Dansk drottning som sändebud till riksdagen i Worms 884

[Troels]

Han havde klart brug for at prale, og tolkningen må være, at det meste allerede var samlet under hans far

Vilka källor stödjer dessa påståenden?

Behovet for at bläse sig op fremgår af hele anläggets, stenens og indskriftens usädvanlige karakter - og bekräftes af, at det kort efter gik tilbage, så han tabte Hedeby til kejseren og blev afsat af sin sön. Han var altså ikke så stärk, som han prövede at give indtryk af. Måske kan også de store Trelleborge, som stort set aldrig kom i brug, pege i den retning.

Min tolkning omkring samlingen ligger bl.a. i selve inskriptionens tekst, hvor förste side sluttede med "vandt sig Danmark", hvorefter han nederst på näste side tilföjede "helt (ala) og Norge".  Denne udtryksmåde var opfyldt, hvis han blot vandt et enkelt dansk landskab ekstra - så den overflödige tilföjelse var näppe tilfäldig. At det kan harmonere med sagnene om faderen, Gorm, sväkker näppe tolkningen.

[Boreas]

Han havde klart brug for at prale, og tolkningen må være, at det meste allerede var samlet under hans far

Vilka källor stödjer dessa påståenden?

Månne det vara att det danska kungadöme, redan på den tiden, alltid ärvdes av regentens äldsta son?!

175 år efter Lindisfarne - ikring år 965/970 - var nordens ekonomiska, sociala och militära ressurser vid en bristpunkt. Insatserna till att hålla ock förnya de etablerade ledungsflottor - samt ständigt utöka stridskrafterna tog alldeles får hårt på en ekonomi i stagnation och retur.

Då först bockade de Nord-Europeiska kungadömen under för Romerska kyrkans kulturpolitiska diktatur - ock  man fick en helt ny kultur, vetskap ock civilisationshistorie; baserad på "det övernaturligas fasta grund"...

I efterskott kan vi läsa om alla de "primitiva", "vilda" ock "ociviliserade" som ar blivit införd och anammat i en "högre kultur" - tack vare "De Christne". Sen kan man ju läsa in "kyrkan" ock "kristendomen" som "ursprunget till de bildande begrepp" som småningom "samlade, civiliserade ock kultiverade" de Europeiska kungadömen - från   frankernas Frankrike år 734 till finnarnas Finland, år 1249. Om man skall tro den kyrkliga historielära... 

Annars kan man komma underfund med det att Harald Blåtand räknas som Danmarks första KRISTNA kung. Precis som Leiv Eriksson några år senare blir världens första kristnade norrman - från det norröna Vinland...

Men att derifrån UTGÅ från att Harald var de första att "samla" Danmark, precis som Leiv var den första att "upptecka" Amerika (med två tyska präster i båten...) - det framstår i dag som allt annat än Vetenskap.

Läser man myter och legender - samt jämnför med det arkeologiska materal som föreligger från Danmark ock det övriga Norden, så har vi ingen anledning att UTGÅ från annat enn att dessa nordbon alltid haft nån kung, som i sinom tur haft hertigar och hertiginnor, länshärrar och länsfruar - jämte jarlar, karlar och trälar.

Det arkeologiska materialet stöder ju att man i Norden haft mycket välstående män ock kvinnor boende i naturliga centra - ända bak til bronsåldern. Varför skulle vi inte haft kungar, och länshärrar redan då - som t.ex. Rigstula väl beträttar?!

Slutligen ställer man sej frågan om vart bevisbördan skall placeras; Skal man förplikta Truels belägga sanolikheten för att Danmark sen länge vore ett kungadöme, - eller borde Sven Lagman bes om dokumentation på att det - av någon märklig orsak - inte vore så?!

[Sven lagman]

Nu kan jag faktiskt inte följa med i ditt resonemang. De stora vikingaborgarna kom nämligen verkligen i bruk. Trelleborg på Själland är t.ex. daterad till runt 976 och kungen dog i inbördeskriget som hans son skapade först ca 986. Innan sin död hade han uppfört en mängd ringborgar, alla med stor sannolikhet som ett led i underkuvandet av de olika delarna av Danmark genom garnisonsstödjepunkter. Trelleborgen i Trelleborg har bevisligen byggts ut i två etapper och trelleborgen i Borgeby har kraftigt förstärkts i en andra byggetapp.

