Författare Ämne: Birka, och sen då?  (läst 148133 gånger)

Utloggad Yngwe

  • Gode
  • Antal inlägg: 5 702
SV: Birka, och sen då?
« Svar #160 skrivet: mars 26, 2009, 11:33 »
Vedförsörjningen har alltid varit en av de stora nötterna för städer och har sysselsatt många människor.  Att en stad med 1000 eller för all del 7-800 invånare har ett tiotal personer som sysslar på heltid med vedförsörjning ser jag iofs inte som märkligt. Och då ved är tungt och eländigt att släpa på kan man inte säga att det är någon nackdel att ligga på en ö.

Men det är väl ändå mycket troligt att många männsikor beger sig till hembyn på vintern då ruljansen är mycket sämre då.
" Det finns mitt i skogen en oväntad glänta, som bara kan hittas av den som gått vilse"

Utloggad Mats Hansson

  • Gode
  • Antal inlägg: 1 806
SV: Birka, och sen då?
« Svar #161 skrivet: mars 26, 2009, 13:27 »
Vet inte om ni håller på att göra Birka till en tillfällig säsongsboplats på sommaren, med "hembyarna" någon annanstans. Det faktum att de allra flesta verkar ha fått sin sista vila där på ön borde väl tyda på åretruntbosättning, tycker jag. Sen tillkommer ju förstås ett antal människor på handelsvisit.

Vad gäller aktiviteten på vintern så kan det ju (som vi diskuterat i annan tråd) ha varit lättare att få dit tungt material, speciellt norrifrån kanske, över snö och sjöisar än på sommaren. Tvivlar på att det var dött på Birka vintertid.

/Mats

Utloggad Nils Ristare

  • Stammis
  • Antal inlägg: 319
SV: Birka, och sen då?
« Svar #162 skrivet: mars 26, 2009, 13:31 »
Men det är väl ändå mycket troligt att många männsikor beger sig till hembyn på vintern då ruljansen är mycket sämre då.

Det beror ju på vad man sysslar med, är man lite smart så ser man till att ha en affärsidé som bär sig även på vintern. T.ex. kan man tänka sig att man köper pälsar av bönderna runt Mälaren och bereder till olika skinnvaror, dessa säljer man till utländska köpmän och i utbyte får man silvermynt. Mynten omvandlas till smycken som man betalar nästa omgång pälsar med, o.s.v. På sommaren pågår handeln för fullt, på vintern syr man pälskläder och tillverkar smycken.

Utloggad Yngwe

  • Gode
  • Antal inlägg: 5 702
SV: Birka, och sen då?
« Svar #163 skrivet: mars 26, 2009, 13:57 »
Jag tror också att så är fallet för många Nils, kanske till och med de flesta. Men jag tror att ett visst antal säsongsarbetare var verksamma när kommersen var som livligast och att dessa vände hem till gården för att spendera vinter med familj.  När det gäller just pälshandlare tror jag dom åkte runt i skogarna och införskaffade pälsar vintertid, det är då man ska fånga pälsdjuren för att få finast pälsar. Sommartid säljer han dom i Birka.
" Det finns mitt i skogen en oväntad glänta, som bara kan hittas av den som gått vilse"

Utloggad Carl Thomas

  • Gode
  • Antal inlägg: 2 876
SV: Birka, och sen då?
« Svar #164 skrivet: mars 26, 2009, 14:22 »
Ved är ett jätteproblem som folk som inte behövt arbeta med ved absolut inte förstår. På Björkö fanns ingen ved efter 2-3 års boende i Birka, det måste man ha klart för sig. Birka var alltså kalhugget omgående – trakten runtomkring också. Sågen för trädfällning och trädkapning var inte uppfunnen. Allt jobb gjordes med yxa. Ved som fraktades hel i form av stammar och grenar tog 3 gånger (minst) den volym som vi idag använder för kubikmeter, alltså huggen staplad ved ca 35 cm lång. Behövde jag 20 kubikmeter över vintern måste jag i volym alltså frakta ca: 60 kubikmeter ohuggen ved = 15.000 kubikmeter ohuggen ved. (Ca 20% av veden blev huggspån vilken användes i bakugnarna). Räkna lite på hur många skeppslaster detta är… (Tall och gran fanns inte, all ved var från bladträd).

Vatten problemet: 1000 personer behöver ca 6 kubikmeter vatten per dygn även vintertid. 6 kubikmeter avgivet vatten per dygn är mycket, speciellt om brunnen skall fungera under 200 år. Vad gjorde man om brunnen frös på vintern? Använde smält snö? (Mälarens vatten var salt på denna tid och därmed odrickbart..) Fanns boskap även vintertid måste vattenbehovet ökas drastiskt.

