Leiph. Du anar fel min vän, ingen romantik alls från min sida. Jag nekar också fortfarande i sten att jämföra vår kultur med andra kulturer. Jag har heller inte ens nämnt juridik.
Hur ett folk ser på sig själva bestämmer deras kultur. Ser jag på mig själv, och på mina grannar, att vi alla är fria, jämställda och självständiga – så är jag också villig att både försvara och dö för att ha kvar denna status. Detta formar också samhället/kulturen. Jag kan dra till med att alla ansåg sig tillhöra överklassen eftersom samhället var så glest befolkat och alla var sin egen herre.
Jag tror också att man allmänt saknade referenspunkter och utan dessa ser man sig själv som bäst, mest fri, bäst med svärd – och som en väldig kämpe. Först när man har testat sina färdigheter mot andra får man en referenspunkt – om man överlever…
Vi har åkt lite hiss genom seklerna när det gäller en hel del saker, men en sak är synlig genom seklerna och det är den fria bonden. Adelsmän försökte, och lyckades delvis lokalt på sina ställen att tidvis ta bort friheten – men detta var småskaligt och slutade oftast med uppror av diverse slag. Det närmaste vi kom var väl tvingande dagsverken på de stora godsen.
Vi måste komma till industrisamhället innan vi ser mer eller mindre livegenskap hos statarna.
Parallellt med statarna var bönderna fortfarande fria. Jag tror att detta är en viktig del i vår historia – och att det kanske var just detta som gav att man ansåg sig fri att själv resa och handla och att upprätta egna ”handelsstationer”.
Där det bor mycket folk på ett litet område sker en utveckling som är relativt snabb. I glest befolkade områden sker också en utveckling – men ganska långsamt. Sverige var isolerat från resten av kontinenten. Vi bröt så småningom denna isolering med våra skepp.
Jag håller för troligt att vi utvecklats en del via Danmark = tagit till oss Dansk kunskap via Skåne, Blekinge, osv. Danskarna rörde sig mycket inom sitt land och kunskap spreds därför inom landet. Vi kunde tillgodogöra oss den kunskap som ”sipprade” över gränsen och blanda den med vår egen kunskap. Helhetsbilden jag har är att vi var ganska isolerade – men kreativa och framför allt arbetsamma, det tvingades vi till att vara för att överleva vårt klimat.
Jag tror helt enkelt att vi tog oss fram i bred front, steg för steg, hela befolkningen samtidigt, alla landsändar samtidigt. Jag tror att samarbete mellan grannar och byalag gav oss den styrka som krävdes, både fysiskt och psykiskt samt ekonomiskt. Denna styrka gav också som ett resultat att vi aldrig blev livegna.
Parallellt med detta förekom säkert stridigheter och småkrig mellan grannar, mord och överfall, våldtäkt och sjöröveri – men det ser jag som naturlig del i en kultur, parenteser i utvecklingen av ett i grunden mycket stabilt samhälle där alla ansåg sig vara fria män.
Varje samhälle är en mix av personligheter, strömningar, uppfattningar, fria män och kvinnor samt trälar osv. Grunden i varje samhälle är synen som medborgarna har på sig själva. Jag tror att vår styrka var isoleringen, vår glesa befolkning, vår kreativitet, envishet, nyfikenhet, vår seghet – och synen på oss själva som fria. Vi tillät ingen, absolut ingen, att sätta sig på oss. Denna syn fanns i hela vårt samhälle, i alla samhällsklasser - och det ledde till att vi idag finns kvar son nation.
Kungar byggde städer för att visa makt och i försök att kanalisera handel och ta upp skatt. Handelsmän byggde marknadsplatser som ibland blev städer lite senare. Rika bönder byggde försvarsanläggningar för att försvara sin rikedom – och blev adelsmän så småningom. Vissa försvarsanläggningar blev städer med tiden.
Thomas