Direkt utanför en av portöppningarna till varje ringborg uppförde han dessutom en kyrka som ett led i den kristnandeprocess som han införde. Troligtvis har alla dessa tidiga kungskyrkor varit helgade åt S:t Clemens. En av borgarna, Aggerborg, var så enormt stor att den snarast kan sammanliknas med ett "stadssamhälle". Allt detta genom dendrodateringar signerat Harald Blåtand. Dessutom stod striden med kejsaren före det att att han uppförde ringborgarna - knappast ett tecken på en försvagning.

[Troels]

Nu er det den supplerende "måske"-del af mit resonnement, Sven sætter spørgsmålstegn ved, men jeg ser Trelleborgene som samme reaktionsform som Jelling - han blæste sig op med et kæmpemæssigt byggeprojekt, da han havde tabt Hedeby. Omkring anvendelsen skrev jeg "stort set", idet det er rigtigt, at Trelleborg blev udvidet, og der fandt endda en mindre kamp sted - nogle mener, at det var sønnens oprør. Min pointe er, at anvendelsesperioden synes at have været ekstremt kort i forhold til omkostningerne, og formen vandt ikke indpas fremover, så det ligner en imponerende fejlinvestering. Han ville måske selv have sagt, at det skræmte kejseren fra at angribe landet - hvilket jo netop er formålet med at blæse sig op. Hvis formålet var at underkue modstanderne, virkede det til gengæld ikke.

[Karlfredrik]

Frågan är när, hur och varför enades Danmark?
Vi ser att såväl Grekland som Italien enades med vapenmakt ett par århundraden före Kristi födelse.
Ett eventuellt enat Danmark (eller övriga nordiska länder)- under 800-talet eller tidigare, skedde detta frivilligt eller under hot och erövring?
Som jag ser det är det logiska ett försvarsförbund av mindre riken i Danmark/Skåne som ett motdrag mot frankernas erövring av Sachsland, det vill säga norra Tyskland,under slutet av 700-talet.
Att danskar och skåningar slog sig samman mot det nya hotet och byggde Danevirke o försvarssyfte förefaller inte osannorlikt. Utan någon enighet hade förmodligen frankerna försökt erövra även Jylland.
Sedan nästa fråga: syftar "dansk" och "Danmark" i källtexterna på ett enat rike. Detta är inte säkert, på 1800-talet talade man omn "Tyskland" och "Italien" långt innan ländernas enandes.
I de frankiska källtexterna används ordet "dansk" och "Danmark" om vikingaflottorna och deras hemländer.
Därav kanske diskusionen med Troels: krönikörerna talar om "danska" sändebud och "danska" krav vid de frankiska riksdagarna, som stundom kan betyda vikingflottornas krav ibland med indirekt stöd från kungen hemma i Lejre/Hedeby.

[Sven lagman]

Svar till Troels:
Men det var ju just underkuvandet av motståndarna "på hemmaplan" som det rimligtvis måste spegla. Att anlägga dessa enorma borgar under en kort tid visar bara på en oerhörda makt som kungen hade. Eftersom de alla, i varje fall öster om Jylland, är uppförda under en mycket kort tid, dendrodaterade till mitten av 970-talet - ca 981, måste de vara ett led i en erövringsprocess. Det har åtgått många tusentals arbetare/soldater för att under så kort tid skapa dessa garnisonsposteringar. Borgarna med sina mängder av långhus har ju byggts för att hysa soldater. 60 man i varje hus är en rimlig storlek till dessa väldiga hallar vilket enbart för den inre borgen i Trelleborg på Själland med sina 16 hus ger en garnison på runt tusen soldater. Detta ger en ståenda armé på femtusen soldater i de kända normalstora anläggningarna tillsammans. Till detta ska läggas 3000 soldater i Aggersborg. Och då har vi bara tagit upp de tills nu helt säkert belagda borgarna. Det finns garanterat fler.