Toalettproblemet: 1000 personer i Birka producerade 500 kilo avföring per dag. På tre månader blir detta 50 ton som tinar fram i vårsolen, allt samtidigt = katastrof.

1000 personer pinkar tre gånger om dagen. 0,5 kvadratmeter snö blir då gul. På tre månader blir detta 45.000 kvadratmeter = så stort tror jag inte att Birka var = snö kunde inte användas inom stadsvallen för att ersätta vatten utan att man fick gå en bra bit för att hämta den. Till detta behövs stora kärl - för om man tar 10 liter snö så blir det bara 1-2 liter vatten ungefär…

Handelsmän som övervintrade i Birka? Jaha. Vilka handlade de med? Handelsmän behöver kunder. De vill inte bo isolerade ute på en ö och bli totalt instängda vår och höst – eller kanske hela vintrar ibland när isen varken bär eller brister. De behöver både köpa och sälja för att överleva.

Hanterkare? Visst, de kunde frakta hem det material de behövde sommartid – men vem skulle de sälja sina produkter till? Satt de verkligen hela vintern och producerade sina alster för att hoppas kunna sälja dem till sommaren? På ön sitter alltså då  hantverkare som producerar och handelsmän som inte kan sälja…? Vad tjänade de på detta?

Pälsverk? För att bereda skinn behövs bland annat värme och vatten i stora mängder vilket jag nämnt lite om ovan. Björkaska behövs liksom bark och det ser jag inte som något problem, det borde finnas i överflöd om man övervintrade i Birka. Men en garvare hade absolut enorma problem med ved och vatten i ett så isolerat boende.

Ovanstående är enbart några få av de problem som finns med vinterboende i Birka. Jag tvivlar alltså mycket starkt på att Birka var befolkat vintertid, detta baserat på egna erfarenheter av isolerat vinterboende.

Till detta kommer ren självbevarelsedrift. Vem vill bo isolerad ute på en ö och vara beroende av transporter för att överleva? Hur löste man höst och vår när isen varken bar eller brast, speciellt våren är känslig eftersom förråden då oftast är slut. Om islossningen varade länge kunde man svälta ihjäl…

Birka kommer alltid att vara just Birka, en oerhört intressant plats. Birka blir inte mindre värt om det enbart var befolkat sommartid. Snarare tvärtom.
Jag kanske skall tillägga att jag absolut inte har någonting emot att Birka skulle vara befolkad hela året – men jag ser enorma praktiska svårigheter att bo i Birka vintertid. Så stora att jag mycket starkt betvivlar att det ens var möjligt. Även nyttan av att bo där ifrågasätter jag starkt.

Thomas
Historia är färskvara.

Utloggad Yngwe

  • Gode
  • Antal inlägg: 5 702
SV: Birka, och sen då?
« Svar #165 skrivet: mars 26, 2009, 15:33 »
Thomas alla dessa svårigheter drabbar likväl landfasta städer och skulle mao utesluta all permanent stadsbildning under tidig medeltid. Problemen drabbar egentligen all permanent bosättning och lösningarna är egentligen det samma, även på en gård måste man se till att avfall och mänskliga lämningar hamnar där det inte gör skada. Läget i vatten är väl snarast till gagn då vattnet hjälper till med spridning av eländet. Elände i fastare form kan dessutom eldas upp.

När det gäller ved har det traditionelt fraktats i färdig form, huggen och torr. Det är förvisso ett drygt jobb men har fungerat ända fram till 1900-talet även för stora städer som Stockholm. Dit kom det med båt (segelskutor var vanliga ) även om det fanns landförbindelse, det var enklast.
Vedtorg finns det fortfarande i ett stort antal städer vilket visar att det haft en central roll i stadens funktion.


När det gäller tillgång till gran och fur bör det inte ha varit något problem alls, barrskog var dominerande runt Mälaren redan då Birka grundades, med både gran och tall. Se fakta på
http://www.skogshistoria.nu/skannat/1999/G%20Bj%C3%B6rle.pdf

Ved och avfall är förvisso en stor fråga för stadsbildning, men då det fanns gott om fungerande 1200-talsstäder som fungerade utan att några större tekniska landvinngar gjorts jämfört med när Birka grundades så kan man inte se det som ett argument mot en stad med permanent bosättning.

