräslund har i samma ämne sysslat med främst Mälarområdet fast med utgångspunkt i runstensmaterial, så henne kanske du redan kollat upp. Det intressanta är att dessa två forskare trots likartade exempel (när de tolkar t ex gravmaterial) drar ganska så skilda slutsatser om kvinnans ställning, roller och uppgifter i det vikingatida samhället, vilket kanske kan vara intressant att belysa i en guidning.

[Karlfredrik]

Pentakel skrev:

Vad jag menade var att frågan var ställd på ett sådant sätt att det låter som att kvinnor under vikingatid var något slags underlig minoritet. Att de tidigare ignorerats i forskningen är en annan sak. Det går alldeles utmärkt att fråga "vad vet vi om vikingatida kvinnors arbete/status/dräktskick/gravskick/makt/vad som helst annat", men att överhuvudtaget inte vara specifik i sin fråga när man talar om halva befolkningen (ja detta är en klyscha, men en sann sådan) är rätt underligt.

Pentakel får ursäkta,det var kanske slarvigt uttryckt.Men jag kan inte se att det skulle göra någon skillnad om jag frågat om vad gravarna kan berätta om den fria kvinnans arbete och status.
Vad jag sökte var att komma runt de obligatoriska kapitlen om Oseberggraven, isländska sagorna och kristnandet och konsentrera sig om de övriga fynden.
Givetvis bör genusfrågor helst både verbalt och i skrift  presenteras av en kvinna, men alla forskare och guider bör känna till fakta.

[Kungsune]

Givetvis bör genusfrågor helst både verbalt och i skrift  presenteras av en kvinna, men alla forskare och guider bör känna till fakta.

Hoppla! Den meningen faller nog inte i god jord

[pentakel]

Givetvis bör genusfrågor helst både verbalt och i skrift  presenteras av en kvinna, men alla forskare och guider bör känna till fakta.

Nja, det håller jag knappast med om. Eller var det nån slags sarkasm som gick mig förbi?
Genusfrågor rör ju per definition både män och kvinnor - jag tror du rör ihop genusvetenskap med feministiska studier. Men nu hamnar vi en bit bort från ämnet.

[Karlfredrik]

Jag skall erkänna att jag inte vet var gränsen går mellan genusstudier, feministiska studier och vanlig historia när det gäller vikingatid och järnålder.
När det gäller en presentation av exempelvis vikingatid ingår detr ju i den "vanliga" historien att presentera män och kvinnors arbetsuppgifter,status, arvsrätt med mera.
Tyvärr kännere vi inte så väl till några namngivna kvinnor från denna tid,  drottningar nämns ofta bara knapphändigt, sådana som Agantyrs dotter kan väl sägas vara legendariska.
Från medeltiden är det dock inga problem att presentera kvinnor, min favorit är Elenora av Aquitanien (1100-tal)vi kännere från ett rikt källmaterial hennes bakgrund, åsikter och handlingar.
Vad jag tycker är svårt att presentera, exempelvis för kvinnliga doktorander, är de djupare orsakerna till statusförhållanderna mellan könen, hur kvinnorna upplevde sin situation.
För att ta ett exempel, vi från Foteviken uppförde ett vikingatida rutinskådespel i Normandie.
Intrigen var att en ung man skulle erbjuda sin syster som fredsgåva till fienden, men medlingen misslyckades och det blir strid.
Nu uppfattade tjejen som spelade systern rollen helt annorlunda än både pjäsförfattaren och den fornnordiska förlagen, och menade att kvinnan skulle känna sig kränkt.

[Herulen]

Vad jag tycker är svårt att presentera, exempelvis för kvinnliga doktorander, är de djupare orsakerna till statusförhållanderna mellan könen, hur kvinnorna upplevde sin situation.

Vad är en kvinnlig doktorand? En doktorand som är kvinna är inte detsamma som att hon nödvändigtvis måste vara kvinnlig. Vi säger inte numer den kvinnliga läkaren om det är en hon utan enbart läkaren. Så också om advokater, lärare, ekonomer etc. Om du nu ska hålla föreläsning till doktorander som är kvinnor så råder jag dig att slopa ordet kvinnlig doktorand om du vill ha god respons.

Personligen har jag svårt för det här med könsfixeringen. Av vilken simpel anledning förtjänar just kvinnors situation att belysas? Standardsvaret är att man tidigare enbart fokuserat sig på män. Fast det är ju en klassisk jättelögn. Visserligen har krig av och till fått stor plats, men det var inte för att det var just män utan för att det ofta var den typ av aktivitet som höll territorier samman. Fenomenet man är i det här avseende ointressant.

Dessutom anser jag att det är missvisande med att betrakta kvinnor som en egen sorts grupp. Jag kan inte tänka mig att de själva såg sig på det viset. De ingick i en familj och dess sociala roll. En hustru som bodde tillsmmans med en köpman kunde på inga villkor jämställas med en kvinna som bodde på en bondgård eller med en trälkvinna och absolut inte med en kvinna som bodde på en hövdingagård. Visst, arbetsuppgifterna var könsbundna emen alla kvinnor gjorde inte samma saker precis som inte heller alla män fick göra det.

[Karlfredrik]

Herulen skrev:

Personligen har jag svårt för det här med könsfixeringen. Av vilken simpel anledning förtjänar just kvinnors situation att belysas? Standardsvaret är att man tidigare enbart fokuserat sig på män. Fast det är ju en klassisk jättelögn. Visserligen har krig av och till fått stor plats, men det var inte för att det var just män utan för att det ofta var den typ av aktivitet som höll territorier samman. Fenomenet man är i det här avseende ointressant.

