Konsekvenser av klimatförändringar 534 e.kr - Axess TV

[Morran]

Idag fastnade jag framför ett program på Axess TV som handlade om klimatförändringar efter ett vulkanutbrott 534 e.kr. Det var mycket intressant om vad det kan ha haft för inverkan på t.ex. romarriket, nomadfolket Avarerna samt civilisationer i Mexico och England.

http://tv.axess.se/web/main.nsf/0/5F4FF7CB22E30CC3C12575150055CC1E

Kanske sänds programmet igen, för den som är intresserad.

[Jasaw]

Jag såg visserligen inte programmet men årtalet 534 eller 535 har figurerat i tolkningar om det påstådda s.k. ”gapet” i mayaområdets historia. Paleoklimatologer med dålig (och föråldrad) kunskap om områdets arkeologi hävdar fortfarande att ett sådant gap existerat. Gapet relaterades till ett avbrott på inskriptioner i den guatemaltekiska staden Tikal. Senare fynd har dock visat att detta var ett avbrott i Tikals inskriptionsprogram men inte bland andra städer (eventuellt efter det att Tikal besegrats av Caracol och troligen Tikals ärkefiende Calakmul. Men nya fynd i Tikal visar att ett av stadens största tempel (Tempel V) troligtvis byggts under detta ”gap”, något märkligt om staden nästan ”kollapsat”. Eftersom Tikal har varit en så viktig plats för formandet av den arkeologiska ”mayakulturen” så delades den ”klassiska perioden” (ca. 250-900 e.Kr.) in i två faser; den tidiga (ca. 250-550/600) och den sena (550/600-900), så kronologin är således mycket Tikalcentrerad. Andra städer uppvisar liknande mönster men i de flesta fall var de allierade med Tikal. Med andra ord; ett eventuellt vulkanutbrott hade ringa inverkan på förändringarna i området. Sociopolitiska förklaringar är troligare.

Man bör ha i åtanke att en av de ivrigaste förespråkarna för klimatet som drivande orsak till förändringar i mayaområdet, Richardson Gill, hävdar att vulkanutbrott av en sådan här eller något mindre magnitud inträffar vart 50:e år. Hans forskning är ett paradexempel hur man kan knyta övergivandet av i stort sett vilken mayastad som helst till ett vulkanutbrott inom rätt breddgrader. Sådana modeller förklarar därmed ingenting.

Själv arbetar jag 7-35 km från en av de sjöar vars bottensediment använts av Gill för att förespråka vulkanutbrott som orsak till den senare ”mayakollapsen” (även händelserna år 535). Han har använt sig av denna sjö för att förklara torka och sociala förändringar 500 km därifrån. I sjöns närområde finns ingen sådan nedgång och då har vi undersökt över 80 lokaler i olika hög grad. Jag är med andra ord skeptisk…

[Morran]

De gick igenom dateringen av den sk. kollapsen av en staden Teotihuacán (tror jag det var), och hänvisade till fynd från studier av sedimenteringen i Titicacasjön.  Nu vet inte jag hur pålitliga de är, för sjön ligger trots allt på en annan del av kontinenten. Däremot antar jag att den klimatförändring som det hänvisas till, ett vulkanutbrott som påverkade temperaturen på hela jorden, borde ha påverkat också den sjön.

En osteolog medverkade som menade på att under perioden dog ca 75% av barn/unga vuxna mot ca 40-45% i vanliga fall. Många barn hade också tecken på infektioner som syntes på benen, vilket kunde tyda på att modern gick med svåra infektioner i kroppen medan hon bar barnet.

Vad dödligheten/infektionerna kan tyda på, finns det väl olika tolkningar kring. De menade iaf att klimatet påverkade livsmedelstillgången och det i sin tur påverkade hur människorna i området såg på staden och dess villighet att åka dit för handel etc. På så sätt kollapsade staden efter en tid enligt programmet.

Däremot tycker jag de drog ett resonemang kring religionen islams födelse och Muhammed lite långt. Han föddes under denna period och kom från en inflytelserik handelsfamilj, men mer sades inte. De hänvisade till en klimatförändring i Jemen, som påverkade vattenflödet och förstörde fördämningarna till dammen Ma´rib, vilket försköt tidens maktcentra från Jemen till Mecka/Medina. Sedan sades inte mycket mer, medan jag kan tycka att de religiösa striderna mellan Mecka och Medina under denna period är tillräckligt komplicerade i sig för att enbart tolka genom att dammen brast pga klimatförändringar.

