Samiske toponymer i Sverige

[Návdi]

Bures !
När man ser på ortnamn så måste man också se på i vilket område de ligger.
Vesterålen ha gammal samisk bosättning.
Finn Myrvang har i många år varit ledare för  Stedsnavnprosjektet i Nordland.
Ca 180 000 stedsnavn är registrerade, blant dessa många samiska.
De flesta av ortnamnen i listan som Lappoid sänt har helt eller delvis samiskt ursprung.
Sammanställningen är något oredig och bör granskas närmare.
Här ska jag bara ta upp några saker.
När det gäller Stuorraviika är det helt och hållet ett samiskt lån
från nordiskt språk.
Med Kjerringberget och Kolvika förhåller det sig annorlunda.
Där är förledet av samiskt ursprung: "kjerring" kommer klart
av ett samiskt ord, antingen som här från "gierege" eller
som längre norrut från "skierri" (= dvärgbjörk).
Känner icke topografien där Kolvika ligger, men vore
det inte lika möjligt att förledet kommer av samiskans "guolli" (= fisk) ?
"Murr" i Murrdalen borde komma av samiskans "muorra" = trä, träd.

Här en hänvisning till intressant artikel:

[quote = Finn Myrvang]
J. Qvigstad har i ”De lappiske appellative stedsnavn” nr 95 fyldige opplysningar om termen borri, som i flg. han kan stå for ”et fjell som skråner til to sider” (Karasjok, Karesuando og Lyngen), eller også ”skrent, liten høide” (Nesseby), men òg ”ås med helling til begge sider” (Ibestad og Ofoten). Ordet når langt sørover landet: i Tysfjord står det for ”langslutt bergrygg med skog”, mens burrie i Hattfjelldal og Vefsn er ”skogløs høide på snaufjellet”, jfr Herjedals-samisk burre ”snau fjellrygg (fri for jord)”. Former med framlyd p opptrer også fleire stader, som porre ”smal bergås” (Jukkasjärvi) og purrie (Snåsa, Jemtland), osv. Her i desse sitata har eg forenkla skrivemåten litt.
[/quote]

Läs mera här:
http://bt-olsen.com/showmedia.php?mediaID=122&all=1

MVH
Návdi

[Lappoid]

Intressant med "Svolvær" ....

Svolvær - tidligste kjente form Suolver 1567 - NSleksikon forklares med germanske Svalver.

Moskenes - utolket i NSLeksikon, tidligste kjente form gårdsnavn Muskenes, Musnes, kobles mot øya Musken.

[Lappoid]

Några av de här namnen är väl i och för sig samiska, men vad är egentligen skälet för att "samifiera" namn med en klar och lättgenomskådad germansk etymologi, som t ex Käringberget, Storviken eller Kolviken? Det finns t. ex. nästan 200 Storvik i Sverige. Finns det t ex några äldre former som styrker den samiska etymologin?

Forfatteren forklarer det slik:

"Særmerkt er namne Storavika litt lenger sør: Vi leiter fånyttes etter storraet, storraen og kan derfor ikkje sjø bort fra eit sjøsamisk alternativ Stourraviika: Finnberget, Finnhamnen og Finnhammaraen ligg då også på rekke og rad i sørkant av vika."

...

"Tett ved bilvegen på andre sida av det samme neset ligg Kolvika. Ettersom kolbrenning og tjæremiler her ved åpne havet er lite rimelig, er det heller tale om det samiske terrengordet kol(l), som etter mange stadnamn å dømme stod for 'lang senkning' og etter sin uttale ikkje kan ha noko med kollar og humpar å gjøre."

...

"... Eit lite stykke lenger frem møter vi knausen Kallen og bergnasen Kjerringberget, namn som burde vere norske nok, men som unektelig og minner om gálli - steinblokk, klippe og kærrek, gierege "topp(ende)". Er du meir tvilande, får du samanlikne med dei mange kjerringberga og kjerringnesa andre stader i landsdelen."

[Lappoid]

"Murr" i Murrdalen borde komma av samiskans "muorra" = trä, träd.

Forfatteren forklarer dette:

"Fra omlag same standplass kik vi ned i Mur(r)dalen, som ligg høgt og er skoglaus, så det kan lite nytte å tenke på muorra 'tre, ved'. Det norsk-samiske muvra 'varde, røys' høver betre, berre ather har naturen sjølv forma vardene."

[Lappoid]

Kolbansdalen - samisk kolpan, guolban (mo, slette)

Det fins flere steder som begynner på Kolban-

Kolbanselva, Lavangen kommune, Troms.
Kolbansskardet, Bardu kommune, Troms.

