En spekulation på grundlag af de arkeologiske observationer, bör det vel gå i retning af, at byggerier af den karakter spredt over hele landet kan indikere, at en nykristen Harald for at styrke sin position over for kejseren og fastholde sit store rige har eksperimenteret med en helt ny här- eller rigsorganisation, og tabt - hvilket vel mest er i tråd med, hvad Sven skrev.
Harald förlorade mot Otto.
Harald ledde vikingarnas styrkor, ihopsatt av danskar, götar och norrmän. Många av dom från den s.k. ledungen, där kusternas mest vältränade karar blev organiserade i flott-styrkor. Dessa är aktiva redan på 790-talet i Danmark och Götaland, medan dom norska ledungs-styrkor samlas till dåd ikring 870.
Men redan från 600-talet hör vi om Harald Hildetands "svinfylking" mot Sigurd Rings styrkor. Det berömda "slaget vid Bråvalla" berättar om två väl organiserade "här-styrkor" som här möts till mått, av stort och smått. Snorres version är intressant av flera skäl, främst för att den listar upp de jarl- eller hertigdömen som här samlas ikring Danernas resp. Göternas konungar.
Annars hör vi ju om flera liknande möten mellan danska och svenska kungar, som beskrivs ha skett länge innan den s.k. "Viking-tiden" - alltså på den tid Adils och Rolv styrde. Så man har väl grund att antaga att relativt stora svenska styrkor deltog i den allians man bildade ikring år 800, när "nordens främsta krigare" Ragnar Lodbrok, jämte hans söner och senare sön-söner, - lyckas samla alla Nordens här-styrkor OCH ledungar, - under "Ravne-baneret".
Med Björn Jernside har man alltså en förenad ledning av det aristokrati och de styrkor som hör till den danska konungen (inkl. Friesland, etc.), den svenska konungen OCH de norska och götiska sjö-kungarna (senare kallad "jarladömen").
---
När vi kommer till år 970 så är visserligen hela Norden mobiliserad. För första gång sen 790-talet er faran akut - då det (igen) bildas en enorm lant-arme i mellan-Europa; för att (igen) erövra nordbornas hjärt-land, Danmark, och därmed råda makten över hela Eurasien - och därmed bli "världens härskare". Eller "Guds företrädare på Jorden" som det står i katekismen.
Men läget är ytterst kritiskt, eftersom både Ryssland OCK Polen är på väg in i detta nya, romerska imperium och deras "nya tid". Och i söder, under "Romaborgs" kors och baner, ledde den saxiska kejsar Otto en ständigt växande arme av franker, saxer, bavarier...
När "Trälleborgarna" byggs är denna kulturella kamp i sitt slutskede - och det är den förlorade part som i Danmark mobiliserar också böndernas söner, "trälarna", till militär insats. Dessförinnan var det i all huvudsak aristokratins barn ("jarlar" och "karar") som blev "riddare", "kämpar", "härmen" eller "ledungsmän".
---
När vi nu känner resultatet av denna "kultur-krig" - kan vi ett ögonblick bortse från d' herrar Harald och Otto. När vi ser på de enorma insatser som utspelats under 800- och 900-talet borde vi nu kunna besvara frågan om vad som egentligen motiverade och drev den extraordinära mobilisering OCK de "schlacht", som utspelade sej ikring och norr om Danevirke - under åren 950-987?
Vad stod egentligen krigen om - och vem annan än Harald förlorade VAD?!