Slutligen, när det gäller sysslolöshet under vinterhalvåret så är fallet detsamma för jordbrukaren. Man får stanna inne och stoppa strumpor och sånt man inte hann med under den varama årstiden när allt var brått!  Man lever på det man skrapat ihop under sommaren och hoppas det ska räcka till nästa sommar.
" Det finns mitt i skogen en oväntad glänta, som bara kan hittas av den som gått vilse"

Utloggad Carl Thomas

  • Gode
  • Antal inlägg: 2 876
SV: Birka, och sen då?
« Svar #166 skrivet: mars 26, 2009, 17:49 »
Yngve, det finns en orsak till att vi alltid varit ett glest befolkat land…

Låt oss se på veden. Effektiva 20 kubikmeter ved per vinter per familj blir 5000 kubikmeter ungefär för Birka X 100 år = 500.000 kubikmeter per sekel. Birka fanns väl i nästan 300 år? = 1,5 miljoner kubikmeter. Bara till Birka alltså. Någon som ids räkna hur många träd det blir?

Runt om mälaren var gårdarna utspridda ganska jämnt skulle jag tro. Varje gård tog sin ved i omgivningen, det hade dom börjat med långt innan Birka kom till så det var redan ganska glest med skog runt Mälaren. Detta innebär långa vedfrakter eftersom all ved måste hämtas långt bortifrån.
Man kunde säkert i början hämta ved ganska närs stranden – men efter 50-100 år tvingades man att frakta ned veden med häst till stranden vilket innebär dels huggare uppe i skogen, dels häst och fraktfolk ned till stranden, dels huggare där på stranden så att vedlasterna blev effektiva, sedan båtpersonal. Någonstans måste även veden torka ett år.

Man bör inte frakta ved-timmer genom flottning eftersom det blir motsatsen till vad man vill uppnå, nämligen torr ved. Flottas timret nekar i alla fall jag att ro…dessutom skulle torktiden troligen förlängas ett år.

Tal-l och granved skvätter gnistor eftersom det är spänningar i veden som förstärks genom uppvärmingen. Traditionellt undviks ved av denna sort på grund av detta – alltså ett rent säkerhetsskäl. Björkved skvätter inga gnistor och är alltså en ved som man kan elda betydligt säkrare. Har man t.ex ris på golvet med hudar över skulle jag aldrig elda med barrved. Jag skulle inte ens vilja sova med enbart glöd i eldstaden. Allt detta visste vikingen.

För att elda effektivt vill oftast man ha en ”tjåsko” på eldstaden. En tjåsko är en tjock vedbit som ligger ovanför själva elden i eldstaden, ca 1 meter lång, ca 25-30 cm ovanför elden. Den tänds alltså på av elden underifrån. Tjåskon gör att värmen sprids utåt i sidled. Eldar man bara i en eldstad på golvet så sprids inte värmen i sidled längs med golvet/sittplatserna eftersom eldstadens stenar skärmar av värmestrålningen. Tjåskon är alltså en mycket viktig del av en eldstad. Se en Kåta t.ex. Eldstaden är byggs med högra stenar längs med kåtan, alltså från ingången och vidare in. På dessa stenar lade man en tjåsko. Genom tjåskon spreds värmen ppå ett behagligt sätt – och tjåskon kunde ligga och glöda hela natten så att man även då hade värme. Tjåsko av barrved är alltså också utesluten.
Kanske var det möjligheten till hästdragna vedtransporter som öppnade möjligheten att bygga städer?


En gård med 10-15 personer har inga som helst problem med ved eller avfall. Inte en stad på medeltiden heller eftersom man då hade vägar, vagnar osv. Birka skulle ha enorma problem, inga vägar, mycket litet område, enormt med folk på detta lilla område, ingenstans att lägga avfall. Att folk skulle ranta iväg kilometervis för att gå på toa – glöm det. Det gör man inte idag heller. Pottan uppfanns tidigt för de som behövde lätta sig även på natten…och den tömdes utanför knuten.

En stad kan ha toaletter som töms varvid avfallet körs bort med häst och vagn, inga som helst problem. Vi pratar alltså om olika tidsepoker och jag tror inte at dom är jämförbara.

En jordbrukare är absolut inte sysslolös under vinterhalvåret, han arbetar bara med andra saker. Han kan dessutom gå över till grannbyn och sälja/köpa saker han behöver, han kan besöka marknader i området, han kan röra sig över stora ytor om han behöver eftersom han inte bor på någon ö. Han är inte inlåst vår och höst, inte beroende av isar och i värsta fall kan han fixa ved även mitt i vintern…

Thomas
Historia är färskvara.

