Nya upptäckter i Birkas hamn

[Frågvis Amatör]

Marty: De nya bryggorna i Birka är självklart intressanta.

Alla betydande handelsplatser i Skandinavien under järnåldern bör få rätta proportioner längs en tidsaxel.

Påstår man att Birka eller en annan handelplats är viktig får man lägga lite ansträngning på att förklara hur denna handelsplats förhåller sig till andra handelsplatser.

Jag tror inte att handelsmän i Birka har skeppat varor direkt till dåvarande England under vikingatid.

Thomas I

[Frågvis Amatör]

AndreasE. Vi lägger ner Uppåkra och Birkadebatten och fokuserar på Birka! Forskningsmässigt har dom inget med varandra att göra, teoretiskt, mer än under den korta period som Birka existerat jämfört med Uppåkra.

Det står faktiskt gigantisk i artikeln i ingressen om du kollar länken som du har med i ditt första inlägg.

Jag har inga problem med att hamnanläggningen i Birka är gigantisk, enorm´eller gigantisk och enorm samtidigt!

Där man sponsrar grävningar får man resultat. Det gäller både Skåne och Mälardalen. Hade varit intressant att veta nedlagda forskningspengar per hektar på Björkö jämfört med andra platser?

Thomas I

[AndreasE]

Påstår man att Birka eller en annan handelplats är viktig får man lägga lite ansträngning på att förklara hur denna handelsplats förhåller sig till andra handelsplatser.

Du skämtar va? Att Birka var viktigt är inte kontroversiellt för fem öre. Platser som Birka kan räknas på ena handen i Skandinavien. Att sen alla handelsplatser som har funnits inte är särskilt välkände arkeologiskt påverkar inte de som är kända (som tex Birka, Kaupang, Hedeby). 

Det finns hyllmeter efter hyllmeter av vetenskaplig text om Birka. Jag behöver knappast rättfärdiga platsens betydelse här.

Jag tror inte att handelsmän i Birka har skeppat varor direkt till dåvarande England under vikingatid.

På vad baserar du denna tro? Magkänsla? Jag har ingen aning om så var fallet, men jag ser ingen anledning till varför man inte skulle ha gjort det. Materialet från Birka är väldigt internationellt till sin karaktär. De främsta kontakterna verkar ha varit öster ut, men det finns gott om västeuropeiskt material också. 

[AndreasE]

Det står faktiskt gigantisk i artikeln i ingressen om du kollar länken som du har med i ditt första inlägg.

Jag bytte plats på dem, det var "enorm" som du nämnde men som inte finns med i texten.

Där man sponsrar grävningar får man resultat. Det gäller både Skåne och Mälardalen. Hade varit intressant att veta nedlagda forskningspengar per hektar på Björkö jämfört med andra platser?

Visst är det så. Men det behövs inte alltid forskningspengar för att man ska kunna bilda sig en uppfattning om en plats betydelse. Anledningen till att så mycket forskning har fokuserat på Birka är ju att de synliga lämningarna gjorde det otvetydigt att det handlade om en mycket speciell plats. Stolpe kom ju inte dit på måfå.   

[Frågvis Amatör]

AndreasE: Jag lägger ner!

Thomas I

[Yngwe]

Det är fasktiskt intressant hur man använder superlativen.
 
Enorm, gigantisk eller stor. I relation till vad?  Till andra handelsplatser, kända eller okänd? Eller till vad vi tidigare sett i Birka?
 
 
Man kan ha synpunkter på en hel del, jag nämnde tidigare några "överdrifter" i faktarutan. Men jag tycker faktiskt man kan ha lite överseende med det. Och jag ser inget fel i att man söker rubriker, vilket man ju lyckas mycket väl med.  Att dessa generera intäkter för sponsorer ger ju en bra förutsättning för nya sponsorpengar, och det har väl vetenskapen nytta av?
 
Tänk om man kunde göra så på fler ställen. Öland med alla sina turister tycker man skulle ha bra förutsättningar.    Bättre att bli sponsrad av turistföretag och gräva där det är intressant än att bi sponsrad av Skanska och gräva där dom råkar dra en väg...

[AndreasE]

Tänk om man kunde göra så på fler ställen. Öland med alla sina turister tycker man skulle ha bra förutsättningar.    Bättre att bli sponsrad av turistföretag och gräva där det är intressant än att bi sponsrad av Skanska och gräva där dom råkar dra en väg...

