[highlight=red]SPATIALA ANALYSER[/highlight]
Med hjälp av geografisk informationsteknologi (GIT) kan man med rummet som den gemensamma faktorn analysera samband, kopplingar och korrelationer mellan olika informationsslag. Möjligheten att samköra stora informationsmängder eller många olika samtida variabler var tidigare begränsat. För bara några år sedan krävdes dyr och komplicerad specialutrustning för att genomföra analyser som en vanlig standard-PC klarar av idag. Användningen av rumsliga analyser har dock inte utvecklats i samma takt som de tekniska möjligheterna. Data om fornlämningar, byggnader, och landskapselement kan analyseras mot aktuell och historisk landskapinformation för att utvinna ny kunskap om natur- och kulturmiljön eller för att helt enkelt följa tillståndet i vår miljö.
Denna session syftar till att presentera några tilllämpningar med relevans för kulturarvssektorn och att initiera en diskussion kring hur vi gemensamt kan utveckla användandet av analytiska tekniker inom vår sektor och i samhället som stort.
Sessionsledare [highlight=red]Rikard Sohlenius, Riksantikvarieämbetet[/highlight]
[glow=red]SATELLITBILDER OCH FJÄRRANALYS I KULTURMILJÖVÅRDENS TJÄNST[/glow]
Satellitbildsanalys har länge använts inom naturvård och miljöövervakning. Etablerade tillämpningsområden är bland annat kartering och förändringsanalyser av vegetation men satellitbilder kan också användas i olika typer av landskapsanalyser för kulturmiljövårdens syften. Här presenteras resultat från ett pågående utvecklingsprojekt kring fjärranalys och kulturmiljövård i Dalarna. Projektet är ett samverkansprojekt mellan Kulturgeografiska institutionen vid Stockholms universitet, Länsstyrelsen i Dalarna och Riksantikvarieämbetet.
[glow=red]Anders Wästfelt, Kulturgeografiska institutionen, Stockholms universitet[/glow]
För att nyttja satellitbilder måste man tolka bilderna och för att tolka dem måste man veta vad man letar efter, dvs man måste ha klara frågeställningar.
En metod är att utnyttja begreppet ”det absoluta rummet”, dvs relationen mellan ting och företeelser inom rummet eller relationen mellan uppfattningar och speglingar. Det är av vikt i sammanhanget att kommat ihåg att begrepp och värden är socialt konstruerade när man skall knyta historisk markanvändning och sociala processer till satellitbilderna.
På en sattelitbild karakteriseras ett objekt av data sprunget ur ljusinformation. Genom att låta analysera bilden utifrån ett givet spektra kan man finna andra objekt med samma uttryck. Detta är en kvalitativ beskrivning; man söker t ex en luckig skog, spisrösen, odlingsrösen, terraseringar etc.
Det är viktigt att kombinera metoder för bästa resultat
Metoden kräver vidare ingående kunskap om objekten och vad som kan ha hänt med objekten över tid.
Det gäller att matcha meningsfulla rumsliga dimensioner med ett lokalt användningsområde, t ex miljömålet ”ett rikt odlingslandskap”. T ex att via bilderna se hur odlingslandskapet förändrats över tid och rum. I sattelitbilden kan vi utläsa forntiden, nutidshistorian, dagsläget och i viss mån framtiden.
Anders Westfelts avhandling finns att tillgå via
www.hugoförlag.se
[glow=red]PREDIKTIONSMODELLERING SOM METOD FÖR ATT LOKALISERA FÖRSVUNNA JÄRNÅLDERSGÅRDAR PÅ GOTLAND[/glow]
Prediktionsmodellering med hjälp av GIS inom arkeologi har praktiserats i usa under flera decennier. Med viss eftersläpning har vissa europeiska länder följt efter med egna försök. Denna presentation drar upp de grova riktlinjerna och utvecklingen för prediktionsmodellering i gis. En egen tillämpning av prediktionsmodellering beskrivs. Genom att samanalysera faktorer som jordarter, markanvändning och bebyggelselägen från 1700-talskartor försöker studien förutsäga områden där järnåldersgårdar kan ha förekommit.
[glow=red]Gustaf Svedjemo, Högskolan på Gotland[/glow]
De vanligaste metoderna för att förutsäga förekomsten av arkeologiska fenomen är:
· Den empiriskt-korrelativa
· Akatademisk hypotesprövning
· Deduktiv hypotesprövning
· Data-mining
I Europa är det vanligare att med förklaringsmodeller snarare än förutsägningsmodeller, vilka är vanligare i USA.
Prediktionsmodellen är uppdelad i 3 delar
· Information
· Metod
· Resultat
Det man söker är ett samband mellan de beroende och oberoende variablerna.
Beroende variabler: (Det arkeologiska fenomen som studeras.)
· Binära variabler (förekomst/icke förekomst)
· Polykromatiska variabler (många olika typer av förekomster)
· Antal förekomster
· Hur man rankar förekomsterna
Oberoende variabler
· Miljö (Jordarter, vegetation etc.)
· Kulturella och sociala variabler (lämningar)
· Position – autokorrelation
· Spektrala signaturer (när fjärranalysdata används)
Metoden är baserad på 1. lokalisering och 2. platsernas karakteristik.
I metod 1 används statistiska metoder som regressions & korrelationsanalyser samt diskrimineringsanalys. I metod 2. används främst overlay analyser dvs Boolska (binära) och viktade metoder.
Resultat:
Man kan skapa kartor med olika skalor, t ex sannolikhetsskalor för att det finns vissa typer av fenomen inom en viss given plats. Resultatet gäller dock endast platsens beskaffenhet, dvs att den har de kriterier som gör det sannolikt att finna det man söker och inte huruvida det faktiskt finns där.
Mvh
Magnus Reuterdahl
