Samiske toponymer i Sverige

[Lappoid]

Där ser man, man ska inte vara för försiktig och tro på allt som svenska ortnamnforskare
skriver. Dumt av mej ! 

En kan dessverre ikke ut fra egen erfaring tro helt på de norske navneforskerne på universitene heller, ivertfall ikke i på forskningen på deler av de sydligste samiske områdene. Ikke at jeg mistenker at det er konspirasjoner på gang, men at de i det hele tatt ikke forsøker ivertfall på utolkede eller mindre rimelig tolkede stedsnavn å se på samisk forklaring forundrer meg.

[Lappoid]

Norbert Strade nämner i "Möten i gränsland" att det är stora vanskligheter med att återföra flera ortnamn i Dalarna på skandinaviskt ursprung. Ett av de namnen är Horrmunden. 

Det fins et fjell ved norskegrensen i Jämtland kalt Harrahtjahke, det svenske navnet er Röstvålen. Ordet har beslektet betydning på nord-samisk hârˈre "one who constantly grumbles, growls; fighter, bully" så det er antagelig en sammenheng mellom det samiske og svenske navnet.

Kan det tenkes at navnet har en sammenheng med "Horr-" i Horrmunden? Er det noe i lydbildet i eller ved Horrmunden som kunne gi dette navnet? Rumlende is om vinteren for eksempel?

[Lappoid]

Det fins et fjell ved norskegrensen i Jämtland kalt Harrahtjahke, det svenske navnet er Röstvålen. Ordet har beslektet betydning på nord-samisk hârˈre "one who constantly grumbles, growls; fighter, bully" så det er antagelig en sammenheng mellom det samiske og svenske navnet.

Alternativt kan det Horr kanskje ha en sammenheng med:

hormiš/hormeš - engelsk "nasty" (Ánara)
hármmat/harˈmat - engelsk "mye" (Lule)

Horrmunden er en stor sjø, kan hende en sammenheng med sistnevnte lulesamiske.

[Návdi]

Bures !
Ett tips till "Lappoid" och andra intresserade.
Pressemelding från
Sámi allaskuvla / Sámi University College
Guovdageaidnu
Tlf. (+ 47) 78 44 84 00, fáksa (+ 47) 78 44 84 02
adm@samiskhs.no
http://www.samiskhs.no

Doktoravhandling om fornorskning av samiske stedsnavn
Førstelektor, fil.mag. Kaisa Rautio Helander ved Sámi allaskuvla vil offentlig forsvare for fil.dr.-graden ved Uleåborgs universitet avhandlingen Namat dan nammii. Sámi báikenamaid dáruiduhttin Várjjaga guovllus Norgga uniovdnaáiggi loahpas. Disputasen finner sted på Siida-museum i Enare, Finland, fredag 20. juni kl. 13.00.

Avhandlingen er en tverrfaglig undersøkelse om fornorskning av samiske stedsnavn i Varanger-området i perioden 1814–1905. Ved hjelp av teorier fra navnegransking, historie og geografi undersøkes offentlig bruk av samiske stedsnavn og hvordan norske stedsnavn bevisst ble laget i samiske områder. Fornorskning av stedsnavn var et sentralt tiltak i den systematiske assimileringspolitikken i Norge.
....
Den systematiske fornorskningen av stedsnavn bygget på to strategier. Toponymisk undertrykking betyr at hvis et sted ikke hadde et norsk navn, så ble et slikt navn laget og det opprinnelige samiske navnet ble brukt i parentes under det norske navnet. Toponymisk fortielse betyr at det norske navnet ble valgt som det eneste offentlige navn og det samiske navnet, på tross av at det var det opprinnelige navn på stedet, ble ikke registrert på offisielle kart. Disse strategiene ble bevisst brukt for å bygge opp en oppfatning av norsk bosetting på samiske områder. Toponymisk fortielse har påvirket spesielt de samiske stedsnavnene som ikke har fått offentlig status, men som ble brukt i muntlig tradisjon. Toponymisk undertrykking er blitt brukt for å opprettholde hierarkiet mellom norske og samiske stedsnavn, og dette har ført til at norske stedsnavn fortsatt blir sett på som de “riktige” navn i forhold til de opprinnelige samiske navn.
De strukturelle og leksikalske forskjellene i samisk og norsk førte til store språklige utfordringer når det gjaldt de norske navnekonstruksjonene. Forskjellige myndigheter, som kartverket og jordsalgsmyndigheter, brukte ofte ulike strategier når de skulle fornorske et samisk navn. Dette viser at de norske navnene ikke var forankret i navnetradisjon, men at de var resultat av bevisst navnepolitikk.
Opponentene er professor Ole Henrik Magga, Sámi allaskuvla, og professor Håkan Rydving, Universitetet i Bergen. Disputasen ledes av professor Pekka Sammallahti, Giellagas-institutt, Uleåborgs universitet.
   Kaisa Rautio Helander sin doktoravhandling Namat dan nammii. Sámi báikenamaid dáruiduhttin Várjjaga guovllus Norgga uniovdnaáiggi loahpas er i salg på Forskningsinstituttet ved Sámi allaskuvla, tlf. 78 48 80 00, og Finnmark Kontorservice i Guovdageaidnu, tlf. 992 18 670, faks 78 46 74 16.