[Ti]

Alltså nu blir jag väldigt offtopic. Om temperaturen på jorden stiger. Kommer
då den tropiska zonen att breda ut sig? Får vi regnskog i Mali och Angola?

[Morran]

Alltså nu blir jag väldigt offtopic. Om temperaturen på jorden stiger. Kommer
då den tropiska zonen att breda ut sig? Får vi regnskog i Mali och Angola?

Skulle tro att sanden och motorsågarna som regerar, och öken breder ut sig ännu mer över Afrika.

[Ti]

Jag bara tänkte att när Sahara grönskade så var medeltempen högre än nu och
regn och vindar inte gick på samma sätt. Det kanske börjar växa mer, precis
som i ett växthus.

[Jasaw]

OK, så det var Teotihuacán. Kan tyvärr för lite om centrala Mexiko för att uttala mig. Generellt kan man dock säga att arkeologin tyvärr är ganska grov när det gäller tidsskalor så det kan verka som klimat och socialförändring hänger samman. Den kritik jag själv för fram i mitt nuvarande projekt är att för mycket av dessa modeller egentligen bygger på hur klimatet påverkar samhällen idag och därefter söker man evidens för klimatförändringar i det förrgångna utan att ta hänsyn till att tidigare samhällen hade annan struktur. Man lever ofta enligt tanken att vi idag har en teknologisk förmåga att tackla klimatförändringar men man glömmer bort att vi förbrukar mer resurser, förorenar mer, är betydligt fler människor, osv. I mitt undersökningsområde finns det stora skillnader mellan de förspanska och koloniala/moderna bebyggelserna som uteslutande har sociala, ekonomiska, politiska och religiösa orsaker som kan spåras till spanjorernas närvaro. Om man inte tar hänsyn till detta får man helt skeva modeller när man projicerar koloniala/moderna förhållanden till förspansk tid. Jag ifrågasätter dock inte klimatförändringar, det jag ifrågasätter är att samhällen med nödvändighet förändras enbart pga en orsak som råkar vara aktuell idag.

[Morran]

Nu verkar det dessutom på modet att studera många företeelser ur ett klimatperspektiv, förmodligen för att större forskningsmedel finns tillgängliga om du forskar kring klimat och ingår i ett mångvetenskapligt projekt som innehåller forskare från olika länder.

På något sätt verkar det som om ett av syftena med den forskningen är att se hurvida klimatförändringar är naturliga variationer, som också förekommit under skeden som inte varit påverkade av den industriella revolutionen och explosionen av påverkan på klimatet sedan början av 1900-talet. En fråga som engagerar klimatforskare. Det finns också ett politskt och ekonomiskt intresse bakom frågan, dvs om vi kan tuta på som vanligt med den tekniska framstegstanken och det bara är en naturlig variation eller om den är framkallad av vårt levnadssätt från förra sekelskiftet och framåt.

Var fö själv och intervjuade forskare vid forskningstationen i Abisko för några år sedan, och de hade funnit spår av ädla träslag ovanför trädgränsen som kunde dateras till över 10.000 år, vilket indikerade att ett varmare klimat rådde vid den tiden. Eftersom det inte bodde så många människor i den regionen under den perioden, är det förmodligen svårt att undersöka hur människorna anpassade sig till det, genom t.ex. antropologiska, arkeologiska och historiska källor/undersökningar.

Samtidigt borde samhällen, som inte har en högre utvecklad teknisk kunskap, och baseras på jordbruk vara känsligare för klimatförändringar. Vi i västvärlden har åtminstone möjligheter att lagra föda under längre perioder, har teknologi för att överleva variationer i klimat på ett annat sätt och har på så sätt också blivit tyvärr fjärmade från naturen mer än tidigare generationer bara i vår nära samtid.

