Nya fynd i Gamla Uppsala

[AndreasE]

Apropå ifall stavarna helt enkelt skulle kunna vara spinnredskap som misstolkats så säger Neil Price i en intervju på bloggen så här:

Tror du, liksom den norske religionshistorikern Eldar Heide, att stavarna är symboliska spinnredskap?

- Ja, det gör jag, men man får vara noga med att konstatera att detta än så länge bara är en teori. Stavens ”topp”, det vill säga den del som nu har hittats i Gamla Uppsala, ser nästan exakt likadan ut som medeltida spinnsländor.

- Stavarna är gjorda av järn och är alldeles for tunga för att användas på riktigt, men det är möjligt att de symboliserar spinnsländor. Under sejdritualen skickade völvan ut sin ande för att uppnå olika mål, och länken mellan den och kroppen verkar ha visualiserats som en tråd. Staven kan ha används för att ’linda tillbaka’ denna själstråd och därmed återförena völvans ande med hennes kropp.

[Boreas]

Medeltida spinnslända:

http://media1.vgregion.se/vastarvet/KLVM/Foremal_bilder/06001/-06%20426.jpg

[supergeten]

Apropå ifall stavarna helt enkelt skulle kunna vara spinnredskap som misstolkats så säger Neil Price i en intervju på bloggen så här:

De är intressanta, dessa stavar. Var det månne dessa som var häxornas stavar/kvastar från början?

   http://hearthmoonblog.com/the-witchs-broom-part-iii/distaff-2/

  http://hearthmoonblog.com/the-witchs-broom-part-iii/achilles_aphrodite_rides_swan/ 



Om det knep gick de kanske att ha som vapen... 

  http://merryfarmer.files.wordpress.com/2012/03/distaff-weapon.png 

[Boreas]

Ett lite roligt fynd kom fram nu under sista veckan: en völvastav. Av alla de tecken på kultaktivitet som kommit fram under årets grävningar så är nog det här ett av de häftigaste.

Bilder finns på bloggen.

Först och främst glädjande att se fynd av detta kaliber. Dock - beskrivningnen "Völvastav" är fortfarande högst problematisk. I länken du anger återanvänds en gammal cirkelargumentation som sanning.

"Völvastav"?

Völse och Völr existerar inte längre som begrepp i skandinaviska språk. Alltså fick man spåra sej fram till en tolkning av ordet när man skulle översätta Eddorna.

När man sen upptäckte att "Völse" betyder 'fallos' och 'volvan' bar en stav, fick man ihop teorin att här fanns ett grundbegrepp "Völr" som skulle betyda "stav". Därmed kunde språkforskarna konstruera en logik  bakom ordet (völr=stav, völva='stavkvinna').

Nu har jag alldrig sett ordet "stav-kvinna" i någon referenskälla eller språk. Det gör en misstänksam.

Speciellt eftersom man använder en ytterligare grad tolknking - utan empiri - när namnet "Völva" sen förklaras som "stavbärerska" - eftersom 'volr "rent faktisk" betyder stav...!

Då har man ett typisk exempel på en filologisk cirkelargumentation som blir köpt och såld - av okritiska arkeologer.

Spiror/regent-stavar/värdighetssymbol

"Hon med järnstaven" är en kenning för 'husfruar' generellt och 'Frigga' speciellt. Som "Storjungfru" - med spira - är hon avbildat eller omtalad i olika kulturtraditioner.

Dom 50-talls spiror som hittats har klara likheter med dom gamla Oldermans-stavarna, der oldermansprecessen (förman) skulle bära en stav med samma typ utvigning i mitten, med en perla inuti. Olderman/Eolderman och Oldfru var i sin tid ärftliga titlar bland högadeln, typ hertigar och hertiginnor.

Man kan väl tänka sej samma fenomen som markörer vid fasta möten och seremonier på både jarl- och bonde-nivå. Adelsskapen vi känner från medeltidens slut har ju sitt direkta upphov i tidlig medeltid. 

Man står sej klart bättre på at omtala en kvinnlig spira som en 'spira' - vilket den berömda staven från Öland rent faktisk är. Sen kan man översätta 'spira' som 'symbolvapen' eller "regentstav".

Spiror av järn från kvinnogravar indikerar alltså en 'husfru' - vare sej hon var en bondefru, häradsfru, länsfru, oldfru eller drottning. Under yngre järnålder hade dom visst, fortfarande, den spinnande "storjungfrun", Asgårds Frigga, som högsta ideal.

[Boreas]

Skillnaden på "volse-stavar" och spiror:
http://www.arkeologiforum.se/forum/index.php/topic,5505.msg50464.html#msg50464

[Sindre]

Skillnaden på "volse-stavar" och spiror:
http://www.arkeologiforum.se/forum/index.php/topic,5505.msg50464.html#msg50464

Jaha, du gjorde ett inlägg i den tråden när jag var på semester. Det hade jag missat. Jag råder alla att läsa hela tråden för att följa diskussionen.

[Frågvis Amatör]

Om man vill höra en besatt reporter från sveriges radio som lägger orden i halsen på arkeologerna som gräver i gamla Uppsala kan man lyssna här:

http://sverigesradio.se/topsy/ljudfil/4256914.mp3

Mytiska högar i Uppsala varav tre(?) är grävda med ett resultat som inte passar in i en bild av gamla sveakungar!

Thomas I

[Marty]

Wow , Uppsala är verkligen fantastiskt! Tänk om man grävde 70.000kvm i Gudhem eller Varnhem.