Vad vi talar om här är helt enkelt en enorm här i garnison, knappast en hopsamlad ledungsarmé. Att sedan sonen Sven Tveskägg går i inbördeskrig mot fadern kan ju definitivt räknas som en klassisk släktfejd och har ju inget att göra med en försvagad kungamakt i förhållande till utifrån kommande intressenter. Trots en allians med norrmännen kunde visserligen inte kungen hindra att Hedeby 974 åter kom i kejsararens makt men denna maktförändring har säker endast berört ett lokalt område. Vi får inte glömma att Harald genom äktenskap var allierad med den kristne kungen Mistivoj, den mäktige härskaren i sydvästra Östersjöregionen.

[Sven-Åke]

Finns det några belägg för att det var en stående arme?? Kan det ha varit ett områdes  samlingsplats, inför planerade aktioner??  Kanske bebott och använt några veckor varje år??

[Sven lagman]

Knappast: om garnisonerna skulle ha varit uppbyggda för den inhemska befolkningen fanns det faktiskt ingen anledning att ha sådana. Ledungssystemet, som troligtvis kommer under 1000-talet, var ju uppbyggt på detta sätt och här behövde man inga garnisonsplatser.

[Sven-Åke]

OK   Trodde att trelleborgarna kunde vara dels övningsplatser under några veckor årligen,  dels samlingsplatser när man samlade större flottor inför större företag.  Trodde också att ledungen var betydligt äldre än  1000-talet.  Men allt är baserat på vad jag tror, jag har inga  källor att hänvisa till.  Stämmer det att man var tvungen  att ha mat för 40 dagar i fälttåg, om det varade längre så skulle kungen/hövdingen svara för kosthållet???

[Troels]

KarlFrederik og jeg er näppe särligt uenige. Danmark kunne så sent som i 1100-tallet i en periode bestå af forskellige lande med forskellige konger og i andre tidligere perioder med en fälles konge. Navnet Danmark (som har haft skiftende udsträkning) kendes jo også först fra sidst i 800 - tidligere kaldtes det danernes rige eller riger, og i disse perioder er der intet i vejen for, at de enkelte lande kunne have egne konger/jarler/høvdinge og en overordnet fælleskonge.

Når jeg mener, at den förste af samlingerne er sket allerede först i 700-tallet, er det dels begrundet i de dendrologisk daterede storanläg og dels i det historiske forlöb i Frisien, hvor kong Radboud kämpede mod frankerne, samtidig med at frankerne sendte Willibrord til Danmark. Karl Martel kom til magten hos frankerne og vandt over araberne i 732. Det endelige frisiske sammenbrud var en kendsgerning i 734. Truslen må have stået klart. I 737 blev Dannevirke fuldfört og forstärket (Påbegyndt i 600-tallet).

Trelleborgs formål er der så vidt jeg kan se stor uenighed om, og de tal, som Sven regner sig frem til, er vist korrekte, men forekommer kollosalt store - og det var måske også problemet i Haralds samtid. Det var i alt fald min grund til også at nävne Trelleborgene.

[Sven lagman]

Även om Haraldproblematiken borde ha en egen tråd vill jag svara dig Troels. Jag upplever faktiskt detta att man inte vågar se större volymer som ett av problemen med den danska Haraldforskningen rent generellt. Husen och anläggningarna är där men på något sätt vill man inte inse vilka väldiga resurser som tagits i anspråk och man drar sig för att göra helt normala beräkningar för hur många soldater som kunnat bo i husen utan någon större trängsel. Självklart har man byggt dessa bostadshus efter funktionalitet och inte som ett modern sätt att "späcka sig" (som vi i Skåne säger). Jag har ju tagit upp dessa problem i min bok “Den skånska historien. Vikingarna” 2004 där jag sätter hela denna garnisonsorganisation i relation till den viktigaste dåtida krigsorganisationen, nämligen flottan. Utan en stark flotta kunde ingen utropa sig som kung över hela Danmark och delar av Norge. Norge kunde endast tas sjövägen, detta gällde för Harald såväl för de danska kungar som 813 hade dragit till Vestfold i Oslofjorden med en här (flotta). Ett krigsskepp kunde, enligt isländska sagorna, ta mellan 60 och 100 man. Här finns alltså den minsta gemensamma nämnaren som vi idag känner för den dåtida krigsorganisationen. Kanske är det denna som avspeglar sig i garnisonshusens storlek.