Antar att det inom arkeologin också varit - som inom historieämnet - att det är vinnarna som skrivit historien eller haft tolkningsföreträde, därför är det också viktigt att undersöka hur "den vanliga människan" hanterat situationer under olika perioder. Jag uppfattade det i något av dina tidigare inlägg som att terminologin maya och synen på deras kultur under en lång tid även var en tolkning av spanjorerna. Eller kanske har jag missuppfattat det?

Hur menar du att en mayakultur skulle vara utrustad för att hantera klimatförändringar på ett fungerande sätt?  Vad i den sociokulturella kontexten kan annars ha spelat en roll, eller en samverkande roll?

Nu är jag inte så bevandrad i Maya, utan är mer intresserad, och undrar huruvida det finns tillgång till även skriftliga källor från den perioden.

Programmet jag såg i Axess hade fö också dramatiserats på ett sådant sätt att det handlade om vilka som var vinnare och förlorare pga klimatförändringarna under 500 e.kr.

Vinnare = avarerna som efter nederlag i Mongoliet förflyttade sig och kom att utmana romarriket som pga klimatförändringar och frosseri i elfenben från Afrika råkat ut för böldpest som spridits därifrån. Även anglosaxarna i England var vinnare för att de istället  bedrev handel med Germanien och Skandinavien, och inte råkade ut för böldpesten som kelterna vilka hade mer handel med romarna.

Förlorare= stora civilisationer som romarriket och maya samt kelterna i England.

[Jasaw]

Visst, klimatförändringar inbringar forskningsmedel. Det var inte en slump att jag valde att studera detta efter min avhandling som fokuserade på något helt annat. Gäller nu bara att se vad som blir nästa stora fråga och om man kan göra något arkeologiskt av det hela.

Vet inte hur de fått till kopplingen mellan klimatförändringar år 535 och romarrikets upplösning. Roms problem började långt tidigare och enligt traditionen avsattes den siste västromerske kejsaren år 476. Avsåg de östrom (Bysans) så vet jag inte heller om det är korrekt då Justinianus återerövrade vissa delar av forna västrom fram till hans död år 565.

Man kan inte heller likställa Rom och maya då Rom var en politisk och ekonomisk enhet (åtminstone innan slutet av 200-talet). Maya var inget rike utan bestod av dussintals små kungadömen, ingen regional centralmakt som lätt kunde falla.

Det som gör att jag tror att maya klarade av klimatförändringar bättre innan spanjorerna är bl.a. ett mindre behov av permanenta vattenkällor (man hade t.ex. ingen boskap), en strategi att sprida risker i jordbruk genom att sprida jordägandet enligt ett släktskapssystem (som spanjorerna ogillade eftersom det gjorde det svårare att kontrollera befolkningen), religionen var kopplad till grottor som var vattenbärande (den katolska missionen förbjöd användning av grottor), osv.

Därmed inte sagt att torka m.m. hade en inverkan på maya men hela mayakollapstanken bygger på att det finns två konkurrerande system; natur (klimat och ekologi) och kultur och att det är någon av dessa som tar överhanden över den andra. Tror själv inte på en sådan dikotomi, ser ärligt talat ingen ontologisk skillnad mellan träd och ett verktyg tillverkad av trä. De är båda materialiteter. Därför använder jag mig inte av stora komplexa och konstruerade system som mayakulturen och följaktligen kan den inte heller kollapsa. Politiska system och organisationer må kollapsa men inte det som vanligtvis kallas kultur (ett begrepp som jag motarbetar), det bara förändras till något annat och orsakerna är oftast komplexa.

Begreppet maya har ett komplicerat ursprung. Ordet finns t.ex. i staden Mayapan redan innan spanjorerna . Ordet may relateras till mayas 13 katun långa cykel (256 år) som förekom i hela området (Mayapan var katuncykelns säte under  postklassisk tid) och på så sätt var de väl maya allihop. Frågan är dock om det var en etnisk identitet, utan snarare en kalenderrelaterad identitet. Spanjorerna använde maya dock som en etnisk identitet trots att där fanns ett antal etniska grupperingar som utgick från språkliga skillnader.

[Leif]

Visst, klimatförändringar inbringar forskningsmedel. Det var inte en slump att jag valde att studera detta efter min avhandling som fokuserade på något helt annat. Gäller nu bara att se vad som blir nästa stora fråga och om man kan göra något arkeologiskt av det hela.

