Konsekvenser av klimatförändringar 534 e.kr - Axess TV

[tty]

Den luftström du talar om är just att monsunen förstärks när klimatet blir varmare och att ITCZ (den intertropiska konvergenszonen) förskjuts längre från ekvatorn. Detta händer regelmässigt när klimatet blir varmare (och det var betydligt varmare än nu i början av Holocen).
Den här effekten var ännu starkare under den förra mellanistiden då Sahara praktiskt taget försvann.
I bottnen ligger naturligtvis vad som händer i oceanerna. Som någon uttryckte saken: "klimatet är en fortsättning av oceanerna i ett annat medium". Havsnivån styrs (åtminstone i ett mänskligt tidsperspektiv) huvudsakligen av mängden vatten som är bunden i inlandsisar.

[Sven-Åke]

Exakt, - jag ville bara inte kalla det för monsun direkt.  Ville bara säja att klimatet är är komplicerat och påverkat av många olika faktorer. Jag tror också att vi kommer att få nya fakta i framtiden, som är helt okända för oss idag. Allt från solfläcksmaximun till havsströmar, -  och jag vet inte vad.

[Jasaw]

Hadleycellen är en cirkulationscell som ligger mellan ekvatorn och 30 grader N och S. Kring ekvatorn stiger varm fuktig luft upp (ITCZ) och 30 grader N och S sjunker den som varm och torr luft. Här ligger några av världens ökenområden (Sahara, norra Mexiko och södra USA på norra halvklotet, Kalahari och Atacama på södra halvklotet). Om denna cirkulationscell rubbas (av vulkanutbrott, m.m.) kan det torrare klimatet på norra halvklotet skjutas söderut.

Det man menar inom paleoklimatforskningen i mayaområdet är att just en sådan förskjutning ägt rum vid vissa tillfällen. Visst, det har säkerligen hänt men i mayaområdet är sådana torrperioder återkommande fenomen (ungefär en gång varje årtionde och kraftigare torkor vart 40-60:e år). Verkar osannolikt att man i ett sådant område inte hade kunskap om detta (mayas kalendersystem indikerar en stark koppling mellan vatten och jordbruk och det skrivs mycket om "profetior" inför annalkande 20-års perioder). Spanjorerna brydde sig föga om detta och introducerade helt andra faktorer. Det jag menade tidigare är att just paleoklimatmodeller oftare (och enklare) används på äldre material som t.ex. fallet med Sahara. Ju mer varierad data som finns att tillgå desto komplexare ser bilden ut. Därmed inte sagt att klimatet spelade noll roll, tvärtom. Men man bör kanske inte se forntida människor som passiva och dömda till undergång inför klimatförändringar. Därför försöker mayaarkeologer numera tala om en förvandling snarare än en kollaps.

Kollapstanken frodas mest bland paleoklimatologer eller arkeologer med en förkärlek till naturvetenskap. Som belysande exempel kan nämnas en artikel publicerad i Ancient Mesoamerica, den viktigaste tidsskriften inom mesoamerikansk forskning. Artikeln heter "Drought and the Maya collapse" (2007) med kollapsnörden Richardson Gill som huvudförfattare. Han är varken klimatolog eller arkeolog. Inte en enda arkeolog är medförfattare utan fyra klimatforskare, bl.a. Johan Nyberg från Uppsala. Alla använder sig av en helt föråldrad syn på maya och de arkeologiska empiriska exemplen lyser med sin frånvaro. Man undviker att referera till två välkända arkeologiska böcker som på senare tid diskuterat denna s.k. kollaps med ett stort antal platser (vilket får en att fundera vad redaktören tänkt på). Istället diskuteras mayakulturen som en homogen kolloss på lerfötter som faller likt ett korthus.

[Leif]

Mest känd bland arkeologer är t.ex. Brian Fagan och Sing Chew (den senare talar mest om ekologisk förstöring).

Mats Widgren gör en intressant recension av Sing C Chew: http://people.su.se/~widgren/Recurring_Dark_Ages.pdf
Slutorden lyder:

As Chew writes in the introductory chapter, there is indeed a great demand for bold syntheses on the relations between (social) world systems and ecological change. Perhaps a sociologist inspired by Ander Gunder Frank would be the right person to do this, rather than someone too narrowly entrenched in either history or palaeoecology? Such syntheses will inevitably have to navigate between the Scylla of the detailed historical and ecological evidence and the Charybdis of bold and simplifying models. With his strange and amateurish handling of the ecological evidence on the one hand, and his scant reading of the many new and different attempts at understanding the interrelations between societies and ecology on the other, Chew does not have the basic capacity to accomplish this difficult navigation.

[Morran]

Just när det gäller att bygga övergripande systemteorier över hela världen eller olika regioner (ekosystem) etc påverkas av klimatförändringar är praktiken en omöjlig uppgift. Har varit på en del sådana dragningar, och det enda som brukar komma ut från dem är en powerpoint med mängder av boxar på variabler samt pilar kors och tvärs mellan dem. Dvs du går därifrån lika mer förvirrad än när du kom dit. 

Däremot är det intressant att genom mångvetenskaplig kunskap fundera ut olika scenarier vad som kan hända under vissa betingelser.

Inom den mer naturvetenskapliga delen av ekologisk forskning var jag på ett intressant föredrag på en konferens i Haag om hur mindre ekologiska system, dvs ekologiska system kan också vara avgränsade, där en teori om "catastropic bifurcation" presenterades, dvs hur olika betingelser till slut kan skapa en snabb kollaps av ett ekosystem. Vilket hänt t.ex. vid korallrev samt i sjöar. Då kollapsar systemet snabbt, när en kritisk gräns uppnåtts, men däremot uppstår alltid ett nytt med nya livsbetingelser.