Nya fynd i Gamla Uppsala

[Marty]

Nyss pratade du om Varnhem som centralplats på Falbygden. Hur ser förhållandena ut mellan Varnhem och Gudhem, menar du?

/Mats

Varnhem ligger inte i Falbygden utan i korsningen mellan flera bygder. Västergötland har en oerhörd koncentration av CPI fynd i ett "T" som motsvarar vägen Skara-Götala- Varnhem- Våmb - Skövde i Väst/Öst riktning. Från Varnhem som är centrum i T´t går vägen via Bolum, Gudhem, Ålleberg i nord/syd. Varje ben på T´t är ca 20 km. Här hittar man; två av Sveriges första kloster, över 10kilo FVT guld, Järnsysslapokalen, Överbogravarna, Ållebergskragen mm. Det finns i princip ingen ingen forskning från området sedan 30-talet utan fynden är gamla. Jag vet inte exakt hur detta hänger ihop. Min huvudkandidat som VG´s motsvarighet till Uppsala är dock Varnhem följt av Gudhem på god andraplats. Varför jag tror det kräver en lite längre utläggnig. Kanske är Varnhem-Gudhem ett system/enhet där den världsliga makten satt i Varnhem (den skyddade trakten) medans den sakrala delen satt i Gudhem (Gudarnas trakt)

[Mats Hansson]

Tack, Marty. Jag är inte obekant med platserna, var i både Gudhem och Varnhem för ett par år sedan, men trodde kanske att man definierade Falbygden som hela området runt Hornborgasjön. Nu vet jag bättre. Varnhem ligger väl nästan i Valle härad. Men sett i en liten större skala, centrala Västergötland typ, så är det förstås intressant att resonera kring vilket/vilka som var maktcentrum i området under järnåldern. Om du har en sysslolös kväll nu när höstmörkret sänker sig kan du väl utveckla det i en egen tråd!

/Mats

[Stfan]

Det här med halvädelstenarna är väldigt spännande är det det som man exporterade från Sverige istället för
järn?  Guldgubbarna framställdes av guldfolie som egentligen främst användes till att läggas under
de slipade halvädelstenarna när de monterades på smycken för att få dem att ge  ett djupare skimmer
vid ljusreflektionen. I Uppåkra där man har hittat ca 30000 metallobjekt var man i det närmaste specialister på
denna typ av smyckestillverkning. Jag var där på arkeologidagen denna hösten och då visade utgrävningsledaren lustigt nog exakt ett sådant smycke med halvädelsten med guld under stenen. Stenarna knyter ihop Uppsala med
andra platser exempelvis Uppåkra ( halvädelstenar är ju ändå rätt ovanliga ) men för att man skall kunna säga att en omfattande smyckestillverkning skett skulle jag villja ha guldgubbe/folierester eller andra smyckesdetaljer i fyndfloran (ungefär som vid Slöinge)
http://hem.passagen.se/lalu0144/sloinge/sve/slo_stolph.htm

Hursomhelst är det härliga fynd 

Stefan

[AndreasE]

Har man hittat spår av granattillverkning i Uppåkra? Det har jag inte hört talas om. De största Svenska fynden av sådan tillverkning kommer vad jag vet från Köpingsvik på Gotland och Valsta precis norr om Upplands Väsby.
 
Man har bara skrapat på ytan av hantverksytorna på norra terassen i Gamla Uppsala. Granatsplittret kommer från en yta på 10 kvadratmeter och fortsätter utan tvekan utanför schaktet i åtminstone två riktningar. Ytan några meter bort med spår av järnhantverk har egentligen bara petats på, och den består också bara av en kanske 1,70 m bred yta från ytterväggen och in i huset. Sen finns det ju även spår av pärltillverkning. Om man får möjlighet att gräva ut en större del av huset så verkar det mycket troligt att man kommer hitta spår av en storskalig produktion av exklusiva föremål. Densiteten av granatsplitter var helt enkelt fruktansvärt hög på den lilla yta som delundersökts.