Jag tror att klimatförändring och hållbar utveckling kommer att stå sig ett tag till. Historiska och arkeologiska perspektiv på detta kommer väl säkert att tilldelas lite (i sammanhanget att betrakta som) kaffepengar framöver också.
http://www.miljomal.nu/

[Morran]

Intressant med maya. Deras samhällstruktur måste också ha utnyttjats av spanjorerna, eftersom den inte hade någon sammanhållen struktur och dessutom kanske olika delar låg i konflikt med varandra.

Jojo...kultur är ett mycket knepigt begrepp, kanske det knepigaste av dem alla.
Det enda jag har försökt mig på är att noggrant definierat vad jag menar med kultur men utveckla begreppet baserat på empirin. Då har jag ofta gått från andra hållet i empirin och sett hur en viss kultur definieras eller talas om. Det som vi kallar diskursanalys, och eftersom jag är förtjust i Foucaults diskursbegrepp hamnar jag ofta där.

Precis som  Leif skriver tror jag också hållbar utveckling* (hur sjutton det nu skall definieras  ) kommer hålla sig ett bra tag till. I vanlig ordning skall det också mest satsas på tillämpad forskning vilken skall bidraga till att Sverige blir ett föregångsland när det gäller grön teknologi, och då kan vi tjäna pengar och öka den ekonomiska tillväxten. Halleluja!

Så humaniora/samhällsvetenskap får kaffepengar, eller kanske får vi snart dra in kaffeautomaten, medan stålarna går till teknisk forskning.

By the way...den heliga hållbara utvecklingen är i praktiken en diplomatisk term, som användes för att få ihop Riodeklarationen 1992. Den är dessutom ideologisk, då den förutsätter frihandel och en "nyliberal" syn på världsekonomin, samt också att människor i den rika världen skall förändra sin livstil. Någon större livsstilsförändring har åtminstone inte jag sett till, mer att vi konsumerar llite lite annorlunda men också mer.

* I forskningansökningar är det dock bra att slänga in ordet lite här och där, så säger det "pling" hos finansiärerna varje gång de ser ordet. 

[Piankhy]

Vissa anser att klimatförändringen skulle kunna bero på ett meteoritnedslag:

http://www.arkeologiforum.se/forum/index.php/topic,1741.msg13622.html#msg13622

[Jasaw]

Det jag försöker påvisa är att arkeologin har ganska lite att bidraga till den hållbara utvecklingen. Det är oftast bland paleoklimatologer med liten arkeologisk kunskap eller arkeologer med förenklade världssystemteoretiska perspektiv som man hävdar att arkeologin kan påvisa klimatets inverkan på samhällen flera tusen år tillbaka (och därmed bidraga till den hållbara utvecklingen). Mest känd bland arkeologer är t.ex. Brian Fagan och Sing Chew (den senare talar mest om ekologisk förstöring). Det är väl lovvärda försök men jag menar att man i de flesta fall styrs denna forskning och tolkningar efter redan förutfattade meningar snarare än att bena ut komplicerade förhållanden. Ju mer information vi har desto mer komplicerade blir förhållandena och desto svårare blir det att reducera ned allt till en orsak. Med andra ord kan jag se att sociala förändringar under den koloniala tiden i mayaområdet svårligen kan reduceras till klimatförändringar (här har vi tillgång till fler typer av information än under den förspanska tiden).

Jag hävdar vidare att klimatproblemen idag inte är klimatförändringarna i sig utan det är det samhälle som drabbas som är problemet. Det är för mycket människor på denna jord, överkonsumtion i vissa områden, skogsavverkning som ökar klimatproblemen lokalt, m.m. Utan dessa faktorer hade inte klimatförändringarna varit ett problem (de hade ju inte heller uppstått). Med andra ord ekologin är politisk före den är ekologisk.

[Morran]

Jupp. Ekologi har sannerligen blivit politiskt, och också ett måttsnöre på hur "bra" du som enskild individ är. Varorna i snabbköpet har lappar på sig kring krav och allt möjligt. Sist blev jag irriterad att de kravmärkta äpplena i butiken var från Sydamerika...suck. Det är iofs ett intrikat problem bara det, där många olika värden står på spel. Skall vi importera grödor från t.ex. fattigare länder än vårt eget eller skall vi skita i det pga utsläpp av växthusgaser vid transport.

