Nya fynd i Gamla Uppsala

[liothida]

Problemet är att jag inte vet hur mycket som får sägas i ett såhär offentligt forum

Eftersom det är offentligt finansierad uppdragsarkeologi vi talar om så har jag svårt att annat än att du är i din fulla rätt att berätta allt du vet. De enda sekretessförhållanden som skulle kunna gälla arkeologisk verksamhet är vad jag kan se det sådant som syftar till att förhindra fornminnesbrott. Alltså typ, "vi har hittat massor av guld".

Vad jag kan förstå av bloggens knapphändiga upplysningar så liknar boplatsen kring Storgården med sina grophus den boplats som tidigare grävdes ut vid Matsgården på andra sidan järnvägen. Matsgården är ju bl a intressant för att den präglas av - för GU-s del - stor kontinuitet. På platsen har bedrivits specialicerat hantverk från 300-talet och fram till 900-talets slut. Kan man se samma kontinuitet på Storgårdenområdet? Vid Gusk-ladan har vad jag förstår två smedjor grävts fram, har också dessa en lång kontinuitet bakåt?

[liothida]

Inte för att jag är Andreas men på besök där i våras grävde bla ut ett hus från 200-talet.

På vilken del av undersökningsområdet var det?

[liothida]

Det finns en Uppsala grävblogg här:

http://www.arkeologigamlauppsala.se/Sv/nyheter/Pages/default.aspx

Inga sensationer så här långt! Grophus är inte så spännande.

Håller med om att det inte varit några riktiga sensationer av det som presenterats på bloggen, så här långt. Fast grophus är visst spännande, om de som här är många på samma plats. Att de dessutom återfinns på två separata undersökningsytor med flera hundra meter emellan (den nu utgrävda ytan kring Storgården och den tidigare undersökta ytan vid Matsgården) gör det ännu mer spännande. Att järnåldersbebyggelsen i östra GU inte skulle vara bara ordinär bondgårdsbebyggelse var ju inte helt förvånande, likväl är det intressant för varje ny bit av pusslet som kommer fram.

[AndreasE]

Eftersom det är offentligt finansierad uppdragsarkeologi vi talar om så har jag svårt att annat än att du är i din fulla rätt att berätta allt du vet. De enda sekretessförhållanden som skulle kunna gälla arkeologisk verksamhet är vad jag kan se det sådant som syftar till att förhindra fornminnesbrott. Alltså typ, "vi har hittat massor av guld".

Visst är det inte någon formell sekretess, men som anställd så vill jag inte råka säga någonting som mina chefer skulle vilja hålla på (tex på grund av att tolkningen inte är färdig, eller för att man väntar på något speciellt tillfälle, tex tv-inslag eller en press-release eller någonting sånt).

Kan ge ett exempel: vi fick inte nämna runblecket någonstans innan SVT visade sitt inslag i måndags, då deras redaktion endast skulle göra inslaget om de fick exklusivitet.

Vad jag kan förstå av bloggens knapphändiga upplysningar så liknar boplatsen kring Storgården med sina grophus den boplats som tidigare grävdes ut vid Matsgården på andra sidan järnvägen. Matsgården är ju bl a intressant för att den präglas av - för GU-s del - stor kontinuitet. På platsen har bedrivits specialicerat hantverk från 300-talet och fram till 900-talets slut. Kan man se samma kontinuitet på Storgårdenområdet? Vid Gusk-ladan har vad jag förstår två smedjor grävts fram, har också dessa en lång kontinuitet bakåt?

Nja, det är inte "Storgården" som har alla grophus. Grophusen ligger lite längre söder ut, på andra sidan Sivs väg. Det finns dock antydningar till att detta grophusområde sträcker sig till det område som undersöktes vid Matsgården (grophus har kommit fram i förundersökningschakt har mellan de två områdena). Till skillnad från området vid Matsgården så har vi inte bara grophus i detta område, utan en uppsjö av andra byggnader.

När det gäller kontinuiteten så vet vi inte ännu. Inga C14-dateringar har gjorts ännu, och bebyggelsens olika faser har inte benats ut ännu, då vi fortfarande gräver. Överlagringar mellan hus och även grophus visar dock att det är en yta med lång aktivitet.

Inte heller finns det några dateringar från området vid GUSK-ladan ännu. Även här finns det ett visst mått av överlagring av byggnader, men flera av husen är stora och har nog haft en lång livslängd.

   

[Yngwe]

Kan ge ett exempel: vi fick inte nämna runblecket någonstans innan SVT visade sitt inslag i måndags, då deras redaktion endast skulle göra inslaget om de fick exklusivitet.

För tittarsiffrornas skull, alla skippade Bigbrother och Mästerkocken för att se på inslaget.... 
 
