Så var det Norge och Oden, där finns som sagt inte många Odennamn. De verkar ha hållit kvar sina Ull-ställen och inte ersatt dem med Oden.
Du förutsätter att Ull är en föregångare till Oden men det finns inget som tyder på det. Oden och Ull var samtida gudar. Ortnamn med Oden respektive Ull är bildade på samma sätt (och därför under samma tidsepok). Det finns Odensåker liksom det finns Ulleråker (och Torsåker och Frösåker). Det finns Odensvi liksom det finns Ullevi (och Torsvi och Frösve).
- Av detta kan vi troligtvis dra slutsatsen att de gudar som hade fasta kultplatser i Sverige under den förkristna järnåldern var i första hand Oden, Ull, Tor och Frö (utan inbördes ordning). Letar vi gudinnor så innehåller Mjärdevi i Östergötland troligen en förvanskning av gudinnan Njärds namn liksom Härnevi i Uppland troligen innehåller gudinnenamnet Härn.
(källa Svenskt Ortnamnlexikon)
Det finns geografiska skillnader, som du varit inne på. Ortnamn med Oden är vanliga i Danmark och Skåne. I svenska ortnamn är Oden vanligare i götalandslapen än i Mälardalen och i Norge finns det gott om ortnamn med Oden i Vestfold men inte i västra Norge. Och inte på Island.
(källa F Ström: Nordisk hedendom)
Vi kan med detta dra slutsatsen att den fornnordiska religionen skiljde sig mellan olika regioner men vi kan inte dra några slutsatser om förändringar över tid.
Du drar helt fel slutsatser av vad jag skriver för att du känner faktiskt inte till ortsnamnsforskningen? Den har kommit mycket längre än vad ditt citat från lexikonet säger. Dags för revidering?
Jag säger inte att Ull är föregångare till Oden. Jag tror att jag svarade på ttys påstående att Ull bara finns i Östra delen av Sverige.
Ull och Njärd/Härn (ev Järn) är tidigare gudar än Tyr, Oden och Tor. Allra tidigast är Skade, eller Skädja som hon också kallas enligt ortsnamnsforskare (med fler liknande namn). Ulls och Njärds kultplatser ligger också nära labyrinter, "Trojeborgar" kallade. Vokalerna byts ut många gånger, Trödje, Trei... och nära gamla tingsplatser. Oden hade inget att göra med labyrinterna, de var före hans tid.
Vi och ve och lunda, berga, land, harg, häll, vin, hof, al, tuna, åker, hög, tveit, heim, ö, holm är efterled till många gudanamn. De säger ibland en del om när guden dyrkas, men de säger också om VAR guden dyrkades. Ibland övertog en ny gud de gamlas plats fysiskt, ibland inte, beroende på vilka människor som anslöt sig till vilken gudomlighet. Det är många andra aspekter som måste tas i beaktande, det räcker inte bara med namnen på platsen ifråga. Om man går efter namnen så gäller det också att se hur de ligger till arkeologiska fynd, till gamla bosättningar etc. Ortnamn och fornlämningar tillsammans.