Detta är inga kolossalsiffror utan realistiska siffror. Varför skulle Harald t.ex. på mycket kort tid ha uppfört en ringborg som Aggerborg vid Limfjorden i norra Jylland med 48 stora långhus om man bara skulle ha en handfull män boende i vart och ett av husen? Volymen svarar dessutom väl till de alla berättelser om vikingatågen vi känner från t.ex. frankiskt område. Så t.ex. vägrar jag tro att den årslånga belägringen av Paris runt 880 kunde genomföras med en hop vikingar på några få tusen man.

När Karl-Fredrik och jag arbetade med och kompletterade den tyske forskaren Vogels publicerade karta över vikingatida besittningar i Frankrike kunde jag inte annat än att ställa mig frågan när jag insåg att vikingarna varit i större delen av Frankrike: ”Hur var detta möjligt?” En sak är emellertid helt klar – det måste ha varit enorma resurser i manskap som fordrats. Liknande har säkert gällt för Harald.  Kartan hittar ni här http://www.foteviken.se/art_100/viking_art113.htm

[Troels]

Jeg betvivler ikke, at vikingeflåderne kunne väre store, men flåden rejste rundt, mandskabet levede i den periode ved skibene og målsätningen for finansieringen var plyndring eller tribut - om end selvforsvar også har spillet ind for bönderne. Der var ikke finansieringsgrundlag i den nordiske rigsopbygning for en større flåde (eller hær) stationeret i garnisoner. Derfor blev Harald antageligt vältet, derfor blev Knud den Hellige myrdet, da han lod flåden ligge, og derfor gik den danske kongemagt til sidst fallit, da ledingssystemet ophörte med at fungere i 1200-tallet.

Som Sven siger, er Trelleborg en anden tråd, og min bemärkning om Trelleborg var som sagt supplerende. Jeg vil ikke gå i detaljer omkring Trelleborgene, da jeg ikke kan se og aldrig har hört noget lysende klart argument for det rationelle i et så uerhört kostbart projekt, og uanset hvad formålet var, så var det ikke en succes, man i Danmark eller andre steder i Norden valgte at fölge op på - og det var min pointe i min kommentar om Harald.

[Herulen]

Självklart har man byggt dessa bostadshus efter funktionalitet och inte som ett modern sätt att "späcka sig" (som vi i Skåne säger).

Hur vet du att dessa bostadshus inte byggdes efter mode. Jag tycker mig se att dagens byggnader nästan alltid följer trender. Varför skulle det vara annorlunda under yngre järnåldern?

[Piankhy]

Ofta har väl militära byggnationer följt en något annorlunda logik än andra byggnationer? Visst har det funnits trender här också men funktionalitet har ju också varit viktig. Och att få plats med många människor på relativt små ytor har väl ofta karaktäriserat militärt boendetänkande?

[tty]

Förvisso följer militärt byggande en annan logik än civilt, men har man t ex studerat befästningshistoria så vet man att det åtminstone sedan renässansen har varit minst lika påverkat av trender och moden som civilt byggande.
 
Det är dock kanske inte är så tydligt just här i Sverige där vi har relativt få fästningar, och många av de vi har är dessutom ritade av Erik Dahlbergh som är närmast unik bland fästningsarkitekter i det han inte var fixerad vid ett visst system utan skickligt varierade sina fästningar för att optimalt utnyttja terrängen (du kan ju t ex jämföra Lejonet och Kronan).
 

[Piankhy]

Skillnaden är väl att militära byggnader, även om de också är trendberoende, ändå måste ta hänsyn till militära realiteter som rådande vapen- och belägringsteknologi, dvs faktorer  som kan vara livsavgörande.