Nja, nu blir man ju "sponsrad" av Skanska när de bygger en väg. I det fallet så utför man ju ett lagstadgat arbete som går ut på att dokumentera en fornlämning innan den förstörs.

Exploateringsarkeologin har på många sätt revolutionerat arkeologin i Sverige. Det är tack vare den som vi tex faktiskt har stora undersökta boplatsmaterial med vilka vi kan jämföra och kontrastera nya upptäckter. Allt ifrån de allra första mesolitiska boplatserna runt om i landet, till hela gårdslägen från äldre järnålder och olika skogsbrukslämningar har påträffats enbart på grund av exploateringsarkeologin. Den har flyttat fokus från det ledande samhällsskiktet till den vanliga människan, och den har gett oss hela utsnitt ur landskapet med hjälp av vilka vi kan analysera forntiden ur ett mycket större perspektiv än någonsin förr.

Och igen, undersökningarna på Birka sponsrar inte av något turistföretag. De finansieras på traditionellt vis. Strömma är ett turistföretag som driver den publika verksamheten på Birka åt riksantikvarieämbetet, och som förstås försöker tjäna pengar på det. De har ingenting med forskningen att göra.

Sen är förstås den kommersiella världen en idag outnyttjad källa för sponsring vid arkeologisk forskning i Sverige. Det är vanligt utomlands, men i Sverige är nog forskarna fortfarande lite tveksamma till det.       

[mof]

Det är väl inget att hetsa upp sig över några ord? Det är ju så det ser ut i tidningar.

Men en fråga, kan de verkligen ha byggt bryggor på 8 meters djup? Det kan inte ha varit alltför lätt.

[Yngwe]

Nja, nu blir man ju "sponsrad" av Skanska när de bygger en väg. I det fallet så utför man ju ett lagstadgat arbete som går ut på att dokumentera en fornlämning innan den förstörs.

Exploateringsarkeologin har på många sätt revolutionerat arkeologin i Sverige. Det är tack vare den som vi tex faktiskt har stora undersökta boplatsmaterial med vilka vi kan jämföra och kontrastera nya upptäckter. Allt ifrån de allra första mesolitiska boplatserna runt om i landet, till hela gårdslägen från äldre järnålder och olika skogsbrukslämningar har påträffats enbart på grund av exploateringsarkeologin. Den har flyttat fokus från det ledande samhällsskiktet till den vanliga människan, och den har gett oss hela utsnitt ur landskapet med hjälp av vilka vi kan analysera forntiden ur ett mycket större perspektiv än någonsin förr.

Och igen, undersökningarna på Birka sponsrar inte av något turistföretag. De finansieras på traditionellt vis. Strömma är ett turistföretag som driver den publika verksamheten på Birka åt riksantikvarieämbetet, och som förstås försöker tjäna pengar på det. De har ingenting med forskningen att göra.

Sen är förstås den kommersiella världen en idag outnyttjad källa för sponsring vid arkeologisk forskning i Sverige. Det är vanligt utomlands, men i Sverige är nog forskarna fortfarande lite tveksamma till det.     

Sponsrad är förstås inte rätt ord egentligen, men i praktiken är det ju så det fungerar, entrepenören betalar för att forskning ska kunna bedrivas.
 
Givetvis är det mycket som är bra med det, men om slumpvis utvalda platser för utgrävning är önskvärda så kan man faktiskt ta fram sådana helt utan Skanskas hjälp.  Som du säger verkar forskare tveksamma till komersiellt styrd utgrävning där t.ex. turism är motorn.  Det man säger då är faktiskt att Skanska är bättre ur vetenskaplig synpunkt, vilket jag ställer mig högst skeptisk till. Jag tror i ärlighetens namn faktiskt inte det valet handlar om vetenskap utan om bekvämlighet. Den ekonomiska motorn Skanska ställer inga som helst krav på vetenskapligt resultat, och det är oerhört bekvämt för vissa....
 
Därför gillar jag exemplet Birka. Även om det skulle vara så att turistföretagen inte skjuter till pengar till vetenskapen, vilket de borde, så medför de ändå att Birka hamnar i fokus, och därmed ges pengar. Och det är bra!      ....så länge inte pengarna börjar påverka forskarnas objektivitet vill säga....