For flere opplysninger, kontakt førstelektor Kaisa Rautio Helander, tlf. 913 66 957, eller forskningsdirektør Jelena Porsanger, tlf. 78 44 84 00 el. 922 62 212.

Rubriken på den här tråden borde förresten ändras till "Samiska toponymer".
Att bara behandla "samiska toponymer i Sverige" för sig är omöjligt och högst
ovetenskapligt ...

[Lappoid]

Jeg ser i kartverket at elven Tännan som renner ut fra Maalmegenjaevrie i Jämtland har annet umerket navn på kartet Skåavma/Skåavmanjohke i Lantmateriets karter, det virker som navnet har sørsamisk ortografi, navnet fins i nærheten også i Skåavmanjaevrie (Skenören) og Skåavmantjahke (Skenörensfjället). Et liknende navn fins i Arjeplog Skåmmarjauratjärnen og i Storuman Skåvrare (Skurträsket).

Jeg vet ikke etymologien på dette navnet, men lokaliseringen er interessant for på norsk side er det en elv som heter Gloma og i norsk stedsnavnsleksikon virker ikke betydningen av Gloma akkurat avklart selv om mange forklaringer fremsettes.

[Zer]

Åre och Åreskutan?

Åre och Åreskutan verkar vara två namn som är svåra att tyda från svenskt/norskt språk. Är det möjligt att Åreskutan är samiska?

[tty]

Knappast "-skutan" i alla fall. Skuta är ett väldokumenterat ord för klippa eller hög som är besläktat med verbet skjuta. Här i Östergötland kallades en slagghög förr för en sinnerskuta.

[Lappoid]

Är det möjligt att Åreskutan är samiska?

Ifølge kartverket er det enkelte sørsamiske stedsnavn i Åre kommune som kanskje kan henvise til samisk opprinnelse:

Åerevedurrie, Åre kommune
Aarehnjuenie, Åre kommune
Aaresketjahke, Åre kommune

Det er også ord på samisk som begynner på skut-

Skutjojåkkå, Jokkmokk
Skuttejaure, Arvidsjaur
Skutojaure, Jokkmokk
Råvveskutjovarasj, Gällivarre

[Måns Sjöberg]

Vad betyder detta skut- på samiska?

[Lappoid]

Vad betyder detta skut- på samiska?

Ifølge sofie er ordet "skute" i skutejaur betydning ukjent ifølge en kilde, et annet liknedne ord skutojaur betyr "spjutslida", det også er en stor stein i Kallakjarem Skutja hvor laksen står men ordets betydning er ukjent.

[Zer]

Var och kollade i några gamla böcker på biblioteket och där hittade jag orden Oarje som betyder söder eller sydlig och Skuhtjas som betyder sned eller skev. Och när men ser Åreskutan på håll så ser berget ut som om det hamnat på sniskan. Det skeva berget i söder? Nu spånar jag bara! Jag kan inte alls samiska, men vad tror ni? Samiska ord som anpassats till norska/svenska?

[Lappoid]

Var och kollade i några gamla böcker på biblioteket och där hittade jag orden Oarje som betyder söder eller sydlig och Skuhtjas som betyder sned eller skev. Och när men ser Åreskutan på håll så ser berget ut som om det hamnat på sniskan. Det skeva berget i söder? Nu spånar jag bara! Jag kan inte alls samiska, men vad tror ni? Samiska ord som anpassats till norska/svenska?

Kanskje, jeg ser i allefall på Lantmateriet at det er et fjell nord-vest for Åreskutan som heter Vesterskutan, kanskje kan antyde at Åre betyr sør.

[Jotuni]

Om samiska eller finska namn i syd Sverige.

Så här skriver man om Kattegatt:
the name derives from the Dutch words Kat (cat) and Gat (hole). It refers to late medieval navigation jargon, when captains of the Hanseatic trading fleets would compare the Danish Straits to a hole so narrow that even a cat would have difficulty squeezing its way through on account of the many reefs and shallow waters.[2][3] At one point, the passable waters were a mere 3.84 kilometers (2.38 miles) wide.

Jag tror att katten kan väl simma genom Kattegatt och att hollandska etymologin är inte trovärdigt.

Samisk ord för strand är gaddi som har blivit Katte, och urfinska ordet för hallsen (throat, gorge, palate) är *kati som har blivit gatt. Katte-gatt betyder Strand-hals. Stranderna närmar sig när man seglar österut.