Utloggad dersa

  • Veteran
  • Antal inlägg: 579
SV: Birka, och sen då?
« Svar #167 skrivet: mars 26, 2009, 20:04 »
Thomas, ved som klyvs på våren är utmärkt att elda med till vintern, men förutom ved så finns det ju en hel del annat som man kan elda med. Torv, torkad koskit (även andra växtände djurs spillning går bra) och kol, borde ju varit känt på vikingatiden, Island är väl knappast känt för sina stora skogar?? :)

Utloggad mof

  • Stammis
  • Antal inlägg: 184
SV: Birka, och sen då?
« Svar #168 skrivet: mars 26, 2009, 21:42 »
Jag kollade runt lite på volymtillväxt och saker som ton biomassa per hektar. I skogsbruk verkar det som att en volymtillväxt om 5 m3 per hektar och år inte är ovanligt. Siffrorna jag såg var i många fall avsevärt högre. I vilket fall - per km2 skulle det bli 500 m3 och för att nå 5000 m3 skulle det då kanske räcka att avverka skog från 10 kvadratkilometer. Om man tänker sig att folk runt Birka gjorde det och forslade veden till platsen behövde de inte ha forslat den särskilt långt. Inte för att jag orkar räkna på det, men skulle ovan stämma så bör maxavståndet ha varit mindre än 2 km.


Nu är det ju en del vatten runt, men är det verkligen ett så stort problem? De kan väl ha fraktat med båt om sommaren, och varför skulle det inte gå att köra släde om vintern?

Det är mycket intressant att fundera över vilka väldiga mängder förnödenheter som behövs, men jag vet inte om man med sådana argument kan säga, exempelvis att orten inte var bebodd om vintern. Jag tror att det är något man bara kan avgöra av fyndbilden.

Om problemet med att forsla. Jag vet inte hur stora lass man kan få plats med på en släde eller i en liten båt, men anta att man får plats med 2 m3. Man skulle då behöva ca. 7 vändor med ved till Birka varje dag året om. I exemplet var det antaget att där fanns 1000 invånare. Det känns inte alls särskilt otroligt att 1000 personer skulle klara av 7 vändor per dag.

Men rimligen bör befolkningen ha varit mindre på vintrarna. Apropå det har liknande argument framförts vad gäller Hamwic i Wessex. Om jag minns rätt har det där tänkts att stormän har haft "stadsgårdar" vilka inte har varit bebodda året runt.

http://www.britarch.ac.uk/ba/ba66/feat3.shtml

Något mer om befolkning. Hur ska man kunna avgöra det? Blir det till sist, arkeologens skolade gissning? Historia är mitt ämne, så jag har nollkoll vad gäller arkeologi :-) Det enda jag kan göra är att konstatera att folk gissar olika. I böcker jag har läst kan man t. ex. finna siffran 1000-2000 om avsevärt större städer än Birka. Att jag nämner den siffran är för att Bertil Almgren en gång för länge sedan gissade att de bodde så många i Birka. Men jag menar, han kanske hade fel? Och, ja... mängden folk är avgörande för hur mycket förnödenheter som behövdes. Så kanske man skulle börja konkret med att försöka uppskatta befolkningsmängd?

Tekniska argument kanske mest kan tjäna som en begränsning? Så att vi kan säga att de kanske frös? Hihi, eller till andra gissningar, som att Birka kanske har med öl att göra, ifall de inte hade färskvatten där.


Utloggad Carl Thomas

  • Gode
  • Antal inlägg: 2 876
SV: Birka, och sen då?
« Svar #169 skrivet: mars 26, 2009, 22:09 »
Kodynga brinner bra men det betyder att man måste ha kor i på Björkö. Fullt möjligt skulle jag tro – men om man eldar kodynga krävs en väldigt massa kor, tusentals kor faktiskt – och då ökar transporterna igen, hö om korna skall finnas på Björkö, finns dom på andra platser måste kodyngan transporteras.
Finns korna på Björkö måste det finnas vatten till dom, massor av vatten. Finns inte vatten måste vatten transporteras. Osv.
Problemet jag tagit upp är ett jätteproblem – och man kommer faktiskt inte runt det - vad man än vill elda – och elda måste man.