[Návdi]

Bures Lappoid !
Her er noe Du kan fundere over :
Bietsávrre (Pietsaure) heter en sjö som ligger inom världsarvet "Laponia".
Bietsávrre (lulesamisk) betyder "Tallsjön" eller "Furusjön".
Öster om sjön finns en dalgång som heter Ávtsusjvágge
(fjälldal med tät granskog).
Sjön och dalen ligger i dag ovan trädgränsen och där växer inga
furuer eller granar längre. Men i en närliggande tjärn Gårssåjávrásj
(Lilla Klyftsjön) har man funnit en furustam, en lämning
av en forntida skog. Furustammen är tretusen år gammal -
alltså från slutet av den s.k. "värmetiden".
Detta bör då betyda att människorna i området talade samiska
för åtminstone tretusen år sedan.
MVH
Návdi

[tty]

Namnen behöver nog i och för sig inte vara äldre än "the Medieval Warm Period" ca  800-1200, då klimatet i Lappland var klart varmare än nu. Se t ex Håkan Grudds avhandling "Tree rings as sensitive proxies of past climate change. "

finns online här:

http://www.diva-portal.org/diva/getDocument?urn_nbn_se_su_diva-1034-2__fulltext.pdf

[Lappoid]

Detta bör då betyda att människorna i området talade samiska
för åtminstone tretusen år sedan.

Interessant, jeg kan lese i "De er her ennå" heftet jeg har refert til tidligere.

"Frå Kjerringberget har vi godt utsyn over Stormyra og Myra nordom Bleik, som må ha vore havbotn da sjøen gjekk 15-20 meter høere enn i dag. Med velkjente gamle seiemåter som Blækskaran, Blæksvatnet o.l i minnet er det forunderlig å sammenlikne namnet Bleik med sørsamisk plaehkie, pliehkie "slette, skoglaus myr". Like merkelig at foten av fjellet innover heter Ræfsevollen, ettersom ræftsja, rækt(s)ja tyder "utleire" - jamfør Ræfsneset ved Leirbugen mellom Bø og Sørmela og Ræfsjora (-ura) på yttersida av Hadseløya. Men slike tidsperspektiv får det til å svimle for oss, for det knapt til å tru at vi har mange tusen år gamle stadnamn."

[Sindre]

Nä precis, bara för att det finns rester av en furuskog som är 3000 år gammal, behöver inte det betyda att det var senaste tiden där fanns en furuskog.

[Lappoid]

Namnen behöver nog i och för sig inte vara äldre än "the Medieval Warm Period" ca  800-1200, då klimatet i Lappland var klart varmare än nu. Se t ex Håkan Grudds avhandling "Tree rings as sensitive proxies of past climate change. "

finns online här:

http://www.diva-portal.org/diva/getDocument?urn_nbn_se_su_diva-1034-2__fulltext.pdf

Hvor mye kan en furu vokse på 400 år på en høyde som i dag er over tregrensen?

[Sindre]

http://en.wikipedia.org/wiki/Medieval_warm_period

Enligt artikeln ovan var temperaturen i nordatlanten ungefär 1 grad varmare under MWP än idag ("..and approximately 1 °C warmer than today 1000 years ago (the Medieval Warm Period"). Detta alltså i nordatlanten. Det betyder att i lappland var det minst en grad varmare än idag.

Läser du i artikeln nedan:

http://www.dalademokraten.se/ArticlePages/200410/15/20041015142922_DD828/20041015142922_DD828.dbp.asp

Så ser du att de senaste 100 åren, så har temperaturen stigit ungefär en grad, och trädgränsen flyttats 145m i dalarna ("På 100 år har temperaturen för juni, juli och augusti stigit drygt en grad (1,1 grader). Det är lite mer än den globala uppvärmningen. Som en följd av detta har trädgränsen slutat sjunka. Istället har den stigit 145 meter. Vid Fulufjället har tallen vandrat in fem kilometer på fjällplatån.")

Det är inte helt svårt att tänka sig att trädgränsen var ytterligare 145 meter högre upp under MWP.

Och furu växer snabbt i de rätta förhållandena.

[Návdi]

Bures !
Här finns bl.a. en bild från Bietsávrre idag :

http://www.fjallen.nu/fakta/gvjok_salto.htm

[Návdi]

Bures !

Man måste räkna med höjden över havet för att veta vad som kan växa på olika nivåer.
Ju högre upp, desto svårare förhållanden måste växterna klara av.
Temperaturen sjunker med en halv grad per hundra meter, nederbörden
ökar kraftigt, marken blir instabilare, jordtäcket tunnare och växtsäsongen kortare.

MVH
Návdi

[Návdi]

Bures !
Det är för svepande formuleringar här, som ex.:
"Det betyder att i Lappland var det minst en grad varmare än idag."
eller
"Så ser du att de senaste 100 åren, så har temperaturen stigit ungefär en grad, och trädgränsen flyttats 145m i Dalarna."

I Lappland är temperaturen präglad av topografin och lokala köldhålor finns på många ställen. Fjälltrakterna har i dag en årsmedeltemperatur på kring –8 grader celcius medan det längs kusten ligger kring 0 grader celsius.

Jag tror nog att man måste se närmare på lokala förutsättningar.

MVH
Návdi

[tty]

Grudd har kommit fram till att sommartemperaturerna vid Torneträsk under medeltiden var drygt en grad högre än idag, vilket borde innebära ungefär 150 meter högre trädgräns än nu. Temperaturerna var f ö varmare än nu även på 1400-talet och i mitten av 1700-talet, men det var korta episoder, då några skogar knappast kan ha hunnit etableras.

