Ordern kom till i sista hälft av 1000-talet under den s.k. "burgundska klosterreformen" - en reaktion mot den materiellt och politiskt orienterade Benedictiner-rörelsen. Med nya, pietetiska ideal ("Ora et Labora") grundades rörelsen i Citaux, Dijon år 1098. Idealet blev en kombination av 'Den Heliga Jungfrun' och 'Den Heliga Modern' - som i en och samma figur fick symbolisera "Himladrottningen" och "Guds Moder" - under namnet "Vår Fru" (Mater Nostra).
Den nya orderns utvecklades inom den N-Europeiska adeln. När Bernard av Claivaux hade gjort stadgar för den andliga Cisterncienserordern (1098) gjorde hans stadgarna för Tempelriddar-ordern (1128). Dom två nya organisationerna stod därmed på en franko-normannisk grund, vilket gav ny legitimitet och fart på kyrkans organisation i Nord-Europa - där Cistencienserordern kom att bli den framträdande.
Till Sverige/Norge kom ordern 1143-47, då bl.a. Alvastra kloster grundades av munkar från Clairvaux. Undertiden kom ordern tilldelas större gårdar och landområden, medan en annan gren, från Morimond, växte fram i Polen och Baltikum vilka fick större områden i centrala Finland - öster om Åboland.
http://no.wikipedia.org/wiki/CistercienserordenenCentrala kloster kunde under pionèrtiden få bära St. Marias namn -
troligen som ett stamkloster för den nya missionsmarken. "Santa Maria Kloster" utanför Oslo (1146) och "Lysö Kloster" vid Bergen (1147) var Norges två första (efter dom irska och engelka munkarna från vikingatiden). Uttrycken St. Maria och St. Clair - och merovingernas liljor - är fortfarande centrala signaturer för den franska ordern. Här fanns även 'hedna' symbolakter:
http://www.hovedoya.no/index.php?option=com_content&task=view&id=13&Itemid=27 Ett annars okänt "St. Mariae" i Codex Dunensis är därför klart intressant. Januscheck och Cistencienserorderns övriga historiografer r tydligen
inte hittat fog för att - eller vart - detta kloster funnits. Inget märkvärdigt med det - lokala ortnamn och sägner från Mariestad är ju knappt tagit på allvar utanför socknen.
Att staden och dalen fått sitt namn från St. Maria är väl ingen revolutionerande tanke. Bevis har kanske inte funnits - innan Ola nu kunde ta rätt på¨Codex Dunensis och verifiera att dom gamla ortnamnen - Kosterängen och Klosterkällan i Mariedal - har en klar relevans i både tid och rum - till "St. Mariae Vallis" i C.D.
Efter medeltidens sociala konflikter och politiska ändringar innebar både 1100- och 1200-talet att såväl slott som herrgårdar, kyrkor och kloster fick flytta på sej. Orderns tidiga historia är alltså brokig - och en rad källor om tidiga kloster och egendomar har undsluppit dagens arkiv. Speciellt i dom protestantiska land kan källorna vara få och svåråtkomliga.
Cisterpedia betonar själv detta problem - och framställer sej definitvt inte som en
komplett översikt över orderns fullständiga historia. Snarare uttrycker dom tack till alla som bidragit -
och vill bidra - till att hitta eller ny-tolka gamla källor och ta reda på oregistrerade fakta:
... site is an ongoing collection of the most significant information about Cistercian monasteries, whatever their status - inhabited, abandoned, current affiliation - or even if they are inhabited by persons other than monks or nuns. We are publishing relevant articles online as well as providing photos, links, and bibliographies for each monastery. We also hope to make everything available in all the relevant languages. If you want to get involved, please get in touch with us. If you would like to add articles or (even better) pictures, contribute to the bibliography, or make constructive criticism, please contact one of the editors. We are grateful to all the authors who have contributed to this
http://www.cistopedia.org/index.php?id=500
Det är väl rätt tydligt att cistopedia skulle gillaratt få ett tips. Kanske också Mariestads lokalhistoriker?