Island var väl skogbevuxet när vikingarna kom och kalhugget ganska snabbt vilket visar på vedproblemets storlek.
Idag tänker man inte på vedproblematiken och jag misstänker att man inte riktigt förstår hur det hela fungerar praktiskt.
En armé på 10.000 man kan bo en vecka i en skog utan några som hest problem. Flera veckor går också bra, men man får allt längre att gå för att hämta ved. Pratar vi månader, eller en hel vinter så är skogen kalhuggen runtomkring lägret på ca 1 km omkrets. Bor armén där varje vinter i 200 år är skogen borta, troligtvis all skog på flera mils omkrets. Där ligger problemet. Man eldar upp skogen bit för bit. Tidsaxeln och mängden av folk bestämmer takten. Med mycket folk blir det X antal meter skog per timma som försvinner – under 200 år.

Birka fanns i flera hundra år.  Om 1000 personer bodde i Birka åtgår en viss mängd ved gånger det antal år dom bodde där = kalhygget blir enormt – speciellt med tanke på att man redan eldat i området runt Mälaren i minst 1000 år redan. Skogen i närområdet räcker helt enkelt inte till längre. (Senare sekler löste detta med enorma vedtransporter med tåg, lastbil och båt).

Det här är praktiska saker som inte går att rucka på speciellt mycket eftersom folk behöver värme där de bor, ljus där de bor, och laga mat där de bor. Det blir en matematik av det hela som man inte kommer förbi. Man kan lösa problem, t.ex. brist på skog genom transporter – men då blir det också matematik + kostnader. Det är som jag sagt tidigare, allt får konsekvenser.

Jag kan självklart acceptera att folk bodde i Birka – men har man den åsikten måste ju logistiken också fungera praktiskt med de enkla saker jag räknat upp tidigare. Eftersom jag inte tror att det ens var möjligt att lösa transportmässigt – så har jag ytterst svårt att tro att ca 1000 människor bodde i Birka vintertid. Jag kan acceptera att 25 personer bodde där vintertid för deras behov kunde man säkert lösa på något sätt – men knappast 50 personers behov.

Om det då bodde 25 personer i Birka vintertid – och ca 1000 sommartid - så får ju detta naturligtvis en del konsekvenser som kan vara mycket intressanta att fundera över.

Veden är bara ett exempel. Avfallet ett annat, vattenförsörjningen ett tredje. Dessa tre problem tillsammans blir fullkomligt enorma problem att lösa. Kunde man inte lösa dessa problem - så dog man. Alternativet var att inte bo där vintertid. Jag är övertygad om att man valde att inte bo där eftersom problemen ovan var alltför stora och kostsamma för att kunna lösas. Men överbevisa mig gärna.

För mig får gärna Birka vara bebodd vintertid – man jag ”kräver” någonstans att man då även kan visa att logistiken fungerar med allt som behövs för att överleva på en ”öde ö” full med en stor mängd människor.

Thomas
Historia är färskvara.

Utloggad Carl Thomas

  • Gode
  • Antal inlägg: 2 876
SV: Birka, och sen då?
« Svar #170 skrivet: mars 26, 2009, 22:41 »
Mats, om Birka var bebodd året runt i 300 år så är detta 10 generationer. Om 1000 personer då bodde i Birka skulle alltså 9 generationer ha dött där = ca: 9.000 gravar borde finnas. Då har vi inte räknat in besökande människor som dog i Birka – eller räknat av dem som drunknade osv.

Om det nu ”bara” finns 3.000 gravar så innebär detta att 10 personer dog per år i Birka. Det vill säga att invånarantalet var ca 300 personer i Birka. Jag har då räknat på åretruntboende (som jag inte tror på).

Om vi då tänker oss ett sommarhalvårsboende måste befolkningen fördubblas, alltså uppgå till ca 600 personer för att antalet gravar (de 3.000) skall stämma – och då börjar vi väl närma oss intressanta siffror. Räknar vi bort sådana personer som drunknade eller försvann till sjöss eller som dog på resor så kan vi nog öka med ca 100 personer till som bodde i Birka, alltså ca 700 personer. Då stämmer antalet gravar med Birkas beräknade folkmängd.

 Thomas
Historia är färskvara.