[AndreasE]

Givetvis är det mycket som är bra med det, men om slumpvis utvalda platser för utgrävning är önskvärda så kan man faktiskt ta fram sådana helt utan Skanskas hjälp.  Som du säger verkar forskare tveksamma till komersiellt styrd utgrävning där t.ex. turism är motorn.  Det man säger då är faktiskt att Skanska är bättre ur vetenskaplig synpunkt, vilket jag ställer mig högst skeptisk till. Jag tror i ärlighetens namn faktiskt inte det valet handlar om vetenskap utan om bekvämlighet. Den ekonomiska motorn Skanska ställer inga som helst krav på vetenskapligt resultat, och det är oerhört bekvämt för vissa....

Det här stämmer faktiskt inte. Skanska ställer inga krav på vetenskapliga resultat, men det gör länsstyrelsen, vilka är de som "beställer" det arkeologiska arbetet vid exploateringsundersökningar. Varje exploateringsundersökning har tydligt utsatta vetenskapliga mål, och  varje undersökning ska publiceras som en rapport inom en viss tid efter undersökningens slut (oftast två år). Att vara arkeolog inom exploateringsarkeologin är inte bekvämt på något sätt. Hårt pressade budgetar, snäva tidsramar och hög press att prestera god vetenskap.

Alla arkeologer kan inte vara "forskande" arkeologer. Det finns helt enkelt inte så många forskningstjänster i landet, och inte heller så många källor till finansiering av forskningsprojekt. Att bedriva egen forskning utan backning av någon institution är näst intill omöjligt, då det tar tid att arbeta fram ett projekt som man kan söka pengar för, och finansiering är långt ifrån säker oberoende av hur bra ditt projekt är.

Och i ärlighetens namn så är kontrollen av den vetenskapliga produkten ofta bättre inom exploateringsarkeologin än inom forskningsarkeologin. Det är tex inte ovanligt att grundrapportering dröjer väldigt lång tid när det handlar om forskningsgrävningar, och efter många år har ofta inte mer än några enstaka artiklar publicerats. Förhoppningsvis har det här blivit bättre, men kända exempel är tex undersökningarna i Valsgärde, som fortfarande inte är färdigpublicerade (hela båtgravar saknas), och de stora Helgö-undersökningarna, som visserligen är plublicerade men på sådant sätt att materialet är mycket svårbearbetat för dagens forskare.   

[Spiring]

Jag är absolut ingen expert på Mälarens strandlinjeförskjutning, men ungefär 5 meters förskjutning sen vikingatiden gäller för Mälarens stränder. Glöm inte bort att Mälaren aldrig varit "avsnörpt" från Östersjön. Det som hände när Mälaren blev en sjö var vad jag förstår att passagerna framför allt blev "enkelriktade", vatten rinner alltså kontinuerligt ut ur Mälaren, men tränger endast in från Östersjön vid extrema förhållanden. Mälarens vattennivå ligger enligt wikipedia idag i snitt 0,7 m över havsnivå.

Ja, men de flesta sjöar har ett utlopp någonstans. Att de är "avsnörpta" från havet innebär ju inte att de inte har tillflöden och utlopp. Sjunker havsnivån, på grund av vår landhöjning eller något annat, så ökar "fallhöjden" vid utloppen, men enbart en lägre havsnivå borde inte påverka Mälarens strandlinjer, tycker jag. Om havsnivån sjunker ytterligare 0,3 meter borde väl inte Mälarens vattennivå också göra det, bara för att havsnivån gjort det? Snarare borde skillnaden bli 1 meter istället för 0,7 meter.
 
Om Mälarens strandlinje ligger fem meter lägre nu än när den blev insjö, så borde väl inte detta bero på "landhöjningen", det är det jag undrar över. Snarare på att det runnit ut, eller avdunstat, mer vatten än vad som tillförts - kontinuerligt eller i omgångar. Och då borde man väl inte prata om "landhöjning"? (Eller är det något jag missat i sammanhanget? Mälarens nivå verkar ju trots allt ha sänkts i ungefär samma takt som den postglaciala landhöjningen i trakten sedan vikingatiden...)

[Frågvis Amatör]

En sansad diskussion om Birka och Vikingatiden hittade jag hos RAÄ där denna text handlar om en sommarutställning i Birka: "Nya Tider. Nya Vikingar".