Förlåt, jag vet att det är lyteskomik...   Men vetenskapsredaktionen borde vid det här laget veta att det har en trogen publik som ser allt dom sänder, men knappast många strötittare!
 
Helt off topic, men för ironiskt för att låta bli.  Förlåt!

[Piankhy]

Stämmer det att det kring Gamla Uppsala en gång fanns 2000-3000 gravhögar men att bara cirka 250 av dem återstår idag?

The Royal mounds of Gamla Uppsala in Sweden from the 5th and the 6th centuries. Originally, the site had 2000 to 3000 tumuli, but due to quarrying and agriculture only 250 remain.

http://en.wikipedia.org/wiki/Tumulus

[liothida]

Stämmer det att det kring Gamla Uppsala en gång fanns 2000-3000 gravhögar men att bara cirka 250 av dem återstår idag?

Kan inte verifiera några av siffrorna.
Truls Arwidssons ovanligt detaljerade karta från början av 1700-talet ger oss en möjlighet att jämföra vad som syns idag jämfört med med för 300 år sedan (Jämför med flygfoto på googlemaps eller eniro). Räkna får du göra själv

http://app.ub.uu.se/epub/bildsok/bibrecord.cfm?bibid=7083

Själva höggravfältet längs åsen verkar inte ha förändrats särskilt mycket. De flesta högar är ännu urskiljbara. Undantaget är den mest låglänta delen (nere till v på Arwidssons karta) som numera är åkermark. Där är gravarna bortodlade. Det småplottriga gravfältet på sluttningen norr om kyrkan är förstört av grustäkt. De flesta gravar på den östra sidan av gamla uppsala by (nere till h på Arwidssons karta), där det idag är villaområde, är förstörda av odling eller bebyggelse (en del finns dock kvar, en praktfull bronsåldergrav grävdes ut där för några år sedan). Hur det är med gravfälten på Tunåsen och kring Myrby har jag ingen aning om status idag.

Notera att det utöver dessa finns gravar i GU som ligger utanför gränsen för Arwidssons karta. Det har också hittats gravar som varken syns idag eller på Arwidssons karta, exempelvis de praktfulla kammargravarna vid prästgården och det sönderodlade gravfält som i år grävts ut i närheten av GUSK-ladan.

[AndreasE]

Det stämmer att Truls Arnvidssons karta från 1709 visar att Gamla Uppsala en gång haft många gånger fler gravar än vad som syns idag. Höggravfältet på högåsen har idag ca 215 synliga gravar (enligt FMIS), och det är allt som syns idag. Alla andra gravfält som visas på Arnividssons karta är borta.

Det bästa stället att kolla på kartan är på Uppsalas Universitets webGIS-projekt om Gamla Uppsala, där kartan finns tillgänglig i hög upplösning överlagrad på den moderna kartan. Här är adressen: http://www.arkeologi.uu.se/WebGIS/

Kartan som liothida länkade till är inte Arnvidssons orginalkarta utan Peringskiölds tryckta version, vilket skiljer sig på några detaljer.

Man har räknat de synliga gravarna på Arnvidssons karta, och de är ungefär 1000 st har jag för mig. Utifrån det så har man beräknat ett ursprungligt gravantal på 2000-3000 gravar.

Där är gravarna bortodlade. Det småplottriga gravfältet på sluttningen norr om kyrkan är förstört av grustäkt. De flesta gravar på den östra sidan av gamla uppsala by (nere till h på Arwidssons karta), där det idag är villaområde, är förstörda av odling eller bebyggelse (en del finns dock kvar, en praktfull bronsåldergrav grävdes ut där för några år sedan). Hur det är med gravfälten på Tunåsen och kring Myrby har jag ingen aning om status idag.

Det finns inga registrerade gravar kvar på det östra gravfältet (på Arnvidssons karta det näst största gravfältet efter höggravfältet) men gravar dyker upp då och då i folks trädgårdar, även utanför det område som Arnvidsson markerar som gravfält, så det var nog rejält större från början än vad som syntes på 1700-talet.

Det finns inga gravar kvar på Tunåsen eller kring Myrby.

Notera att det utöver dessa finns gravar i GU som ligger utanför gränsen för Arwidssons karta. Det har också hittats gravar som varken syns idag eller på Arwidssons karta, exempelvis de praktfulla kammargravarna vid prästgården och det sönderodlade gravfält som i år grävts ut i närheten av GUSK-ladan.

Absolut. Eller tja, det gravfält som grävts ut i år är samma som det du nämnde tidigare, det öster om byn. Det är den norra änden av det gravfältet som undersökts i år. Området som grävts ut består av 6 eller 7 gravar i åkermark på Arnvidssons karta. Vi hittade dock närmare 100 gravar på ytan.

Båtgravfältet vid prästgården finns dock som du säger inte med på Arnvidssons karta.

