När infördes beskattningen

[Karlfredrik]

Herulen skriver att skatt infördes först kring slutet av 1100-talet.Jag menar jag har stött på skatt in natura till fogdar/kungsgårdar tidigare i det danska/nordka materialet, exempelvis skulle Sven Tveskägg ha samlat in pengar till en lösensumma till sjörövar enligt Saxo.
Och Snorre nämner skatteinkrävare i Jämtland. Dessa källor är visseligen  från 1200-talet, men de väcker en berättigad fråga.i

[Karlfredrik]

Hälsingarna gjorde sina handelsresor till Svithiod och lydde därunder i allting, men jämtarna voro midt emellan5, och ingen tänkte därpå, förrän Håkon gjorde fred med dem och företog handelsresor dit och gjorde sig till vän med stormännen där. De sökte sig sedan västerut till honom och lovade honom lydnad och skatter och blevo hans män, ty de hade sport godt om honom och ville hellre giva sig under hans konungadöme än under sveakonungen, eftersom de voro av norsk härstamning. Håkon stiftade lag och rätt för dem.

[Karlfredrik]

Citatet ovan: Håkan den godes saga kap 12 Snorre,slutet av 900-talet:
http://no.wikipedia.org/wiki/H%C3%A5kon_den_Gode_Adalsteinsfostre

[Ragnfast]

Att betala gäld eller tribut till en hövding eller kung lär ju vara lika gammalt som det socialt stratifierade samhället?

[Karlfredrik]

Tydligen fanns servitium noctis/regis, procaturio/apparatus,det vill säga i alla fall på järnåldern var man skyldig att skänka gåvor till kungen och hans följe , mat och dryck med mera på hans resor och besök i kungsgårdar (Kulturhistorisk lexikon för nordisk medeltid band XV 413-416)

[Yngwe]

Att betala gäld eller tribut till en hövding eller kung lär ju vara lika gammalt som det socialt stratifierade samhället?

Javisst, det är ju en av grunderna i samhällsbildning. Att bidraga med sitt till det gemensamma då gemenskapen innebär ökad trygghet.  Formerna kan givetvis varieras men grunden är ändå detsamma.

Skatt och skattläggning får ofta en negativ innebörd och likställs ofta med orättfärdigt utsugning där allt hamnar i de redan rikas fickor och som påtvingas med hjälp av svärd och spjut.  Den bilden är inte riktigt rättvisande tycker jag. Handelsresande, bönder och andra har säkert insett fördelarna med skatt och tull, precis som vi! 

[Karlfredrik]

Jag tror att skatter som används till ett impopulärt krig i utlandet eller inkrävts av en utländsk ockupationsmakt har varit illa omtyckta. annars han jag hålla med Yngwe.

[Carl Thomas]

Norska Ottar av Hållogaland skriver att ha tog upp skatt av Samerna, då är vi alltså på 800 talet.

Jag vet att en av mina förfäder betalade 8 öre i skatt till Gustav Vasa för kriget mot Lybeck, alltså en ”specialskatt” till ett visst bestämt ändamål. Älvsborgs lösen var en annan sådan specialskatt.

Skatt är för mig en fastställd summa kontanter eller varor som skall inbetalas till en Kungamakt eller motsvarande regelbundet, t.ex en gång per år, halvårsvis - eller annan regelbundenhet.

Tributer, förväntade gåvor, osv ser jag inte som skatt – så vi kanske har olika uppfattningar om vad skatt är?

Skall vi försöka definiera vad skatt är?

Thomas

[Sven-Åke]

Jag tycker att Carl Thomas har rätt.  Man måste definiera vad som är skatt.
Visst finns det engångsskatter men . . .

Ungefär så här definierar jag skatt:  En regelbunden och i förväg bestämd summa som är beroende av en  (eller flera)   faktor (er) 
Exempelvis; per person i hushållet, skorstenar på huset, meter av huset längs en gata, summan av kontanter,  storlek på mark,  eller annan känd faktor.

Och då kommer jag på "Olof näspenning"   -  har han funnits? 

[Yngwe]

Jag tycker att Sven-Åkes och Thomas definition är relativt bra, men i själva begreppet skulle jag också vilja införa engångsskatter i begreppet eftersom de i stort lyder under samma princip och egentligen avser att sörja för samma gemensamma behov.
 Man tillgodgör sig fördelar genom att nyttja gemensamma strukturer och betalar en administratör för detta. Egentilgen är det ju att bara nyttja en del av samhällets gemenskap och under en begränsad tid.  Som, engångsskatt räknas då t.ex. tullar och hamnavgifter.

[Carl Thomas]

Yngwe, ”skatt” betyder regelbunden inbetald fastställd skatt vars belopp är grundat på X som Sven-Åke föreslog.

Engångsskatter är Kungligspecialskatt, Kungligändamålsskatt - eller annat bekvämt ord före ordet skatt.

Alla ord med skatt är då skatt till Kungen.

Är det en kyrkoskatt så används ordet Kyrko som förklaring vart skatten går.

Tionde vet alla vad det är, skall det ses som Kyrkoskatt eller enbart som tionde?

Thomas

[Carl Thomas]

Jag skrev detta i Uppsalatråden men det platsar ju även här eftersom det är många begrepp som behöver redeas ut:

Jag är inte hemma på det där med tidiga skatter, men när började man ta upp skatt i Sverige? Eller i landskapen?

När har vi alltså det första omnämnandet av att man tog upp skatt?
I vår historia beskrivs att Kungen hade ett antal Kungsgårdar (husabyar/Öd eller liknande) till sin försörjning och att han ambulerade mellan dessa. Vilken källa, eller saga, beskriver detta? Eller är det någonting vi bara tror?