Det är ingen överdrift att säga att vikingatiden uppfanns i slutet av 1800-talet. För-fattaren Maja Hagerman slår t o m i sin bok ”Det rena landet” fast att begreppet upp-fanns 1872 av arkeologen Oscar Montelius. Han gjorde de sista 250 åren av järnål-dern till en särskild period, en nordisk storstilad glansålder. I tidskriften Förr och nu skrev Montelius: 
”Vikingatiden! – Hvilka romantiska tankar väckas icke vid minnet af denna bragd-rika tid, då Nordens söner funno hemmet för trångt och stormade ut öfver havet för att söka ära och guld; då de grundade nya blomstrande välden i aflägsna länder och med sitt friska blod föryngrade folken i vestern och södern af Europa?”
Att majoriteten av Nordens söner var enkla jordbrukare, i ständig kamp för att män-niskor och djur skulle överleva vintern, passade inte in i den nationalistiska yran i slutet av 1800-talet. Utgrävningar på Birka hade då fått stor uppmärksamhet, unika fynd byggde under tesen om sökande efter ära och guld.

Dagens arkeologer uppskattar Birkas befolkning till som mest ca 1 000 personer. Bagdad och Konstantinopel hade när nordborna kom dit, befolkningar i miljonklas-sen. Inte heller detta passade in i de bilder som målades upp av Montelius och hans samtida. För dem var det ändå vikingarna som grundade blomstrande välden.
Men samtidigt var och är Birka något alldeles unikt. På en del av Björkö i Mälaren etablerades en omgärdad stad där fynden visar på just den rikedom och prakt som 1800-talets arkeologer helst ville se. Problemet är bara att Birka fått fungera som modell för svensk vikingatid, allmänt sett.

Ett annat intressant citat från samma text:

Att det sena 1800-talets stora nationalistiska berättelse om hjältar och skepp fortfa-rande förmedlas beror främst på skolan. Innehållet i de mest använda läroböckerna för åk 3 och 4 ligger nu långt från den kunskap som forskningen erövrat. Genom utställningen vill Birkamuseet också erbjuda främst intresserade lärare ett uppdaterat undervisningsmaterial tillgängligt på Riksantikvarieämbetets hemsida. Där kommer den vilde mannen med hjälm och svärd att ha svårt att tränga sig in.
Men hur fel har alla vi som inte är forskare? Menar Lena Johansson att det inte fanns sjöfarande vikingar under vikingatiden, eller hjälmar med horn på?
–Visst fanns det sjöfarande vikingar, men de var få och har fått en alldeles för stor roll, förklarar hon. Våld är ju spännande. Men hjälmar med horn på är en riktig myt, de skapades för tyska operakostymer under 1800-talet och har tyvärr levt vidare och fått symbolisera vikingen och vikingatiden.

Thomas I

[Yngwe]

Det här stämmer faktiskt inte. Skanska ställer inga krav på vetenskapliga resultat, men det gör länsstyrelsen, vilka är de som "beställer" det arkeologiska arbetet vid exploateringsundersökningar. Varje exploateringsundersökning har tydligt utsatta vetenskapliga mål, och  varje undersökning ska publiceras som en rapport inom en viss tid efter undersökningens slut (oftast två år). Att vara arkeolog inom exploateringsarkeologin är inte bekvämt på något sätt. Hårt pressade budgetar, snäva tidsramar och hög press att prestera god vetenskap.

Alla arkeologer kan inte vara "forskande" arkeologer. Det finns helt enkelt inte så många forskningstjänster i landet, och inte heller så många källor till finansiering av forskningsprojekt. Att bedriva egen forskning utan backning av någon institution är näst intill omöjligt, då det tar tid att arbeta fram ett projekt som man kan söka pengar för, och finansiering är långt ifrån säker oberoende av hur bra ditt projekt är.

Och i ärlighetens namn så är kontrollen av den vetenskapliga produkten ofta bättre inom exploateringsarkeologin än inom forskningsarkeologin. Det är tex inte ovanligt att grundrapportering dröjer väldigt lång tid när det handlar om forskningsgrävningar, och efter många år har ofta inte mer än några enstaka artiklar publicerats. Förhoppningsvis har det här blivit bättre, men kända exempel är tex undersökningarna i Valsgärde, som fortfarande inte är färdigpublicerade (hela båtgravar saknas), och de stora Helgö-undersökningarna, som visserligen är plublicerade men på sådant sätt att materialet är mycket svårbearbetat för dagens forskare.