Sen skulle förstås rester av guldfolie och tex gjutformar som går att koppla till tex svärdsknappar, hjälmar eller ryggknappspännen vara fantastiskt roliga fynd. Får helt enkelt hålla tummarna för att man får pengar och tillstånd till att gräva ut mer av huset.

[Frågvis Amatör]

Jag har bara läst om tillverkning av guldföremål, broscher, spännen och benkammar i Uppåkra. Uppåkra var dessutom en stor handelsplats med stora fynd av mynt.

Thomas I

[Frågvis Amatör]

AndreasE. Granater är sparsamt förekommande naturligt i Sverige om jag inte fått fel uppgift. Det kan vara en restprodukt av järntillverkning enligt en wikisida jag läste på?

Thomas I

[AndreasE]

AndreasE. Granater är sparsamt förekommande naturligt i Sverige om jag inte fått fel uppgift. Det kan vara en restprodukt av järntillverkning enligt en wikisida jag läste på?

Thomas I

Det tror jag är uteslutet. Som du själv säger så är det sparsamt förekommande här i Sverige. Är absolut ingen expert, men jag tror att den närmaste förekomsten till Gamla Uppsala finns i Södermanland. När man tillverkade järn så hade man mycket närmare förekomster av järnmalm än så. Dessutom så är granater en halvädelsten som förekommer som inslag i andra sorters sten med kristallstruktur, alltså inte alls det material som man får järnmalm från. Och om granater skulle dyka upp som en restprodukt till järntillverkning så borde vi ha många fler fynd av granater.

Granaterna på norra platån visar tecken på att ha retuscherats - vissa fragment verkar alltså vara resprodukten av aktiv formning av granatstycken. De tecken på järnsmide vi har är just tecken på järnsmide, inte järntillverkning. Jag tror inte att man har tillverkat järn på norra platån, utan snarare smitt föremål av järn som tillverkats någon annanstans. 

[Frågvis Amatör]

AndreasE. Nu blir det lite förvirrat. Granattillverkning?

Vilken variant är det som du pratar om?

http://sv.wikipedia.org/wiki/Granater

ThomasI

[AndreasE]

Vad är det som är förvirrande? Man har brutit granater någonstans, fört råämnen till Gamla Uppsala, och där har de retuscherats till lämpliga stycken att placera i smycken och vapendetaljer. Det vi har hittat är avfallet från den processen.

Jag har inte hört några resultat från analyser på dem ännu, så jag vet inte vilken sort det rör sig om, tror dock att det är almandiner. Det är den vanligaste i smycken från järnåldern, och en svarvad almandin hittades på Norra gärdet i på 90-talet. 

[Boreas]

Nu gör man nya och rätt så mäktiga fynd just norr om Gamla Uppsala - också:

http://www.saublogg.se/2011/09/valsatras-vikingar/
http://www.norby.org/historia/forhistoria.html

[AndreasE]

Eh... Malma ligger söder om Uppsala, precis nordväst om Ulltuna. Har vänner som gräver där just nu. 

[Boreas]

Sorry - blev tydligen lurad av himlariktningen. Visst är det väl södra Uppsala, må veta. Fynden är hursomhälst lika imponerande...
 

[Boreas]

Mig veterligen är det bara Oden som påstås residera i Sigtuna (i inledningen till Ynglingasagan). Och han var, om vi ska hårdra det, inte yngling.

Tja - Oden var väl fader åt den första ynglingen, Yngwe-Frej.
Förövrigt skriver Snorre om Ynglingar i såväl 'Sigtuna' som 'Gamla Sigtuna'.
Beskrivningen 'residerar' kan du kanske läsa som ett prosaisk uttryck.    

[Herulen]

Tja - Oden var väl fader åt den första ynglingen, Yngwe-Frej.
Förövrigt skriver Snorre om Ynglingar i såväl 'Sigtuna' som 'Gamla Sigtuna'.
Beskrivningen 'residerar' kan du kanske läsa som ett prosaisk uttryck.   

Här skiljer sig källorna åt. Oden som eponym är inte säker i alla källor.