En motsvarighet är Meren-kurkku (sjö-halsen) mellan Vasa och Umeå i Bottenviken. Merenkurkku kallas Kvarken på svenska.

Originelt ord för finska strand vet man inte. Det kunde har varit något som påminnar samiskt "gaddi" och därför ordet Katte-gatt kan vara finsk eller samisk eller detta urfinskaspråket från vilken både samisk och finsk har utvecklats ungefär på 0 eKr.

-


-

[Nils Ristare]

För en "inomskärssjöman" som mig är det naturligt att -gatt i Kattegatt betyder smal öppning eller hål, för så används ordet fortfarande i dagligt tal. Ett smalt gatt kan förresten kallas för just hål, t.ex. Grindahålet eller Sandhamnshålet. Många fartyg har dessutom spygatt, d.v.s. en öppning i brädgången ("båtens sida") ovan däck där vatten som spolats upp på däck kan rinna ut.

Ordet gatt är rimligen besläktat med det gata som vi använder för vägar i stadsbebyggelse, fägator genom byar och kraftledningsgator och brandgator i skog. På engelska används gate för t.ex. grindar i staket och portar i murar.

[Lappoid]

Rubriken på den här tråden borde förresten ändras till "Samiska toponymer".
Att bara behandla "samiska toponymer i Sverige" för sig är omöjligt och högst
ovetenskapligt ...

Visst er det uvitenskaplig, så jeg har kommet over litteratur som henviser til faktisk samisk materiale i det tidligere så urnordiske Lofoten og Vesterålen på tildels kjente steder. Det interessante er når man sjekker dette materialet opp mot Norsk Stadnavnleksikon nyeste utgave så er samisk tolkning nesten fraværende selv om et samisk opphav virker opplagt selv for en amatør, men heldigvis det er bevegelse på lokalfronten på dette feltet. Kan jo nevne to eksempler:

Svolvær: Ifølge Norsk Stadnamn leksikon henviser til et germansk opphav i ordet, men samtidig henviser de til den eldste kjente formen som for meg virker mistenkelig likt et velkjent samisk ord for øy. "Nordlands kulturelle mangfold" Evjen & Hansen så mener de navnet har en henholdsvis samisk og norsk komponent sammensatt av suolo- og -vær. Svolvær betyr altså øyværet.

Moskenes: Ifølge Norsk Stadnamn leksikon er det heller her ingen samisk forklaring til tross for at Musken i Tysfjord beskrives som av samisk opphav. I samme kilde som ovenfor tilbys en alternativ mer trolig forklaring samiske Måsske (område med åpen strandlinje og fjell på tre sider). Disse stedsnavnene underbygges også med historisk og arkeologisk funn som kan tilknyttes sjøsamer.

[Návdi]

Bures Lappoid !

Intressant med "Svolvær" ....
När det gäller "Moskenes" kan jag bidra med följande inlägg
som Muskus Byaförening (Älvsbyns kommun) har haft vänligheten
att lägga in på sin hemsida:

Ortnamnet "Muskus" kommer av samiskans "moskkus" (nordsamisk, stavas och uttalas lite annorlunda på andra dialekter). Ganska vanligt i ortnamn över hela det samiska området (jfr. ex. Måsske/Musken i Hellmofjorden som är en del av Tysfjorden.) "Moskkus" (adjektiv) kan översättas på flera sätt beroende på sammanhanget: sluten, avgränsad, täckt, tillsluten, mörk; om väder: molnigt, kvalmt, fuktigt. Flera liknande ord finns. "Moski" = "oframkomligt ställe i bukt, vik, älv eller innsjö". "Moskkas" = mörkt, innestängt, brukas också om väder och människor. "Moskkudálki" = mycket molnigt väder. "Mosku" = tjock dimma i mörker. "Moskkohallat" = gå vilse i mörker eller tjock dimma.

Men det är nog "moskkus" (eller den dialektala motsvarigheten) som ligger närmast "muskus".

