"En allt skitigare värld tränger in i paradisbarnet, och även den amoraliska könsuppluckringen fylls av unket självförakt. I bokens mittenparti, ett slags ångestkoncentrat långt borta från lyckan, är smutsen så överhängande att jag blir chockad, och berättaren blir plötsligt ett slags hypersexuellt flerkön, lika hotfullt som den cementerade normaliteten. Som här, i en genialisk bild av något slags intrapsykisk Operation Grannsamverkan."