Allt är relativt AndreasE, att en länstyrelse skulle hålla höga krav på tempo har jag mycket svårt att föreställa mig kalla det synism om du vill.  Och rapporter har jag ju sett en hel del av....  inte är det då alltid så där hissnande heller....     Och att jämföra med universitetskorridorerna... ja det är knappast en jämförelse som liknar den mot komersiella krafter.
 
Missförstå mig rätt, jag vill inte ta brt exploateringsarkeologin, den har sitt värde. Jag vill inte heller genomkomersiallisera arkeologin, det vore nog ett värsta-scenario.  Men likväl så tror jag ett komersiellt intresse kan medföra såväl effiktivisering som fokusering som vora av godo.  Och inte minst så skulle den bidra till att sprida kunskapen i bredare lager, något som idag brister å det grövsta.
 
 
Känns det inte som vi diskuterat det här tidigare och i slutändan var rätt överens då?    Vi måste ha haft för få riktiga trätoämnen på sistone ! 
 
 
Trevlig helg!

[supergeten]

En sansad diskussion om Birka och Vikingatiden hittade jag hos RAÄ där denna text handlar om en sommarutställning i Birka: "Nya Tider. Nya Vikingar".

Ett annat intressant citat från samma text:

Thomas I

Att hävda att vikingarna "skapades" är i mina ögon rätt fånigt. De fanns, de påverkade hela Europa. De var fantastiska.


Men visst, i Sverige är det ju aldrig riktigt ok att gilla sin egen historia... Allt skall ifrågasättas. Kungar, vikingar och tamejfan allt. Det bästa för Sverige vore nog om det aldrig hade funnits

[AndreasE]

Allt är relativt AndreasE, att en länstyrelse skulle hålla höga krav på tempo har jag mycket svårt att föreställa mig kalla det synism om du vill. 

Vad menar du? Alla som jobbat på en exploateringsundersökning vet att tempot är högt samtidigt som de vetenskapliga kraven är höga. Det finns många saker att kritisera inom dagens exploateringsarkeologi (för hårt pressade budgetar, för lite tid och pengar till djupare analyser av materialet m.m.) men generellt krävs en hög vetenskaplig nivå. Om den sen uppnås kan ju förstås variera beroende på massor av olika faktorer. Men kravet finns absolut där.

Men likväl så tror jag ett komersiellt intresse kan medföra såväl effiktivisering som fokusering som vora av godo.  Och inte minst så skulle den bidra till att sprida kunskapen i bredare lager, något som idag brister å det grövsta.

Nu vet jag inte om man skulle kunna vara så mycket effektivare än vi är idag. Tex fem veckor för ett gravfält är sjukt snabbt arbetat. Det är sällan bristen på effektivitet ligger hos oss, utan den finns snarare i beslutsprocessen (väldigt få handläggare på länsstyrelserna som ska ta hand om alldeles för många uppdrag) och sen hos byggantreprenörerna.

Vad menar du med det där om fokusering? Exploateringsarkeologin handlar ju om att undersöka fornlämnar innan de förstörs i samband med exploatering. Den styrs ju därmed av var man väljer att exploatera. Fokuset har alltså redan sats. Eller menar du att man ska sluta gräva vissa fornlämningar och bara fokusera på vissa, mer spektakulära fornlämningar?

Idag arbetar vi mycket med förmedling. Vi har bloggar, vi har visningar på i stort sett varje undersökning, vi bjuder nästan alltid in media, och alla rapporter finns tillgängliga gratis på webben. Visst finns det alltid utrymme för förbättring, men jag anser att man inte kan förvänta sig stordåd från arkeologerna. Den sortens förmedling som jag antar att du talar om (tv-dokumentärer osv) borde nog lämnas till de som är experter på sånt. Sen kan man absolut arbeta mer aktivt med att få sådana satsningar i stånd i samarbete med rätt människor.

[Frågvis Amatör]

Supergeten: Om det bara fanns en sanning har detta forum varit onödigt och vi hade inte behövt lägga tid på att "gnabbas" om arkeologi.

Att hävda att vikingarna "skapades" är i mina ögon rätt fånigt. De fanns, de påverkade hela Europa. De var fantastiska.

Arvet efter Erik Gustaf Geijer som "Odalbonden och "Vikingen" är inte dött  ;-)

Thomas I

[supergeten]

Supergeten: Om det bara fanns en sanning har detta forum varit onödigt och vi hade inte behövt lägga tid på att "gnabbas" om arkeologi.

