Dödshus

[miklagard]

För några år sedan grävde man, i anslutning till en bondestenåldersboplats, ut vad man tolkade som ett s.k. dödshus. En liten träbyggnad ovan mark. Jag vill minnas att platsen låg i närheten av Strängnäs. Längs väggarna hade brända ben lagts ner i jorden.

Detta begravningsskick är mig veterligt väldigt ovanligt.

Känner ni till mer om detta ?
Känner ni till andra exempel på dödshus  i trä ovan mark ?

[Hol Mats]

Det finns några sådana platser i landet som tolkats som dödshus. Du kan läsa mer i Magnus Arturssons rapport "Bollbacken: en sen gropkeramisk boplats och ett gravfält äldre järnålder". Eller, Jonatan Lindströms rapport "Ett dödshus från stridsyxetid"

Lycka till
Hol Mats

[Herulen]

En direktlänk till Jonatan Lindströms rapport är denna:

http://www.lansmuseum.a.se/inneh/pdf/Dodshuset.pdf

[miklagard]

Stort tack ! Verkligt intressant och välgjord rapport.

[CeBe]

Det finns ganska mycket skrivet om fynd av neolitiska s.k. dödshus i Danmark. Redan CJ Becker behandlade ämnet i början av 1970-talet. Vill minnas att en kort sammanfattning finns i den populärt hållna "Da klinger i muld - 25 års arkeologi i Danmark" - red. Hvass & Storgaard. Den kom 1993 och rätt OK.

Själv var jag delaktig i att fuska bort två förmodade neolitiska dödshus utanför Stävie i  västra Skåne i början av 1990-talet. Två närmast identiska, kvadratiska stolpburna byggnader på 7,5 x 7,5 meter. Husen kom i ett område (höjdläge) utan normala boplatsspår, men med väldigt spännande tidigneolitiska offergropar strax intill. En av hålorna innehöll förutom karaktäristisk keramik hela 95 skivskrapor, allt inbäddat i ett lager så fett & svart att man först inte ville tro att detta verkligen var neolitiskt.

Nåväl, vi var två amanuenser (+ en maskinist på speed - sant!!!) som grävde ut hela härligheten en blöt oktober. Ingen av oss kunde så mycket om stenålder, medeltidare som vi var, men nog kände man att detta var något speciellt. Grävningsledaren - som kom förbi i sin jeep nån gång per dag - var inte lika imponerad, men skrev i alla fall en kort notis om fyndet i en lokal tidskrift. Därför kan ni, om ni är intresserade, också se det bäst bevarade Stävie-huset avbildat i första volymen av "Det svenska jordbrukets historia", sidan 115. ...som typiskt exempel på ett tidigneolitiskt bostadshus...   :oops:

Nå, efter några år på rapportberget kom emellertid en rapport (UV Syd 1995:64) som behandlade platsen utifrån mer rimliga grunder. Men eftersom grävningsrapporter bara sprids bland de närmast sörjande tack vare den ytterst begränsade upplagan före DAFF'arnas tid, fick omtolkningen knappast någon större genomslagskraft. Synd, för nu har vi minst tre likadana byggnader i Kävlingeåns dalgång - 2 vid Stävie och en något längre österut, vid Lackalänga.

Utmärkande är att de dels inte legat i "normala" boplatslägen, utan snarare i anslutning till områden med grav- eller offerfynd. Formen var närmast identisk och alla tre har haft en inre loft- eller bänkkonstruktion längs väggarna. En plats för de avlidna & gravgåvor? Kanhända. Vi funderade lite kring att husen kunde ha fungerat som en tillfällig gravplats - så länge de döda "deltog" i ritualerna. Men som sagt, det var två unga oerfarna amanuensers tolkningar och inget man lyssnade på den gången. Vi hade ju bara grävt & dokumenterat fornlämningen....  

[miklagard]

Tack CeBe för ett mycket intressant inlägg. Förvånande stort hus för att vara dödshus tycker jag. När jag tittar på stolphålsskissen förefaller det också ha varit ett rejält bygge som varit avsett att stå länge.

Ni hittade tydligen inga ben ?

Gravskicket varierade ju en del under denna tid. Kom helt plötsligt att tänka på det gravskick som var vanligt bland vissa av nordamerikas indianer. De svepte sina döda och lade dem på plattformar 2 - 3 meter ovan mark. Med tanke på storleken på huset och den volym som förmodligen fanns är det kanske tänkbart att de döda lades på plattformar under taket. Indianernas kultur var ju också en stenålderskultur och därför intressant i detta sammanhang.

Naturligtvis en ren spekulation men vem vet ?

[CeBe]

Ett par klargöranden - taket bars helt tydligt av mittstolparna i gavlarna. Om jag minns rätt verkade också dörrposterna i västväggen ha varit kraftigare (planen hos Welinder är felorienterad). Den inre konstruktionen - plattformen om du så vill - var däremot av klenare dimensioner.

Att stolphålen ser omfångsrika ut? Tja, det som visas på planen i Jordbrukets Historia är ju bara renteckningar av nedgrävningarnas omkrets, inte stolparnas egentliga diameter - en gammal välkänd felkälla.

Och nej, vi hittade inga ben. Vi talar om skånsk fullåkersbygd där man får vara glad att i alla fall husets grundplan var så pass tydlig och välbevarad! Dessutom var stolphålen obehagligt grunda - fem, tio säsongers plöjning till och merparten av spåren skulle ha varit helt utraderade. Ibland inser man att vi verkligen jobbar i allra sista minuten...    