[Marty]

Har man hittat spår av granattillverkning i Uppåkra? Det har jag inte hört talas om. De största Svenska fynden av sådan tillverkning kommer vad jag vet från Köpingsvik på Gotland och Valsta precis norr om Upplands Väsby.
 
Man har bara skrapat på ytan av hantverksytorna på norra terassen i Gamla Uppsala. Granatsplittret kommer från en yta på 10 kvadratmeter och fortsätter utan tvekan utanför schaktet i åtminstone två riktningar. Ytan några meter bort med spår av järnhantverk har egentligen bara petats på, och den består också bara av en kanske 1,70 m bred yta från ytterväggen och in i huset. Sen finns det ju även spår av pärltillverkning. Om man får möjlighet att gräva ut en större del av huset så verkar det mycket troligt att man kommer hitta spår av en storskalig produktion av exklusiva föremål. Densiteten av granatsplitter var helt enkelt fruktansvärt hög på den lilla yta som delundersökts.

Mycket granater i Slöinge som ju har många fynd av guldgubbar.

http://hem.passagen.se/lalu0144/sloinge/sve/slo_lage.htm



Sen skulle förstås rester av guldfolie och tex gjutformar som går att koppla till tex svärdsknappar, hjälmar eller ryggknappspännen vara fantastiskt roliga fynd. Får helt enkelt hålla tummarna för att man får pengar och tillstånd till att gräva ut mer av huset.

[AndreasE]

Det finns några platser med granattillverkning, är inte förvånad att Slöinge är en av dem.
Det kollades upp när de började dyka upp, och Valsta är visst störst med ca 600 fragmen (kommer inte ihåg det exakta antalet) över en yta av ca 140 kvadratmeter. I Gamla Uppsala hann vi hitta nästan lika många fragment men på en 10 kvadratmeter stor yta, så jag skulle tro att Gamla Uppsala är det största fyndet hittills, eller i alla fall kommer bli om man får gräva ut mer.

[Herulen]

Jag vet att det har funnits ett starkt motstånd mot utgrävningar i Gamla Uppsala. Det har varit minst sagt märkliga turer genom åren, att forskare varit mycket osams och blivit bittra fiender för livet. Finns det här motståndet idag?

[AndreasE]

Vad jag först så har det varit en väldigt positiv inställning från Riksantikvarieämbetet och andra institutioner och forskare. Däremot så har Länsstyrelsen varit lite tveksamma. Känner sig nog lite beskyddande över länets mest kända fornlämning...

När intressanta fynd dyker upp blir dock alla glada och taggade, men sånt kan ju vända snabbt...   

[liothida]

Jag vill återknyta till fynden av stenraden/stolpraden som inledde den här tråden.

Som tidigare påpekats har mycket snarlika fynd hittats vid Anundshögsområdet i Västerås under 2008 års utgrävningar. Också där rörde det sig om en monumental, minst tvåhundra meter lång, rad med två meter djupa stenskodda stolphål med omkring fem meters mellanrum. Rapporten publicerades nyligen.
http://www.khm.uio.no/prosjekter/assembly_project/pdf/Anundshog_report_14.pdf

I fallet Anundshög har forskarna kommit till slutsatsen att det stått kraftiga stopar i hålen, inte stenar, och de tolkar stopraden som ett ”viband” en symbolisk avgränsning av en tingsplats eller kultplats. Begreppet ”viband” förekommer i skriftliga källor från medeltiden som beteckning på inhägnad runt ett ”vi” en forntida helgedom.