Däremot är det inte säkert att synen på naturen blivit ekocentrisk. Tycker snarare att den fortsätter vara lika antropocentrisk, men i en annan kostymering.

I miljödokument på internationell nivå talas det i ngn slags nostalgisk (och naturligtvis diplomatiskt slipad anda) om att ta vara på olika ursprungsbefolkningars syn på och kunskap om relationen mellan naturen och människan. Kan inte det vara ett område där arkeologin kan bidraga?

[Heimdahl]

Med andra ord ekologin är politisk före den är ekologisk.

En OT kommentar: Intressant det där, men vi ska inte glömma att det bra är "ekologi" i  politiska och kommersiella definitioner som är just politisk. Ser man på vad begreppet innebär ur naturvetenskaplig/biologiskt perspektiv så är det något helt annorlunda än det som politiker och handlare talar om. (I ett biologiskt perspektiv är naturligtvis en förorenad soptipp lika "ekologisk" som en av människan orörd regnskog, och ett besprutat och genmanipulerat äpple odlat av barnslavar och transporterat av tung trafik lika "ekologiskt" som morfars hemmaodlade. Ekologi är i detta perspektiv inte något som något system som innehåller liv kan vara mer eller mindre av.)

[Ti]

Alltså nu blir jag väldigt offtopic. Om temperaturen på jorden stiger. Kommer
då den tropiska zonen att breda ut sig? Får vi regnskog i Mali och Angola?

Skulle tro att sanden och motorsågarna som regerar, och öken breder ut sig ännu mer över Afrika.

Jag googlade lite för att se vilka modeller man fått fram. Då hittade jag den här sidan:

http://www.boston.com/bigpicture/2008/12/green_sahara.html

Fantastiska bilder, eller hur!

[Jasaw]

Det jag menar att ekologin är politisk före den är ekologisk är att de flesta mänskliga boplatser inte befinner sig i en "ren orörd ekologi". Varje platsmiljö är delvis formade av tidigare mänskliga handlingar (politiska, sociala, religiösa val). Det är därmed svårt att se hur en miljö skulle vara obefläckad av tidigare generationers påverkan. Det verkar som dagens effekter av torka i södra Mexiko i minst lika hög grad beror på en samhällsomvandlig införd av spanjorer. Politiska beslut ändrade ekologin under kolonial tid, men det gjorde politiska beslut naturligtvis under förspansk tid också. Spanjorerna påverkade en "ekologi" delvis formad efter den s.k. mayakollapsen. Någon helt av människor opåverkad miljö lär inte finnas i mayaområdet under de senaste omkring 10000 åren.

[tty]

Faktum är att varmare klimat i det förflutna nästan undantagslöst inneburit just expanderande regnskogsområden och krympande öknar och kallare klimat motsatsen. Det gäller inte alltid och överallt, men nästan.

[Ti]

Det verkar logiskt. Om man tänker sig en skala där vi startar från -100C och går uppåt
borde det först regna och snöa väldigt lite eftersom avdunstningen är så låg.
Ju mer medeltemperaturen höjs desto mer nederbörd... globalt sett alltså. Frågan är hur stor inverkan betande djur och averkning har.

[Sven-Åke]

Klimatets förändringar och dess verkningar är mycket komplicerade. För 10000 år sedan var Sahara grönare, det berodde delvis på mer nederbörd helt enkelt,  -  men det fanns också  helt andra vindförhållande. Beräkningar som gjorts har visat att det regelbundet, årligen kom en varm och regnig luftström ungefär från nuvarande Nigeria upp till Egypten, snett nordost alltså.  Satellit-foto visar också att det under sanden finns övergivna städer, vägar och floder som idag är helt borta och glömda. Det finns också beräkningar på vad golfströmmen har för inverkan (och vad det skulle betyda om den ändrade riktning)  och det finns även stor inverkan av plötsliga vulkanutbrott. Detta påverkar grundvatten-nivån och havsnivån vilket i sin tur kan påverka att vissa sund eller vikar eller landtungor antingen ligger över eller under vattenytan.