Beträffande inredning & bruk tycks vi tänka längs samma linjer. Parallellerna mot olika indiangruppers sätt att handha de döda kan göras ganska tydliga. Sen kan man ju alltid fundera över om konstruktionen varit ett synligt hus ...eller en dold kammare inne i en hög. Stävie och Kävlingeåns dalgång ligger mitt i en megalitbygd med både dösar och gånggrifter i närheten. Vad som annars gjort Stävie bekant är för övrigt en förmodad neolitisk palissadanläggning på ett näs nere vid ån, mindre än en km från "vår" lokal.

Medan vi grävde Stävie funderade vi mycket på om detta skulle kunna förklara ett och annat tidigneolitiskt lösfynd av gravkaraktär - sedan länge bortodlade eller nederoderade gravmonument med förgängliga kammare. Men, som sagt, vem lyssnade på amanuenser i början av 1990-talet?  

Mitt tips är att du försöker lokalisera ett ex av Stävierapporten jag nämnde. Bo Knarrström - som också ledde Tågerupsundersökningen tillsammans med Per Karsten - skrev den som en arkivrapport, men den måste ju finnas i ATA. Funkar inte det - ta kontakt med mig off list!

[miklagard]

Omfångsrika stolphål kan nog indikera kraftiga stolpar. Varför skulle man annars gräva så stora hål ? Har svårt att förstå att storleken på hålen inte skulle ha en relation till stolpens grovlek och dess nödvändiga större grundläggningsdjup. Betänk att detta stora hål var beläget i botten av den ursprungliga gropen. Hur stort var hålet i marknivån när det grävdes ? Det behöver naturligtvis inte vara så men jag finner det högst sannolikt. De grunda återstående stolphålsgroparna kan nog förklaras med plogens inverkan och/eller andra förändringar av marknivån under årtusenden.  

Din hypotes att dödshuset skulle kunna ha varit övertäckt med tunga jordmassor är mycket intressant. Detta skulle kunna förklara den grova konstruktionen med så tätt mellan de bärande stolparna i ytterväggen. Vad som kan tala emot är att stolphål för bärande stolpe/stolpar längs mittlinjen saknas. Den/de kan dock ha funnits men kan av byggtekniska skäl ha vilat på en markliggande stock.  

Just den aktuella gruppen människor kanske helt enkelt inte hade tekniken att flytta stora stenblock eller inte var tillräckligt manstarka och valde därför en träkonstruktion som övertäcktes med jord. Eller så är detta gravskick typiskt för sin tidsålder och regionen.

De små stolphålen inomhus skulle kunna indikera någon form av plattform. Frågan är bara på vilken nivå.

Puh, intressant fråga och mycket spekulerande ! Men är det inte just detta som är så spännande och intressant med arkeologi ? Det inbjuder till egna funderingar, pusslande med egentligen för få pusselbitar, kunskaper som vi har och ett konstruktivt och kreativt tänkande.

Arkeologi är roligt ! Synd att jag för trettio år sedan inte visste vad jag vet idag !

[CeBe]

OK. Utan att försjunka alltför djupt i stolphåleriet - storleken på ett stolphål är givetvis beroende av dimensionen på det trä man tänker placera i hålet. Fair enough. Men annat kan också spela in - vilka verktyg man använder när man gräver / om marken är stenbunden / om marken är fast eller lös / om man tänker ha en sten- eller lerpackning kring stolpen / om det är en spetsad stolpe som slagits ner eller en med flat ände som placerats ut / om det är nedgrävningen man ser ...eller en frigrävning / omstolpning. Osv Osv Osv...

Det finns en massa möjliga parametrar, men tyvärr är det oftast svårt att avgöra om något av ovanstående spelat in då man står inför ett hårt utplöjt stolphål på en lerig åker. Som sagt, Stävie grävde vi tio minuter i tolv - idag hade åtminstone den sydöstra huskonstruktionen varit helt bortodlad.

Ta sen inte min "kammar"-hypotes alltför bokstavligt. När jag skrev dold menade jag inte nödvändigtvis helt övertäckt med tunga jordmassor. Ska vi dra en vild parallell till dösarna, så har ju täckstenen med största sannolikhet varit synlig i toppen av gravmonumentet!

Att man varit kapabel till att resa megalitmonument i trakten vittnar ett antal dösar och gånggrifter om. Men det kanske mest intressanta med Stävielokalen är att vi här befinner oss i tidigneolitikum. Det kan vara tal om ett förstadie till de stenmonument som snart skulle komma att uppföras i regionen  ...eller en tillfällig deponeringsplats för de döda ...eller något helt annat. Beträffande "inredningen" tolkade jag de klena stolphålen som nån sorts bänk- eller plattformskonstruktion i min beskrivning, snarare än som en vägg.

Tilläggas bör att det finns andra tankeväckande element kring de tidiga stengravarna. Vi känner ju till deponeringar av ffa keramik på avsatser längs högens kant och i anslutning till megalitgravens ingångar, men det kan också förekomma samtida offergropar på avsevärt längre avstånd från själva det centrala monumentet. Från danskt område finns det exempel på offergropar som innehållit uppsättningar av trattbägare, samtida med den keramik som deponerats i dösen, men belägna på upp till 100 m avstånd. Så hur stort var egentligen det sakrala rummet? I Stävie antog vi att det rörde sig om hela den exponerade åskammen med dess utsikt över ådalen. Och anläggningarna däruppe låg visserligen inte speciellt tätt, men speciella var de! Nåt att tänka på när man utreder / förundersöker på neolitisk mark....

[miklagard]

CeBe, Tack för dina intressanta och innehållsrika inlägg. Eftersom det tydligen handlar om tidigneoliticum kan den vara så som du säger att detta slags dödshus i trä kan vara ett förstadium till de efterkommande megalitmonumenten.