Utloggad dersa

  • Veteran
  • Antal inlägg: 579
SV: Birka, och sen då?
« Svar #171 skrivet: mars 26, 2009, 22:57 »
Thomas, människor som är beroende av naturen kan göra två saker, skövla den eller bruka den. Skövlar man den så måste man flytta på sig, efter en ganska kort tid, brukar man den så tar man det som är avverkningsbart och ser samtidigt till att det finns en återväxt, dvs ett kretslopp, som på ett eller annat sätt har använts av de flesta stads/stats-bildningar. Under vikingatiden så utgjorde trälar en stor del av ekonomin, och förmodligen stod de för den största arbetsinsatsen ang. ved. Driftkostnaden för trälen var väl egentligen mat och ett kallt husrum, värmekostnaden var nog minsta möjliga, endast såpass mycket att trälen överlevde och orkade arbeta till husbondens välstånd.
Jämför tex med bohuskustens karga öar, under tex 1800-talet så bodde tusentals människor på öar utan någon som helst växtlighet och lyckades ändå värma sig och överleva..

Utloggad Carl Thomas

  • Gode
  • Antal inlägg: 2 876
SV: Birka, och sen då?
« Svar #172 skrivet: mars 27, 2009, 01:12 »
Dersa, tar jag ved försiktigt och med tanke på återväxt - måste jag gå ca 4-5 gånger längre väg för att hämta ved, efter 50 års boende på Birka betydde det troligen några mil extra. Allt får konsekvenser.

Naturfolk brukar sköta kretsloppet mycket bra. Vi har aldrig gjort det. Vi är ett skövlande folk - än idag. Bönder brukar kretslopp och har skog för byggnation och veduttag – men dom har tvingande gränser att hålla sig inom – och oftast bara en eldstad att elda i.

Ingen vet hur många trälarna var, vad vi vet är att trälar fanns. Men matematiken är densamma med eller utan trälar, man kan inte komma förbi den. Vad du än väljer att elda uppstår mycket besvärliga konsekvenser av ditt val.

Jag vill inte ens jämföra Hisingen, Orust och Tjörn med Björkö – på de övriga öarna bodde det inte tusentals människor. Trots att det fanns en handelsbod.

Det enda som kan få mig att ändra åsikt är att det finns avfallsfynd (eller andra fynd) som bevisar att Birkas hela befolkning bodde där även på vintern. Då måste vi skapa en organisation, (som vi då vet fanns), för logistiken - samt bemanna den – det ser jag fram mot!

Återigen, jag är ingen motståndare till att Birka var befolkad vintertid – men helheten måste fungera = befolkningen måste ha mat, vatten, ved, byggmaterial, underhållsmaterial, material för tillverkning av produkter, och mycket, mycket annat som behövs för överlevnad och ett fungerande samhälle - på en så liten isolerad plats.

Lite fria spekulationer…
Om vi ser Birka som en renodlad handelsstad öppen sommarhalvåret, kanske en kunglig frihamn – eller en kungs sätt att ta upp import/exportskatt på handeln – så är ju Birka perfekt placerad på en mycket liten och lättkontrollerad plats. (Se palissaden som att den stänger inne främmande handelsmän mer än att den skyddar Birka från yttre fiender).

Utländska handelsmän behöver inte in i landet, (dom kanske inte ens fick komma in i landet, dom fick bara komma till Birka). Det finns en kunglig garnison i Birka som dels övervakar skatten/tullen, dels håller ordning på dem som finns där, dels försvarar Birka mot överfall.

Vad vi får ihop är i princip ett organiserat samhälle klart styrt av en stark kungamakt som har en fungerande organisation, och därmed en kunglig försörjning ekonomiskt, under ca 300 år.

Jag kan tänka mig att en garnison på ca: 10 man lämnades kvar över vintern för att se till att Birka överlevde vintern och hålla utomstående borta. Birka var Kungens Birka. Han tillät boende på hans ö endast sommarhalvåret.

Kungen satt på Adelsö sommartid och räknade in dagskassan…och så kanske vi har hittat ett av sätten som kungen hade för att få in casch? ::)

Thomas
Historia är färskvara.

Utloggad Nils Ristare

  • Stammis
  • Antal inlägg: 319
SV: Birka, och sen då?
« Svar #173 skrivet: mars 27, 2009, 07:16 »
Ved är ett jätteproblem som folk som inte behövt arbeta med ved absolut inte förstår.

Nej, uppenbarligen är det så.

Själv har jag inte på något sätt haft ved som yrke, däremot har jag med hjälp av eka med aktersnurra samlat drivtimmer i ytterskärgården. På den tiden då bogserbåtar låg och brummade dag som natt låg stockar spridda på kobbarna och det var bara att slå ett rep runt dem och dra hem. Jag är helt övertygad om att jag skulle kunna göra detsamma med åror istället för motor och med en nyfälld tall istället för en sur stock som legat i vatten i veckor. Om man gör det på våren så går det utmärkt att hugga veden på hösten så att den är klar till vintern.