På lulesamiska får jag fram följande översättningar av ord som har förbindelse med "Muskus":
Måskus = sluten, avgränsad (t.ex. om betesmark), täckt, tillsluten (om t.ex. kåta), i slutet, övertäckt tillstånd.
Måski = innbuktning i fjällbrant med rikare växtlighet; sluten dal.
Intressant att veta: "Moskos" heter ett fjäll vid Ansnes på (Norges sjunde största ö) i Sör-Tröndelag.
Det finns massor av samiska ortnamn på "mosko-", "moske-" och "moskan-", särskilt på norsk sida (om gränsen).
På norsk sida har registrering av samiska ortnamn kommit mycket längre än på svensk sida. På svensk sida pågår f.n. registreringar av samiska ortnamn - många finns därför ännu icke med hos ex. www2.sofi.se.
Exempel på namn på "mosko-" osv. i Sverige:
Moskosel heter på samiska (arjeplogs/pite-samiska ?) "Måskuossuvvane" - måskuos = innestängd, suvvane = lugnt vatten i älv, sel. I Arjeplogs (umesamiska Árjjepluovvve) kommun finns också Måskosjaureh, Måskostjåhkå, Måskosvakkatj. Moskojärvi är en sjö ovanför Gällivare (nordsamiska Jiellevárri eller Váhčir).
Måskenoive är ett fjäll utanför Sorsele (Sourkesuule/Suorssá).  Moskasjaure en sjö i Tärna (Dearna) kommun.
Du kanske vet om flera ortnamn med "mosko" osv. ?
Det här med olika dialekter och olika stavningar är lite jobbigt...
På nordsamiska stavas å-ljud numera alltid med "o" och o-ljud alltid med "u".
PS.
Umesamiska och Pitesamiska/Arjeplogsamiska har talats i Pite Lappmark. I dag endast ett tiotal talare av vardera dialekten. Insamling av pitesamiska ord och standardisering av skrivning av ortnamn pågår. Pitesamiska ligger närmare Lulesamiska än Umesamiska. Umesamiska är en övergångsdialekt mellan Pitesamiska/Arjeplogsamiska och sydsamiska. Ca 10 000 umesamiska ortnamn är insamlade och har fått godkänd ortografi.

MVH
Návdi

[Lappoid]

I kilden over nevnes også i mer generelle termer:

Gullvika - fra samisk guolle (fisk) - fiskvika
Kirkefjorden - fra samisk giergge (stein) - steinfjorden
Mariloft - fra samisk -luokta (bukt) - forledden kan være fra mearra- (hav)
Apanes - fra samisk áhpe (åpne havet)
Soløy - fra samisk suolu

[Lappoid]

Du kanske vet om flera ortnamn med "mosko" osv. ?

Jeg har så langt ikke klart å finne "mosko" på Ansnes, jeg finner et i svensk og norsk stedsnavnmateriale som jeg blir usikker på:

Moskeberget, Svenljunga, Västra Götalands län.

Moskedalen, Vennesla, Vest-Agder.

Jeg ser også andre elementer, men jeg er ikke sikker på om det er varianter av mo- og -sko (skog) for eksempel.

[Lappoid]

Det fins også referert endel interessant materiale i en artikkel av Finn Myrvang i "De er her ennå" Vesterålen Kulturutvalg:

Andøya:

Andøya - samisk Anda
Seimenneset/Seimensteinen - samisk sáibma (ørret/trout)
Kaltdalen - samisk kalt-/gáldu (kilde)
Sverigetinden - samisk suorgi (grein, forgreining av elv, fjell eller dal)
Snorken - sørsamisk snorke, snarka, snårke (gris, tryne).
Varrikvantheia - samisk várri (fjell)
Møsjetiden, Møsjekråa - samisk moskie, muske, myske
Kallen - samisk gálli (steinblokk, klippe)
Kjerringberget - samisk kærrek, gierege (topp)
Murrdalen - samisk muvra (varde, røys)
Bleik - sørsamisk plaehkie (slette, skoglaus myr)
Ræfsevollen, Ræfsneset, Ræfsjora - samisk ræftsja, ræktsja (utleire)
Spanna - sørsamisk spanjoe, spanjie (oppstikkende flatt berg)

Hadsel:

Kolbansdalen - samisk kolpan, guolban (mo, slette)
Bukkeegga - samisk bohki (innsnevring, trang passasje)
Luttmannshamran - samisk louddanam (klivning, kliver)
Ylfie (norrønt Hadselsøya) - samisk ulpie/ulbe (kant)
Jerpvoll - samisk jarp, jorp (rundt, runding)
Kallstadvågen - samisk gall'sta(hke) (landskap med store steiner)
Lænnvika - leanjgaviika / lænjga (utleiere, kvikkleiere)
Storavika - Stourraviika
Kolvika - samisk kol(l) (lang senkning)
Perrabøen - samisk pirra, birra (rundt omkring)
Børrholmen/øya - sørsamisk byrrie (rev, sandrev)
Olviholman, Olviværan - samisk ulphie

[tty]

Några av de här namnen är väl i och för sig samiska, men vad är egentligen skälet för att "samifiera" namn med en klar och lättgenomskådad germansk etymologi, som t ex Käringberget, Storviken eller Kolviken? Det finns t. ex. nästan 200 Storvik i Sverige. Finns det t ex några äldre former som styrker den samiska etymologin?
Om det räcker att hitta ett någorlunda likartat ord så kan man ju lika gärna vända på steken och hävda att ett samiskt namn som t ex Stuor-Tuvva egentligen är svenskt (Stortuvan, ett dokumenterat svenskt ortnamn)