Alltid kul när ny teknik kan förändra gammal vedertagen kunskap. Den gamla uppfattningen baserades vad jag förstår på en generell avsaknad av sälben i det arkeologiska materialet. Den intressanta frågan blir ju då, ifall det arkeologiska materialet har blivit korrekt representerat i debatten, vart sälbenen har tagit vägen.
Först två ord om varför
frånvaron av bevis ännu en gång fått tjäna som "bevis" på frånvaro:
Under Kalmar-unionens tid lär katolska kyrkan avse Grönland och "alla öar väster i havet" övergå till Portugisernas "intresse-sfär". När man arrangerar ett konventet i Bern 1440 tyck detta vara avklarad. 1477 ingås ett slutligt avtalet i Santiago de Compostillia, mellan Venedig/Vatikanen, Spanien och Portugal - där man delade globen i en portugisisk och en spansk halva.
Frågan är när denna utveckling startade. Enligt dom spår som finns av lämningar på Grönland kan det tyda på att dom första slavräder föregick redan på 1370-talet. 1450 finns här knappt en byggd kvar. Då är ett helt biskopsdöme lagt i grus - och ett 10-talls kloster jämte en lång rad kyrkbygder överlämnade. Det finns även täcken på att själva biskopsgården bränts - av Vatikanens drabanter. Möjligen var dom, som dom samtida albigenser och katarer, inte kristna nog...
Tyvärr blev med tiden alla öarna i norska havet utsatt för strövande kapare, eftersom dom stora, ståtliga nord-atlanterna gav topp pris på slavmarknaderna i Portugal, Marocko och Alger. När Corte Real sen hittar nya "lavradores" (lantarbetare) i 'Labrador' uttrycker den portugiska kungen att man "aldrig tidigare sätt så många goda slavar på Lissabons marknad".
I berättelser från Shetland och Island beskrivs också "turkiska" kapare. När kapar-gängen var på sin höjd kunde dom även ge sej på och plundra Hansa-staden Bergen. Dessa incidenter kan man leva med, som "pirat-historier". Värre blir det med den förutgående kampanjen - där den katolska kyrkan - genom sina avtal - deltagit i en
kristen befolknings utrotning.
Vad man sen gjorde med dom "vilda" indianerna vet vi väl numer något om. Men principen att erövra och plundra, utrota etniciteter och 'konsumera' nya områden var ju den samma - från utrotningen av gallerna till slavjakten i Nordsjön. Efter erövringen av dom gamla högkulturerna i Nord-Europa fortsatte fästen som man vet - i Amerika. Det törs framgå av dom katastrofer som där skedde att omtalade allianser i högsta grad mästrade krigets, plundringen och slaveriets hantverk.
När den laglösa imperialismens mäktiga institutioner slutligen vann makten över land och riken blev dessa gamla, fast oerhörda brott mot mänskligheten något man inte ville ventilera i offentlighet. Speciellt inte dom massakrer och slavräder som föregått inom Europa. Därför har dom gamla berättelser om decimeringen av Grönlands norska befolkning blivit infekterad av politiska hänsyn - och förnekat.
Enbart av dessa orsaker gjorde man den försvunna Grönlands-kolonin till ett "mysterium". När man sen går sej på att endera köksmöddingar saknar rester efter fisk och säl-ben använder man alltså anledningen till att "hitta" en (ny) "lösning". Att man samtidigt får idiot-förklara dom gamla grönlänningarna tycks inte att ha bekymrat endera teoretiker.
Men det här berättar troligen mest om endera nutida forskares behov för politisk korrekthet - och mindre om realiteterna ikring Nord-Atlantern under slutet av Medeltiden. Då fick man möjligen göra som i Norrland på 20-talet: äta rent, ge benen åt hundarna och lägga ALT avfall snyggt och prydligt i komposten, bakom skithuset...
