Pianky, ingen vet hur en ”Stalokåta” var konstruerad, hur hög den var, vilka som bodde i den, osv – men man har alltså rekonstruerat en sådan och sedan mätt hur mycket ved den drar?!
Jösses!
Draghålen som fanns (kul att de nämns i USA före att de nämns i vårt land) i varje avdelning i långhuset måste vara så ”stora” att de kan föra in 500 kubikmeter luft per timme till elden. Jämför en modern köksfläkt på fullt utsug, den suger ut 300 kubikmeter luft per timme…
Bra rekonstruktion av långhuset, även ett vedförråd var medtaget! Det finns inte ens en enda vedbod i Birkas alla rekonstruktioner!!!
Jag har aldrig bott i en kåta med friskluftsintag nedgrävt under golvet fram till elden – men jag har gästat folk vars kåta hade detta. Det var ingen stor skillnad på hur luften rörde sig i kåtan – men det var mindre drag från dörren eftersom där fanns inte de två draghål som brukar finnas där. Luften fördes genom en nedgrävd kanal fram till eldstaden och fördes in i eldstaden via dess ”hörn”. (Nackdelen var att möss osv gillade att bo i dessa gångar – och de var svåra att komma åt – och - de tog sig in i kåtan under nätterna).
Yngwe, du har en teori om hur luft står still i en kåta. Jag har bott i kåtor under 20 år, jag såg aldrig någon sådan stillastående varmluft. Praktiskt finns den alltså inte. All luft i en kåta med öppen eld rör sig mot elden – eller uppåt då den värms upp av strålningsvärmen – oavsett riktning ersätts den då lite varmare luften med ny kall luft = det ”drar”. Det gäller att minimera detta drag på de platser man vistas – och maximera detta drag till platser där man inte vistas – men drag är alltid drag – och även där draget är minimalt ser man alltid till att hålla ryggen varm. Draget går alltså inte att ta bort helt – och är lite olika i olika delar av kåtan.
En vanlig torvkåta har elden i mitten. Vid dörren finns två draghål, ett på var sida dörren, lågt placerade, innanför de två stockar som leder fram från dörren till eldstaden, man försöker alltså hålla inkommande kalluft innanför stockarna, den skall inte ”rinna ut” utanför stockarna.
Mitt emot dörren, på andra sidan eldstaden är köket och där förvaras matvaror. Bakom köket finns ett draghål och kall luft passerar över (och under) köket fram mot eldstaden – vilket är praktiskt då matvaror osv hålls kalla. Ingen vistas på dessa platser i en kåta. Dörren, stockarna, eldstaden och köket avdelar en kåta i två ”halvor” – och det är på dessa halvors mitt man vistas intill elden. Ju närmare dörren man sitter, ju kallare blir det och ju mer drag får man på sin rygg.
(Köket bestod oftast av en plan yta, det kunde vara en stor flat sten – men oftare en träskiva uppallad på stenar – och under denna skiva fördes då friskluften in till eldstaden).
Draget blir alltså störst från dörr till eldstad och från kök till eldstad – och mindre på de platser man vistas på.
Luktar rök? Rökens nedre synbara gräns i en kåta ligger på ca 130-140 cm höjd över golvet. Uppe i ”taket” samlas alltså varmluft som är på väg ut genom rököppningen – men denna varmluft är alltså inte samma luft hela tiden, den byts ut som all annan luft byts ut i kåtan – 8 gånger per timme i sin helhet i en ständig process.
Folk rör sig i kåtan, reser sig och går ut – eller kommer in = röken rör sig i kåtan – och kåtan är alltid lite ”rökig”, även på de platser folk vistas – men inte så rökig att ögonen och näsan rinner
Thomas