Liknande fynd upptäcktes 2007 i utgrävningarna av den vendeltida kultplatsen Lilla Ullevi i Upplands-Bro. Anläggningen som bland annat består i en kultbyggnad avgränsades av en stolprad (om än inte lika monumental som vid Anundshög och Gamla Uppsala). Här finns en särskilt intressant parallell till sommarens fynd i Gamla Uppsala. Precis som i Gamla Uppsala hittade forskarna i Lilla Ullevi rester av härdar utmed stopraden. Precis som i Gamla Uppsala fanns fynden enbart utanför, inte innanför hägnaden. Tolkningen i rapporten är

Förutom stolpar verkar eldplatser/härdar ha ingått som en del av hägnaden. Möjligen är det för att under mörka tider på dygnet markera avgränsningen genom att lysa upp vibandet.

http://www.raa.se/cms/showdocument/documents/extern_webbplats/arkeologiuv/publikationer_uv/rapporter/uv_mitt/uv_mitt_2008/rm2008_39.pdf

I Gamla Uppsala är det, som jag tidigare påpekat själva slätten, söder om kyrkan, öster om höggravfältet som är inhägnat av detta ”viband”. Här bör det alltså ha legat en kultplats och/eller tingsplats. Jag kan därmed inte låta bli att dra fram Adam av Bremen igen. (Ni som ogillar jämförelser med skriftliga käller kan alltså sluta läsa nu).  Adams upplysning om helgedomens placering i Uppsala är just att den ligger ”på en slätt” omgiven av berg ”såsom en teater”. Utifrån den beskrivningen är det nyupptäckta området en mycket starkare kandidat än exempelvis platsen för kyrkan eller kungsgårdsplatåerna, som ibland anförs. Hur som helst, det inhängnade området är hittills outforskat, huvudsakligen åkermark. Ser verkligen fram emot fortsatta undersökningar.

[supergeten]

Jag vill återknyta till fynden av stenraden/stolpraden som inledde den här tråden.

Som tidigare påpekats har mycket snarlika fynd hittats vid Anundshögsområdet i Västerås under 2008 års utgrävningar. Också där rörde det sig om en monumental, minst tvåhundra meter lång, rad med två meter djupa stenskodda stolphål med omkring fem meters mellanrum. Rapporten publicerades nyligen.
http://www.khm.uio.no/prosjekter/assembly_project/pdf/Anundshog_report_14.pdf

I fallet Anundshög har forskarna kommit till slutsatsen att det stått kraftiga stopar i hålen, inte stenar, och de tolkar stopraden som ett ”viband” en symbolisk avgränsning av en tingsplats eller kultplats. Begreppet ”viband” förekommer i skriftliga källor från medeltiden som beteckning på inhägnad runt ett ”vi” en forntida helgedom.

Liknande fynd upptäcktes 2007 i utgrävningarna av den vendeltida kultplatsen Lilla Ullevi i Upplands-Bro. Anläggningen som bland annat består i en kultbyggnad avgränsades av en stolprad (om än inte lika monumental som vid Anundshög och Gamla Uppsala). Här finns en särskilt intressant parallell till sommarens fynd i Gamla Uppsala. Precis som i Gamla Uppsala hittade forskarna i Lilla Ullevi rester av härdar utmed stopraden. Precis som i Gamla Uppsala fanns fynden enbart utanför, inte innanför hägnaden. Tolkningen i rapporten är
http://www.raa.se/cms/showdocument/documents/extern_webbplats/arkeologiuv/publikationer_uv/rapporter/uv_mitt/uv_mitt_2008/rm2008_39.pdf

I Gamla Uppsala är det, som jag tidigare påpekat själva slätten, söder om kyrkan, öster om höggravfältet som är inhägnat av detta ”viband”. Här bör det alltså ha legat en kultplats och/eller tingsplats. Jag kan därmed inte låta bli att dra fram Adam av Bremen igen. (Ni som ogillar jämförelser med skriftliga käller kan alltså sluta läsa nu).  Adams upplysning om helgedomens placering i Uppsala är just att den ligger ”på en slätt” omgiven av berg ”såsom en teater”. Utifrån den beskrivningen är det nyupptäckta området en mycket starkare kandidat än exempelvis platsen för kyrkan eller kungsgårdsplatåerna, som ibland anförs. Hur som helst, det inhängnade området är hittills outforskat, huvudsakligen åkermark. Ser verkligen fram emot fortsatta undersökningar.

Spännande!
Går det att läsa om forskarnas slutsats om stolphålen vid Anundshög?