För att ta in skatt behövs en organisation och någon sorts mantalslängd. Senare i vår historia fanns det fogdar. När nämns vår första fogde?

Om jag minns rätt var det Gustav Vasa som upprättade den första ”mantalslängden” – så det borde, om skatt drevs in tidigare, varit en väldigt finmaskig organisation baserad på lokalkännedom och personliga kontakter om skatt skulle drivas in. Var nämns en sådan, eller liknande, organisation? Hur hög/låg var skatten?

Vad användes skatten till av Kungen? Var förvarades kapitalet?

 Hur reagerade allmogen när kyrkan införde tionde?

Jag kan tänka mig (lös fundering) att Kyrkan införde tionde hyggligt snabbt. Därmed fick de en organisation genom att även kyrkorna samlade in tionde. Kyrkan borde alltså ha haft den första organisationen, lokalkännedomen om antal människor som tillhörde kyrkan osv.

Skatt till Kungen borde alltså varit senare infört – och beroende av tiondeinsamlingen (som då skulle vara organisationen som tog in Kungens skatt). Om vi då, i lika lösa funderingar, tänker oss att denna Kungliga skatt som samlades in via alla kyrkor hade ett särskilt namn, t.ex Uppsala Öd? Kan det vara en möjlighet?

Alltså, i ett tidigt skede använde Kungen kyrkan att in en eventuell Kunglig skatt från alla invånare i riket? Denna skatt hette Uppsala Öd därför att Kyrkan samlade in den.

Thomas

[Karlfredrik]

Wikipedia ger en kort översikt över skatter tidigare i historien:
http://sv.wikipedia.org/wiki/Skatt
Kungen/hövdings första uppgift var att svara för inre och yttre säkerhet, och vara överbefälhavare i krig. Så försvarat tog tidigt en del av skatterna, liksom kungens och hans följes appange som skulle täcka kost, kläder,nöjen och annat.

[Carl Thomas]

Tveksamt som jag ser det. Kungamakten hade ju en egen försörjning i ett mycket stort antal Kungsgårdar, Husabyar och Öd enligt vår historia. Hovet var inte speciellt stort. Det borde vara så att alla dessa Kungsgårdar osv var avsatta för just Kungamaktens försörjning och Rikets försvar.
 
Först när inkomsterna från dessa gårdar inte längre räckte till bör allmän skatt ha införts.

Jag tror t.ex att 70 Husabygårdar gav ganska mycket inkomster, lägg sedan till ett stort antal Kungsgårdar + eventuellt vid en senare tidpunkt Uppsala Öd – som kan (?) ha varit Kungskatt som togs in via Kyrkans organisation via sockenkyrkor osv. Öd- bör då ha varit vårt första ”skattesystem”.

Kungen dömdes till Uppsala öd. Var detta en av kyrkan godkänd beslattning som då Kungen dömdes att få rätt till att utnyttja?

Thomas

[Bengan]

Vad gäller skatt till kyrkan i Västergötland, tiondet, så togs det beslut om det i Askubäck så sent som år 1200.

[Karlfredrik]

Wikipedia skriver dock att de som inte ställde upp i ledung fick betala, och uppger landskapslagarna som källa:
http://sv.wikipedia.org/wiki/Ledung

[Carl Thomas]

Ledung nämns enbart i Landskapslagarna från 1200 talet, vi vet inte ens med säkerhet (?) om det är en önskan att bygga upp en ledung - eller om den verkligen fanns?

Men, det anges att man kunde köpa sig fri från deltagande. Det bör då inte varit någon skatt, bara ett friköpande?

Landskapslagarna nämner att böter skall delas i tre delar, en del till Kyrkan, en del till Kungen och en del till den drabbade som fått rätt.

Det bör ha blivit  ganska hyggliga intäkter till både Kungen och Kyrkan. Hur långt bak i tiden detta funnits i det rättsbegrepp som då fanns, vet vi inte – men det anses ju att landskapslagarna speglar äldre tiders lagar. Intäkterna kan då avsetts för just Kungens uppehälle och för framtida eventuella krig.

När denna delning av böter togs bort i våra lagar vet jag inte – men det kan också vara en tidpunkt då skatt behövde införas för att säkra Kungamaktens förmåga att värna riket?

Thomas

[Carl Thomas]

Tack för uppgiften om tionde Bengan! Infört under fliken övriga uppgifter!

Thomas

[Herulen]

Skatt såsom vi känner ordet infördes inte förrän under 1100-talet och 1200-talet i och med uppkomsten av bland annat marklandsindelningen och attungen. Den germanska rätten levde långt kvar i Sverige, allra längst i Svealand, varför skatt var svårt att genomdriva. En starkt bidragande orsak till att skattesystemens införande var övergången från extern till intern tillägnelse av överskott.

Med skatternas införande kan vi se en skillnad mellan Mälarområdet och Västergötland. I Västergötland var skattesystemet beroende av att kungen var direkt närvarande eftersom skatterna utgick från det enskilda hushållet, medan skattesystemet i Mälarområdet och östkusten mer baserade sig på vad kollektivet presterade. 

[Carl Thomas]

Bågaskatt (Vinterskatt eller Skinnskatt) är en tidig skatt som ”varje man som kunde spänna en båge” (anses vara över 15 år) betalade. Den infördes 1539 av Guastv Wasa. Bågaskatten var 1 öre eller ett gråverk (Ekorrskinn).

Finns det tidgare skatter än detta, i så fall var och när? Vilka källor finns?

Thomas