Utloggad Nils Ristare

  • Stammis
  • Antal inlägg: 319
SV: Birka, och sen då?
« Svar #174 skrivet: mars 27, 2009, 07:53 »
Toalettproblemet: 1000 personer i Birka producerade 500 kilo avföring per dag. På tre månader blir detta 50 ton som tinar fram i vårsolen, allt samtidigt = katastrof.

1000 personer pinkar tre gånger om dagen. 0,5 kvadratmeter snö blir då gul. På tre månader blir detta 45.000 kvadratmeter = så stort tror jag inte att Birka var = snö kunde inte användas inom stadsvallen för att ersätta vatten utan att man fick gå en bra bit för att hämta den. Till detta behövs stora kärl - för om man tar 10 liter snö så blir det bara 1-2 liter vatten ungefär…

Siffrorna känns väldigt konstruerade. Om du går ut för att slå en morgondrill så går du väl inte flera hundra meter i snön för att få pinka på en helt orörd fläck? Det normala måste vara att man ställer sig runt knuten där man alltid har stått.

Vad gäller avföringen så är det ju bara att ha en lagom avskymd plats där man tömmer kärlen, gärna så att allt kan motas ut i sjön när isen har smält. Krångligt - ja. Katastrof - nej.

Utloggad Heimdahl

  • Avslutat konto
  • Veteran
  • Antal inlägg: 634
SV: Birka, och sen då?
« Svar #175 skrivet: mars 27, 2009, 08:15 »
Toalettproblemet: 1000 personer i Birka producerade 500 kilo avföring per dag. På tre månader blir detta 50 ton som tinar fram i vårsolen, allt samtidigt = katastrof.

Fynd i det bevarade bottensedimentet utanför staden visar att man antagligen tömt latrinerna i vattnet. Det är (och var) så pass strömt att det övervägande är errosionsbotten i sundet utanför och därför kan man räkna med att den mesta skiten flöt iväg annorstädes för att inmundigas av diverse mikrober. M.a.o. på Birka resonerade man ungefär som man gjorde under det uppbyggliga 50-talet och dessförinnan, "avfallet är inga problem, det häller vi ju ut i havet".

Utloggad Yngwe

  • Gode
  • Antal inlägg: 5 702
SV: Birka, och sen då?
« Svar #176 skrivet: mars 27, 2009, 08:57 »
Måste fortfarande påpeka att alla andra svenska medeltidstäder hade exakt samma problem med vedförsörjning. Eftersom båt odiskutabelt lastar mer än vagn är Birkas läge på en ö snarast till gagn. För övrigt låg Stockholm också på en ö och har precis samma vedproduktion i sin omgivning.  Om det funkade där funkade det i Birka också.
När det gäller omlandets vedtillväxt så har den varit tillräcklig för att värma en mångdubbel befolkning så någonstans felar beräkningarna.

Det handlar bara om hur stor del av sin inkomst man är beredd att lägga på sin uppvärmning.
Om jag avvarar et tionde för att få ved har jag då avsatt en man att under 30 dagar samla ved bara till mig, förutsatt att vedsamlaren har samma inkomst som jag som är köpman eller hantverkare. Det är väl ungefär samma insats som en bonde gör själv, en av vinterns månader drar han ut timmer ur skogen.  ( I övrigt har han det ganska lungt, framförallt mörkret är ett problem, jämfört med den hektiska sommaren är det rena semestern.
)
" Det finns mitt i skogen en oväntad glänta, som bara kan hittas av den som gått vilse"

Utloggad Nils Ristare

  • Stammis
  • Antal inlägg: 319
SV: Birka, och sen då?
« Svar #177 skrivet: mars 27, 2009, 08:59 »
Kan ”Bir” i Birka vara en förled till de ämbetsmän (handels- och skatteuppbördsmän) som Gustav Vasa placerade vid de norrländska älvmynningarna – Birkarlarna? Om så är fallet så tyder ju namnet Bir - Birka på handel och eller skatteuppbörd?
Birka kommer ju knappast från Björk som på denna tid hette Bjerk.

Vad vet vi om vad Birka-borna själva kallade sin stad? Kan den inte ha hetat Bjärka lika gärna som Birka? Vilka källor finns?

Gårds- eller platsnamn som beskriver naturen och slutar på -a är dessutom väldigt vanliga (åtminstone i det här området). Gården vid berget heter Berga, gården vid strömmen heter Strömma, gården vid vreten heter Vreta. Vidare har vi Tuna, Lunda, Spånga, Haga, Nora, Hamra, Kulla, Holma, Grinda, Tofta, Boda, Brunna, Backa, o.s.v. Namnet Birka/Bjärka är helt naturligt i det sammanhanget.