[Boreas]

"Kampen om Danmark" började som känt under Karl den Store.
180 år senare är de nordiska krafterna i ett kritiskt läge och Danevirke under kontinuerlig press.

Till hjälp kommer fortsatt vikingar från det övriga Norden, bl. a. åker Håkon Jarl och hela den norska ledungsflottan till Danmark, där dom enligt texterna gör en väsentlig insats när man lyckas försvara befästningen.

Slutligen får dock norrmännen (också) nog - och när dom slutligen drar sej hemåt uppstår det en mycket smärtsam situation, där Harald Blåtand och Jarlen plötsligt blir antagonister, - om man skal tro Snorres "Sògur Hàkonar Jarl".

Senare får vi veta att kejsaren av Rom, Otto av Saxen, slutligen klarar bryta Danevirke och därnäst kasta sin lans i Limfjorden.

---

De borg- och bostäder som byggs på Jylland i Haralds tid visar hursomhelst att man mobiliserade i ett otroligt högt tempo. Med kejsarens enorma mobilisering i söder behövde danskarna allt man hade av folk, föda, hästar, soldater ock vapen i organiserade läger - just för att (igen) försvara denna Nordens sista skans mot en främmande, religiös regim.

När Norges ledung anländer med 120 skepp och 8-10.000 soldater behöver man minst det dubbla antal civila för att serva dessa. Vart skulle Harald inlogera dom allihop, om inte i vad vi kallar "Telleborgar"?

         

 

   

[Troels]

De borg- och bostäder som byggs på Jylland i Haralds tid visar hursomhelst att man mobiliserade i ett otroligt högt tempo. Med kejsarens enorma mobilisering i söder behövde danskarna allt man hade av folk, föda, hästar, soldater ock vapen i organiserade läger - just för att (igen) försvara denna Nordens sista skans mot en främmande, religiös regim.

När Norges ledung anländer med 120 skepp och 8-10.000 soldater behöver man minst det dubbla antal civila för att serva dessa. Vart skulle Harald inlogera dom allihop, om inte i vad vi kallar "Telleborgar"?

Jeg anfägter ikke, at byggeriet kan skyldes, at Harald tänkte så stort (hvad enten målet var den tyske kejser eller befolkningen) - tvärtom. Jeg anvendte det som eksempel på, at han var urealistisk, fordi byggeriet ikke harmonerede med den traditionelle hovedfinansiering af militäret, nemlig ledingssystemet. En ledingshär var baseret på, at den kunne samles og slå lejr når og hvor der var behov - uden at der nödvendigvis var större faste installationer, som det bl.a. kan läses hos Saxo i 1100-tallet.

En spekulation på grundlag af de arkeologiske observationer, bör det vel gå i retning af, at byggerier af den karakter spredt over hele landet kan indikere, at en nykristen Harald for at styrke sin position over for kejseren og fastholde sit store rige har eksperimenteret med en helt ny här- eller rigsorganisation, og tabt - hvilket vel mest er i tråd med, hvad Sven skrev.

[Boreas]

En spekulation på grundlag af de arkeologiske observationer, bör det vel gå i retning af, at byggerier af den karakter spredt over hele landet kan indikere, at en nykristen Harald for at styrke sin position over for kejseren og fastholde sit store rige har eksperimenteret med en helt ny här- eller rigsorganisation, og tabt - hvilket vel mest er i tråd med, hvad Sven skrev.

Harald förlorade mot Otto.

Harald ledde vikingarnas styrkor, ihopsatt av danskar, götar och norrmän. Många av dom från den s.k. ledungen, där kusternas mest vältränade karar blev organiserade i flott-styrkor. Dessa är aktiva redan på 790-talet i Danmark och Götaland, medan dom norska ledungs-styrkor samlas till dåd ikring 870.

Men redan från 600-talet hör vi om Harald Hildetands "svinfylking" mot Sigurd Rings styrkor.  Det berömda "slaget vid Bråvalla" berättar om två väl organiserade "här-styrkor" som här möts till mått, av stort och smått. Snorres version är intressant av flera skäl, främst för att den listar upp de jarl- eller hertigdömen som här samlas ikring Danernas resp. Göternas konungar.