[AndreasE]

Jag har inte lyssnat på inslaget ännu, men det här med hur många högar som har grävts kan vara lite förvirrande. Två högar, Östhögen och Västhögen, grävdes på 1800-talet (ej samtidigt, den första på 1840-talet och den andra på 1870-talet). Då undersökte man gravgömmorna. Den tredje "kungshögen", Mellanhögen, undersöktes 1925, men bara ner till kärnröset. Själva gravgömman undersöktes inte.

Utöver de tre kungshögarna så har även tingshögen undersökts i ett par omgångar (1988 och 1990). Där var man snarast ute efter att klargöra om det är en gravhög eller inte. Resultaten var inte helt tydliga, men man kunde visa att den har ett kärnröse, så idag lutar de flesta forskare mot att det är en gravhög. Själva kärnröset har inte undersökts.

Sedan finns det dokumentation från undersökningar av ungefär 17 gravar på högåsengravfältet, inga av dessa var dock större högar, vad jag vet (förutom möjligtvis den så kallade "gullhögen", vars läge och form ej är kända).   

[AndreasE]

Nu har jag lyssnat på inslaget, och jag tyckte att det var bra. Inga direkta faktafel, "sveakungar" osv nämndes tydligt som en del av mytbildningen runt platsen, och det är bara kul att reporterna visar lite intresse.

När det gäller grävningens resultat så var man dock förvånansvärt försiktigt. Inte så mycket ny information. Jag undrar när man tänker börja gå ut med lite mer detaljerad information om resultat och fynd. 

[AndreasE]

Nu kommer man börja presentera ett urval av gravarna som undersökts under årets utgrävningar på projektets hemsida.

Den första graven som presenteras är grav 524, en kvinnograv med kopplingar både till Birka, Sigtuna och slaviska områden.

Sammanlagt har ca 90 gravar undersökts (tror att antalet är lite svajigt, jag har hört siffror runt 100), som dateras från folkvandringstid till 1000-tal. Bland fynden finns svärd, glasbägare, spelpjäser, smycken och mycket annat.

[AndreasE]

Ok, så första graven som presenterades var en kvinnograv från 900-talet innehållande två förgyllda bronshängen i borrestil, identiska med hängen från den så kallade Vårbyskatten, ett silverhänge i form av en miniatyrsköld och en guldring. Graven bestod av ett brandlager, på vilket en gravurna innehållande föremålen stod. Graven var plogskadad.

Nu har ytterligare en grav presenterats. Denna grav innehöll de kremerade benen efter ett barn (troligtvis yngre än 6 år gammal) som levt under 1000-talet. Barnet hade bland annat fått med sig ett hänge tillverkat av ett tyskt silvermynt. Myntet är en så kallad Sachsenpfennig, präglad någon gång mellan 1015 och 1065 e.Kr. 

[Marty]

Kan man utifrån begravningsskicket dra slutsatsen att Uppsala är "hedniskt" en bit in på 1000-talet?

Marty

[Marty]

Det finns väl knappast några hedniska begravningar i Västergötland efter 950? I Uppsala begravs personer fortfarande hedninskt in på 1000-talet. Inte mycket talar för någon Svensk union stödd av en kungamakt under vikingatiden.Upsala Öd, Husabyar etc lär vara företeelser en bit in på 1000-talet eller senare.

[AndreasE]

Kan man utifrån begravningsskicket dra slutsatsen att Uppsala är "hedniskt" en bit in på 1000-talet?

Marty

Nja, riktigt så enkelt är det det inte. Det finns kristna inslag i flera brandgravar, möjligtvis tex den kvinnograv från 900-talet som presenterades först (hänget i form av en miniatyrsköld har tolkats som en kristen symbol av vissa arkeologer) och barngraven från 1000-talet låg i utkanten av det egentliga gravfältet, i stort sett utanför det, vilket tyder på att det är en av de allra sista gravarna som anlagts på den delen av gravfältet, kanske efter att det egentligen slutat användas. Alla kristna gravar ligger förstås vid kyrkan, inte vid de gamla hedniska gravfälten. Själv tror jag på religiös synkretism under 1000-talet, med både kristna och hedningar på platsen.

[Marty]

Uppsala är i alla fall delvis hedniskt in på 1000-talet medans Västergötland helt saknar hedniska gravar efter 950. Uppsala respektive Varnhem/Skara som huvudbygder styrs antagligen av släkter med olika religion. Detta fortsätter i skillnader på frekvens i användande av kristna gravformer som Eskilstunakistor och Liljestenshällar. Under perioden 950-1100 e kr verkar vi ha en skarp brytning mellan de styrande ätterna i VG och Uppland. Uppsala Öd,Husabyar etc har nog oerhört lite med tiden före 1100- talet att göra.

[tty]

Att döma av Austrfararvísur så var det fortfarande ganska så skakigt med kristenheten i delar av Västergötland i början av 1000-talet.

"Inte mycket talar för någon Svensk union stödd av en kungamakt under vikingatiden"

Nej, inget annat än samtida källor som t ex Adam av Bremen.

[Frågvis Amatör]

Den rika kvinnan som begravdes i Önsvala, någon mil från Lund och Uppåkra kring år 1000 ekr fick en begravning på det gamla hedniska viset. Hon är nämnd i några andra trådar här och i Anna Lihammers nya bok(Vikingatidens Härskare)

Jag gissar att båda religionerna existerat sida vid sida under tidig medeltid.

Thomas I

[Marty]

Känner inte till någon hednisk grav från VG från efter år 1000.

[stakodder]

Hur gick religionsgränserna i södra Sverige? Smålänningarna sägs ha varit hedningar ända in på 1100-talet. Finns det inga hedniska gravar åt det hållet i Västergötland?