Arvet efter Erik Gustaf Geijer som "Odalbonden och "Vikingen" är inte dött  ;-)

Thomas I

Jag menar att det är rätt svenskt att gå igång på superlativ om ett fantastiskt bryggfynd. Jag förstår inte sådant. Jag blir alldeles knäsvag när jag får känna på en krukskärva som är tusen år gammal.  Jag vill använda alla superlativ jag kan då, ett fynd från mina förfäder! Jag tycker det är otroligt häftigt!
Bryggan i Birka ÄR fantastisk, men inte här... Allt skall liksom nedvärderas i detta land.


Jag förstår inte det. Det är obegripligt med denna tävlan, denna konstanta nedvärdering av sig själv. Jag blir glad åt Uppåkra, vill åka dit. Jag blir lika glad när jag strosar i GU, eller på Björkö. Jag blir glad åt vår historia.



Ibland önskar jag att jag bodde i Norge, härlig stolthet över sin egen historia ÄR vackert, sen kan man naturligtvis prata om, och diskutera olika aspekter, men utgångspunkten för att läsa om sitt lands historia bör handla om stolthet och vördnad för sina förfäder. Så är det i stort sett i alla länder på hela jordklotet, men inte här... Herman har rätt när han säger att detta är det enda landet där man liksom kan säga att "du är så härligt osvensk". Han har rätt, och det är helt bisarrt - hur kan det vara positivt att vara osvensk? Kan någon förklara det?


Varför skall man ifrågasätta vikingen? Han fanns, han var brutal, han påverkade hela Europa, han var vår förfader. Men, han var inte särskilt annorlunda från vilken jordbo som helst under den tiden... bara lite bättre på båtar


Jag slår härmed ett slag för bryggfynd! Våga använda superlativ!

[AndreasE]

Jag blir alldeles knäsvag när jag får känna på en krukskärva som är tusen år gammal.  Jag vill använda alla superlativ jag kan då, ett fynd från mina förfäder! Jag tycker det är otroligt häftigt!

Det här tycker jag är en fantastiskt skön inställning. Själv börjar man väl bli lite för luttrad tyvärr (trots den korta tid jag tillbringat i branschen), men ibland stannar man upp och påminner sig själv om att det faktiskt är ett tex 1500 år gammalt föremål man håller i sin hand, och att det är ganska fantastisk även om det inte är gjort av guld eller silver.

[Yngwe]

Vad menar du? Alla som jobbat på en exploateringsundersökning vet att tempot är högt samtidigt som de vetenskapliga kraven är höga. Det finns många saker att kritisera inom dagens exploateringsarkeologi (för hårt pressade budgetar, för lite tid och pengar till djupare analyser av materialet m.m.) men generellt krävs en hög vetenskaplig nivå. Om den sen uppnås kan ju förstås variera beroende på massor av olika faktorer. Men kravet finns absolut där.

Nu vet jag inte om man skulle kunna vara så mycket effektivare än vi är idag. Tex fem veckor för ett gravfält är sjukt snabbt arbetat. Det är sällan bristen på effektivitet ligger hos oss, utan den finns snarare i beslutsprocessen (väldigt få handläggare på länsstyrelserna som ska ta hand om alldeles för många uppdrag) och sen hos byggantreprenörerna.

Vad menar du med det där om fokusering? Exploateringsarkeologin handlar ju om att undersöka fornlämnar innan de förstörs i samband med exploatering. Den styrs ju därmed av var man väljer att exploatera. Fokuset har alltså redan sats. Eller menar du att man ska sluta gräva vissa fornlämningar och bara fokusera på vissa, mer spektakulära fornlämningar?

Idag arbetar vi mycket med förmedling. Vi har bloggar, vi har visningar på i stort sett varje undersökning, vi bjuder nästan alltid in media, och alla rapporter finns tillgängliga gratis på webben. Visst finns det alltid utrymme för förbättring, men jag anser att man inte kan förvänta sig stordåd från arkeologerna. Den sortens förmedling som jag antar att du talar om (tv-dokumentärer osv) borde nog lämnas till de som är experter på sånt. Sen kan man absolut arbeta mer aktivt med att få sådana satsningar i stånd i samarbete med rätt människor.