Annars hör vi ju om flera liknande möten mellan danska och svenska kungar, som beskrivs ha skett länge innan den s.k. "Viking-tiden" - alltså på den tid Adils och Rolv styrde. Så man har väl grund att antaga att relativt stora svenska styrkor deltog i den allians man bildade ikring år 800, när "nordens främsta krigare" Ragnar Lodbrok, jämte hans söner och senare sön-söner, - lyckas samla alla Nordens här-styrkor OCH ledungar, - under "Ravne-baneret".

Med Björn Jernside har man alltså en förenad ledning av det aristokrati och de styrkor som hör till den danska konungen (inkl. Friesland, etc.), den svenska konungen OCH de norska och götiska sjö-kungarna (senare kallad "jarladömen").   

---

När vi kommer till år 970 så är visserligen hela Norden mobiliserad. För första gång sen 790-talet er faran akut - då det (igen) bildas en enorm lant-arme i mellan-Europa; för att (igen) erövra nordbornas hjärt-land, Danmark, och därmed råda makten över hela Eurasien - och därmed bli "världens härskare". Eller "Guds företrädare på Jorden" som det står i katekismen.

Men läget är ytterst kritiskt, eftersom både Ryssland OCK Polen är på väg in i detta nya, romerska imperium och deras "nya tid". Och i söder, under "Romaborgs" kors och baner, ledde den saxiska kejsar Otto en ständigt växande arme av franker, saxer, bavarier...

När "Trälleborgarna" byggs är denna kulturella kamp i sitt slutskede - och det är den förlorade part som i Danmark mobiliserar också böndernas söner, "trälarna", till militär insats. Dessförinnan var det i all huvudsak aristokratins barn ("jarlar" och "karar") som blev "riddare", "kämpar", "härmen" eller "ledungsmän".

---

När vi nu känner resultatet av denna "kultur-krig" - kan vi ett ögonblick bortse från d' herrar Harald och Otto. När vi ser på de enorma insatser som utspelats under 800- och 900-talet borde vi nu kunna besvara frågan om vad som egentligen motiverade och drev den extraordinära mobilisering OCK de "schlacht", som utspelade sej ikring och norr om Danevirke - under åren 950-987?

Vad stod egentligen krigen om - och vem annan än Harald förlorade VAD?!

[Troels]

När "Trälleborgarna" byggs är denna kulturella kamp i sitt slutskede - och det är den förlorade part som i Danmark mobiliserar också böndernas söner, "trälarna", till militär insats. Dessförinnan var det i all huvudsak aristokratins barn ("jarlar" och "karar") som blev "riddare", "kämpar", "härmen" eller "ledungsmän".

---

När vi nu känner resultatet av denna "kultur-krig" - kan vi ett ögonblick bortse från d' herrar Harald och Otto. När vi ser på de enorma insatser som utspelats under 800- och 900-talet borde vi nu kunna besvara frågan om vad som egentligen motiverade och drev den extraordinära mobilisering OCK de "schlacht", som utspelade sej ikring och norr om Danevirke - under åren 950-987?

Vad stod egentligen krigen om - och vem annan än Harald förlorade VAD?!

Forholdet mellem det hedenske Danmark og de kristne frankisk/tyske kejserriger kan antageligt anses som kulturkamp, hvor vi ikke behöver at henvise til sagn som Bråvallaslaget. Man kan naturligvis hävde, at den var ophört som kulturkamp for Harald med hans dåb.

Den aktuelle krig skyldtes, at Harald gik ind i Tyskland med en här, da Otto I döde. Derfor angreb Otto II og vandt bl.a. Hedeby. Efter bygningen af Trelleborgene förlorade Harald magten - hvis det var det tab, du spurgte om.

Jeg har vanskeligt ved at se, hvorfor mobiliserede trälle eller anden leding skulle bo i Trelleborgene - men det har jeg allerede begrundet.