Utloggad Nils Ristare

  • Stammis
  • Antal inlägg: 319
SV: Birka, och sen då?
« Svar #178 skrivet: mars 27, 2009, 09:00 »
Måste fortfarande påpeka att alla andra svenska medeltidstäder hade exakt samma problem med vedförsörjning. Eftersom båt odiskutabelt lastar mer än vagn är Birkas läge på en ö snarast till gagn. För övrigt låg Stockholm också på en ö och har precis samma vedproduktion i sin omgivning.  Om det funkade där funkade det i Birka också.

Kan vi vara säkra på att Stockholm har existerat? Vilka källbelägg finns?  ;)

Utloggad Mats Hansson

  • Gode
  • Antal inlägg: 1 806
SV: Birka, och sen då?
« Svar #179 skrivet: mars 27, 2009, 09:16 »
Carl Thomas, måste justera dina siffror lite. Det är 2300 gravar, c:a. Och Birkas tid är c:a 220 år, inte mer just. Och jag har inte påstått att det bodde 1000 människor i Birka, snarare nedåt 500 bofasta kanske, men jag har inte gjort några beräkningar. Man måste också komma ihåg att under den första Birka-tiden var byn inte så stor enligt utgrävningarna, den växte ju under 800-talets lopp. Och vi har egentligen ingen aning om huruvida det är 100% av människorna som bodde där som ligger i gravarna, eller om det fanns folk (trälar? barn?) som begravdes på sätt som vi inte hittat arkeologiskt. Men det är uppenbarligen tillräckligt många som betraktat Birka som sitt hem och som fått värdiga begravningar där, något som jag anser indikerar åretruntboende.

Du tror inte Birka-människorna om att ha klarat sin försörjning året om. Har du tittat på hur Birka ligger? Det är inte frågan om Landsort långt ute i havsbandet. Det ligger istället mitt inne i Mälarens kulturbygder. Det är ett stenkast till Adelsö, det tar en halvtimme att ro dit idag med en liten eka (jag har bekanta Adelsöbor som gör det, nåja, de har nog snurra). Från Adelsö är det ännu kortare bit över vattnet till Munsö, och sen har man Ekerö-Färingsö-Lovö via små vattenpassager. (Att havsnivån stod c:a 5 meter högre under vikingatid förändrar inte denna bild nämnvärt.) Detta är ju det område som vi Stockholmare lite slarvigt benämner som just "Mälaröarna", och det är välkänt här att dessa har ett snäpp varmare klimatzon än övriga Mälardalen, en rik jordbruksbygd med traditioner inom frukt- och grönsaksodling. Under 900-talet, åtminstone, hade man dessutom ett varmare klimat än idag.

Bebyggelsen var alltså tät på Mälaröarna under vikingatiden, det fanns gott om gårdar som Birka kunde samverka med. Söder/sydväst om Birka ligger det område av Södermanland som brukar kallas Mälarmården och som är ett mycket stort skogsområde, nästan hela nordvästra Södermanland faktiskt. Detta var glest befolkat under vikingatid - och en stor virkesreserv.
Beträffande möjligheterna till försörjning - vi pratar nu inte om mesolitikum utan om en framskriden del av forntiden då sjöfarten var välutvecklad liksom jordbruket, det fanns en tillstymmelse till samhällsöverbyggnad med ting, kungamakt (vad den nu än kontrollerade för område) och inte minst handel - som ju folket i Birka uppenbarligen var experter på. Och avancerat hantverk, t.ex. smide och bronsgjutning som man ju hittat många spår av i Birka. Det är i själva verket en tid av begynnande serieproduktion av t.ex. bronsspännen, ett faktum som faktiskt den gode Ambrosiani hellre vill se som startpunkten för vikingatiden (c:a 750) snarare än överfallet på Lindisfarne.

Vi lär inte övertyga dig Carl Thomas (och du behöver inte köpa argumenten), och detta var ju ingen huvudfråga för tråden, men ändå. Tror ändå att du ska lägga bort kalkylatorn ett slag (du kan säkert räkna ut på den att humlan inte kan flyga  ;) ) och titta mer på hur det ser ut på kartorna, naturgeografiskt och i de arkeologiska fynden.

/Mats

P.S. Intressant det där med ”tjåsko”, mer sån't istället för siffror!