Jag håller med om att det finns i och för sig inget skäl för att kvinnornas situation skall belysas på annat sätt en männen, de bör naturligtvis integreras. Däremot om man forskar på krigare domineras forskningsfältet av män och om man forskar på völvor blir det kvinnor.
Problemet är att somliga, med rätta eller orätta, reagerar på det sätt som de olika kvinnorna presenteras i olika historiska ramställningar.
Detta med kvinnliga doktorander: i de flesta fall spelar könet ingen roll - men det är vissa frågor som är kontroversiella och kan väcka starka känslor hos både män och kvinnor. Bland dessa finns orsakerna till könsuppdelning i olika samhällen och om mäns och kvinnors agerande beror på uppfostran och tradition eller om det är fråga om personliga preferenser.

[Claes]

Det finns en del särartsfeministiska, för att inte säga biologistiska synpunkter på kristnandet. Inte minst har det ofta förts fram från ett visst håll i Uppsala. Vad jag kan tycka är lite konstigt är att de faktiskt ganska skarpa genusteoretiker som finns på arkeologiska institutionen i Göteborg inte sagt ett knyst om detta.

Edit: Även jag känner mig lite obekväm att nämna namn som ni märker...

[Kungsune]

Det är väl kanske lämpligt att öppna en ny tråd i ämnet om man
ska fortsätta diskussionen i den riktningen. Kan av egen erfarenhet
hålla med Claes om att det särartsfeministiska perspektivet verkar vara vanligare
på andra universitet än Göteborg. Tycker väl att det var ganska tydligt att K-F
var ute efter den generaliserade formen där man delat upp könen
av tradition. Det är ju ganska tydligt när man studerar historia att
det funnits en medveten åtskillnad på könsgrunder? Sedan kan man ju som Pentakel undra vad sjutton man ska med den till? Alla dessa kvinnor är ju olika individer!
Den av hankön dominerade verksamhetssfären är ju den som bl.a. har sysslat med historiska urkunder varför också detta avspeglas i utfallet men går man däremot vidare och diskuterar levnadsbetingelser, status mm så blir åter könsperspektivet fantastiskt dåligt. Konstruerade gender som tar hänsyn till egenskaper istället för kön blir då bättre men det beror ju som sagt helt på frågeställningen.

Själv råkar jag vara tillverkad av både en man och en kvinna i samarbete

[pentakel]

Dessutom anser jag att det är missvisande med att betrakta kvinnor som en egen sorts grupp. Jag kan inte tänka mig att de själva såg sig på det viset. De ingick i en familj och dess sociala roll. En hustru som bodde tillsmmans med en köpman kunde på inga villkor jämställas med en kvinna som bodde på en bondgård eller med en trälkvinna och absolut inte med en kvinna som bodde på en hövdingagård. Visst, arbetsuppgifterna var könsbundna emen alla kvinnor gjorde inte samma saker precis som inte heller alla män fick göra det.

Angående detta, och Claes ovanstående hint till teoretikerna vid GU, kan man ju nämna att det finns genusteorier som tar intryck av exempelvis Sartres seriebegrepp, där man undviker man att kategorisera kvinnor (eller män) utifrån könstillhörighet, men där man ändå kan tala om dem som en grupp i vissa sammanhang. Kolla hos Cornell & Fahlander 2002, sid. 40ff, och deras referenser.

[Karlfredrik]

Självklart utgjorde kvinnor inte någon enhetlig grupp. Min ursprungliga fråna var att uppdatera vad man från gravarna kunde utläsa om kvinnornas arbetsuppgifter och sociala ställning.
Ibland läser man många påståenden om kvinnans ställning i heden tid i Norden utan att få reda på källorna.
Ibland stöter man på en romantiserad version att alla kvinnor av naturen vill ha fred och är emot naturförstörelse.
I ett sammanhang utgör kvinnor en grupp, det är när lagen och traditionen begränsar kvinnans frihet.
I andra sammanhang är uppdelningen ointressant, vi har moderna, västerländska exempel på kvinnor med höga poster i exempelvis polis och militärledningen som identifierar sig med sina chefer och försökt tysta ned trakasier mot kvinnor.

[Kungsune]

Ibland stöter man på en romantiserad version att alla kvinnor av naturen vill ha fred och är emot naturförstörelse.

Exakt! Där i ligger pudelns kärna. Det är sådana synsätt som gör att vissa vill vara särartsfeminister för vem vill väl inte vara en "bättre människa"

[pentakel]

Min ursprungliga fråna var att uppdatera vad man från gravarna kunde utläsa om kvinnornas arbetsuppgifter och sociala ställning.

Det är ju inte heller så enkelt, tolkningarna skiljer sig väl åt en del. Dommasnes (1982, 1987, 1991, 2006) har utifrån det västnorska materialet hävdat att kvinnor i områden där män under längre tider var frånvarande pga resor, fick fler och andra arbetsuppgifter, bredare ansvarsområden och nya roller. Detta speglas i gravmaterialet genom atypiska gravgåvor såsom båtbyggarverktyg, vågar och yxor tillsammans med traditionellt 'kvinnliga' föremål. Hon menar att det fanns ett ideal om husfrun som liknade den bild vi får i exempelvis de isländska sagorna, men detta var snarare ideal än verklighet.
Gräslund å sin sida tolkar atypiska gravgåvor som symboliska. Genom att peka på barngravar innehållande t.ex. vågar, vill hon mena att man inte kan tolka föremål i graven som kopplade till faktisk sysselsättning i livet.