[AndreasE]

Ett lite roligt fynd kom fram nu under sista veckan: en völvastav. Av alla de tecken på kultaktivitet som kommit fram under årets grävningar så är nog det här ett av de häftigaste.

Bilder finns på bloggen. 

[Sven-Åke]

Intressant.  Skulle vara kul att se, inprickat på en karta, var dessa 40 stavar hittats.

[Anganatyr]

Vilket fantastiskt intressant fynd. Gratulerar!

[AndreasE]

Intressant.  Skulle vara kul att se, inprickat på en karta, var dessa 40 stavar hittats.

Tyvärr så vet jag bara att några stavar har hittats i gravar på Birka, och att en fantastiskt fin stav har hittats i en grav på Gotland.

[supergeten]

Jag gillar verkligen dessa stavar! Ända sedan jag såg den på museet i Stockholm så har jag funderat på dessa. Men, ju mer jag läser om dom så blir jag mer undrande om de helt enkelt inte bara är... vad de är? Verktyg för att producera tråd?


http://pweb.jps.net/~gaustad/handhelddistaff.jpg

Ovanstående går att beställa och är tydligen en kopia av en "old roman distaff".  (googla gärna "distaff")



Jag blir bara nyfiken på varför vi tolkar dessa som kultverktyg hela tiden. Eller har jag missat något väsentligt kring dessa?

[Frågvis Amatör]

Völvastaven på Historiskas sajt är från Öland.

http://www.historiska.se/historia/manadensforemal/2007/mfmars2007/

En annan känd grav med en förmodad spåkvinna har hittats i Fyrkat i Danmark.

Thomas I

[gangrade]

Vilket fantastiskt intressant fynd. Gratulerar!

En hittades vid Karslund i utkanten av Örebro. Ungefär där Svartån och staden möts.

[Kungsune]

Är inte det här en föremålsgrupp som man är lite osäker på om de är till för att spinna ull helt enkelt? Kan ju haft dn kultisk funktion också men är det verkligen nödvändigt att alla har det?

[supergeten]

Är inte det här en föremålsgrupp som man är lite osäker på om de är till för att spinna ull helt enkelt? Kan ju haft dn kultisk funktion också men är det verkligen nödvändigt att alla har det?

Alltså, varför har nån den funktionen överhuvudtaget? Vi vet att dessa "hand held distaff" användes för att spinna ull.
Alltså har vi dragit slutsatsen att dessa stavar är spåstavar utifrån ett stycke i en bok? Bara för att vi så gärna vill att de ska vara detta? Jag vill se motiveringar till att dessa ullverktyg inte använts till vad de uppenbarligen gjorts för! 

...är de otympliga till detta då de gjorts i järn?

Här finns fler varianter:

http://pweb.jps.net/~gaustad/spindle.html 

[supergeten]

Intressant läsning om linberedning och linkäppar:

http://runeberg.org/fataburen/1924/0161.html 

[AndreasE]

Thomas, du har rätt. Den fina staven med huset på toppen är från Öland.

Jag kan inte säga till 100% varför dessa stavar har tolkats som völvastavar snarare än verktyg för spinnande av ull. Min gissning är dock att det har att göra med ett antal aspekter: det faktum att de är konstfullt gjorda i järn och inte tex horn eller ben, att så få har påträffats i Skandinavien, att de framför allt har påträffats i rika kvinnogravar osv.

Enkla föremål för att spinna ull borde finnas i stora antal. Det faktum att så inte är fallet tyder på att de var gjorda i material som sällan finns bevarade. Dessa stavar i järn torde därmed utgöra en speciell, ovanlig kategori föremål, vilket antyder att deras funktion inte enbart har haft med hantverket att göra. Deras vanligaste fyndkontext, rika kvinnogravar, antyder samma sak. Denna fyndkontext pekar på att dessa stavar kan ha haft en symbolisk snarare än praktisk funktion (även om det förstås inte är omöjligt att de gick att använda i praktiken också).

Lägg till detta sagornas skildring av völvor, och kopplingen till mytologins nornor och deras spinnande, så är en tolkning som "völvastavar" inte särskilt långsökt.

Det här är första gången jag ser en riktigt stav utanför Historiska museet, så jag känner mig inte kompetent att bedömma om denna tolkning är korrekt eller inte. Rent intuitivt så har jag dock inget problem med den.

[AndreasE]

...är de otympliga till detta då de gjorts i järn?

De flesta jag kan hitta när man googlar runt på "distaff" verkar vara gjorda i trä eller ben/horn. Det känns logiskt, då de visst ska hållas i armhålan medan man spinner med den andra handen. Den stav vi hittade i GU, som inte är helt komplett vad jag kunde se, hade ganska mycket tyngd (trots allt gjord av solid järn). Se även tex klintastaven från Öland, som är nästan en meter lång.