Vi går inte in på det där med tempo och krav närmare. Det är OT och det är beroende på våra personliga ramar. Mitt intryck är säkert en blandning av fördomar och faktiskt insikt via bekanta i branchen, onödigt att gå djupare på det.  Men bara frågan om man kan vara effektivare väcker farhågor , det kan vi alltid. Alla! 

Med fokus menar jag just att hamna i folks blickfång. Det är inte så ofta.  Som du säger ska man nog inte begära det av grävande arkeologer, ändå känns det som om ni får axla det ansvaret eftersom ni blir påminda om att det ni gör ska komma samhället till del. Sanningen är att det gör det sällan, och det som gör det ligger ofta långt långt efter.  Även om ni upplever at visningarna är välbesökta så når det bara ut till en pytteliten del av befolkningen, och era bloggar läses knappast av de som inte redan är inne i ämnet. Hur många individuella besökare har en arkeologiblogg eller en nät-publicerad rapport?
 
Det är en gammal men ofta väl dold kunskap att kunskap måste tryckas ut, det räcker inte med att säga att det faktiskt finns tillgängligt.   Det är som att jag i min proffesion skulle säga att vårt företag finns på eniro och vi har en hemsida..... hur bra skulle det gå om jag inte jagade kunder, aktivt talade om vilka vi är och vad vi kan? Och då erbjuder vi tjänster som faktiskt efterfrågas dagligen av massor med företag.
 
I detta aktiva uttryckande av information spelar komersiella intressen en viktig roll!
 
 
 

[Yngwe]

Jag menar att det är rätt svenskt att gå igång på superlativ om ett fantastiskt bryggfynd. Jag förstår inte sådant. Jag blir alldeles knäsvag när jag får känna på en krukskärva som är tusen år gammal.  Jag vill använda alla superlativ jag kan då, ett fynd från mina förfäder! Jag tycker det är otroligt häftigt!
Bryggan i Birka ÄR fantastisk, men inte här... Allt skall liksom nedvärderas i detta land.


Jag förstår inte det. Det är obegripligt med denna tävlan, denna konstanta nedvärdering av sig själv. Jag blir glad åt Uppåkra, vill åka dit. Jag blir lika glad när jag strosar i GU, eller på Björkö. Jag blir glad åt vår historia.



Ibland önskar jag att jag bodde i Norge, härlig stolthet över sin egen historia ÄR vackert, sen kan man naturligtvis prata om, och diskutera olika aspekter, men utgångspunkten för att läsa om sitt lands historia bör handla om stolthet och vördnad för sina förfäder. Så är det i stort sett i alla länder på hela jordklotet, men inte här... Herman har rätt när han säger att detta är det enda landet där man liksom kan säga att "du är så härligt osvensk". Han har rätt, och det är helt bisarrt - hur kan det vara positivt att vara osvensk? Kan någon förklara det?


Varför skall man ifrågasätta vikingen? Han fanns, han var brutal, han påverkade hela Europa, han var vår förfader. Men, han var inte särskilt annorlunda från vilken jordbo som helst under den tiden... bara lite bättre på båtar


Jag slår härmed ett slag för bryggfynd! Våga använda superlativ!

 
jag håller med dig om att vi måste få gå igång med lite superlativ.  Tyvärr verkar dey ofta infinna sig en akademisk gråhet i kombination med surt sa räven.
 
Jag tycker gott man kan få slå på trumman och låta basunen ljuda och yvas över en riktigt häftig hamn. Samtidigt tycker jag det vore ännu bättre att använda det som sporre för att se om det fanns fler.  Basunerandet i kombination med tillhörande "Nordeuropas knutpunkt" och den saknade jämförelsen med andra liknande fynd i just Nordeuropa skapar en viss känsla av hävdelse.    Jag förstår att arjkeologerna är nöjda och stolta för sitt fynd, det ska dom vara. Men samtidigt, ibland skulle man önska att de kom upp ur gropen och såg sig omkring innan de uttalade sig. Och framförallt tog ett stadigt tag om journalistens öra.  Journalister har som bekannt inte vett att fylla på med det arkeologerna visste men aldrig sa....
 
På det stora hela tycker jag ändå det är viktigt att få yvas lite. Fakta kan faktiskt kompletteras i efterhand, glädjen över ett nyligen gjort fynd är svårare att ta ut i efterskott.   Arkeologer är ju trots allt människor och inte grävmaskiner!