Enligt kartorna ligger Bietsávrre på 655 meter och fjällbjörkskogen når fram till norra änden av sjön.  Det verkar fullt rimligt att tallskog kan ha vuxit där under medeltiden.

400 år är mer än en skogsgeneration för tall, till och med i de långsamväxande norrländska skogarna är tallar äldre än 350 år ovanliga. Tallar som etablerade sig vid trädgränsen i Dalarna under de exceptionellt varma somrarna på 1930-talet är 6-7 meter höga nu.

[Sindre]

Bures !
Det är för svepande formuleringar här, som ex.:
"Det betyder att i Lappland var det minst en grad varmare än idag."
eller
"Så ser du att de senaste 100 åren, så har temperaturen stigit ungefär en grad, och trädgränsen flyttats 145m i Dalarna."

I Lappland är temperaturen präglad av topografin och lokala köldhålor finns på många ställen. Fjälltrakterna har i dag en årsmedeltemperatur på kring –8 grader celcius medan det längs kusten ligger kring 0 grader celsius.

Jag tror nog att man måste se närmare på lokala förutsättningar.

MVH
Návdi

Kanske drog till med lite väl svepande formuleringar som du säger, men inlägget var menat som ett exempel mer än som en slutgiltig "sanning".
Men jag skulle vilja vända på det och be dig se ditt inlägg:

"Detta bör då betyda att människorna i området talade samiska
för åtminstone tretusen år sedan."

som en lika svepande formulering.

För mer praktiskt exempel se ttys svar ovan.

[Lappoid]

Grudd har kommit fram till att sommartemperaturerna vid Torneträsk under medeltiden var drygt en grad högre än idag, vilket borde innebära ungefär 150 meter högre trädgräns än nu. Temperaturerna var f ö varmare än nu även på 1400-talet och i mitten av 1700-talet, men det var korta episoder, då några skogar knappast kan ha hunnit etableras.

Enligt kartorna ligger Bietsávrre på 655 meter och fjällbjörkskogen når fram till norra änden av sjön.  Det verkar fullt rimligt att tallskog kan ha vuxit där under medeltiden.

400 år är mer än en skogsgeneration för tall, till och med i de långsamväxande norrländska skogarna är tallar äldre än 350 år ovanliga. Tallar som etablerade sig vid trädgränsen i Dalarna under de exceptionellt varma somrarna på 1930-talet är 6-7 meter höga nu.

Viser til denne rekonstruerte temperatur grafen på Wikipedia laget fra flere forskjellige kilder:

http://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/c/c1/2000_Year_Temperature_Comparison.png

Ut fra det jeg kan lese grafen sånn ca så nådde vi gjennomsnittet for varmeperioden i middelalderen litt etter år 1900, men i dag år 2008 så ser vi fremdeles ikke furutilvekst hverken ved innsjøen eller ved dalen.

[Lappoid]

Jeg vet Wikipedia artikler må leses kritisk, men her er refereres det til kilder som stiller spørsmåltegn på om oppvarmingen var global og om denne varmeperioden var like varm som den i tidlig og midten av forrige århundre.

http://en.wikipedia.org/wiki/Medieval_Warm_Period

[Sindre]

Grudd har kommit fram till att sommartemperaturerna vid Torneträsk under medeltiden var drygt en grad högre än idag, vilket borde innebära ungefär 150 meter högre trädgräns än nu. Temperaturerna var f ö varmare än nu även på 1400-talet och i mitten av 1700-talet, men det var korta episoder, då några skogar knappast kan ha hunnit etableras.

Enligt kartorna ligger Bietsávrre på 655 meter och fjällbjörkskogen når fram till norra änden av sjön.  Det verkar fullt rimligt att tallskog kan ha vuxit där under medeltiden.

400 år är mer än en skogsgeneration för tall, till och med i de långsamväxande norrländska skogarna är tallar äldre än 350 år ovanliga. Tallar som etablerade sig vid trädgränsen i Dalarna under de exceptionellt varma somrarna på 1930-talet är 6-7 meter höga nu.

Viser til denne rekonstruerte temperatur grafen på Wikipedia laget fra flere forskjellige kilder:

http://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/c/c1/2000_Year_Temperature_Comparison.png

Ut fra det jeg kan lese grafen sånn ca så nådde vi gjennomsnittet for varmeperioden i middelalderen litt etter år 1900, men i dag år 2008 så ser vi fremdeles ikke furutilvekst hverken ved innsjøen eller ved dalen.

Det står inga førklaringar till vad færgerna i grafen betyder, men jag antar att det ær regionella skillnader. I så fall kan det lika gærna vara den turkosa linjen som står før norra europa. Tyværr har de inte lænkat till en kælla på Wikipedia, men du får gærna visa fram det ifall du hittar en.

Att MWP inte var global ær nog bevisat nu, men vi har en ganska bra indikation på hur den var i europa (førutom från prover, æven från historiska kællor).

[Lappoid]

Grafen er del av Wikipedia artikkelen, klikk på grafen i artikkelen og kildehenvisninger vil være der.