Fullkomligt irrelevant vilket som är äldst eftersom de båda har ett ursprung i IE, där berör term finns representerad och kan alltså i slaviskan vara ett arv från proto- och preslaviska. balto-slaviska eller ännu äldre.
Irrelevant?! Knappast. En mamma är sällan yngre än hennes barn. Stadsnamn har som du vet en kronologi - som i endera fall kan efterspåras, historiskt.
När Ruriks samtid byggde ett nytt huvudsäte för rurikska kungaätten talade invånarna i NV Ryssland finska - och lite skandinaviska mellanåt. Handelsfolk och adel i dåtidens talade givetvis skandinaviska - också.
Den nya staden fikk ligga ett stenkast från det gamla handelssätet Holm-gård - och nya staden fick tydligtvis heta "Ny-gård". Jämför ortnamsskicken från Finland, Savolax och Karelen, där man hittar Nyland respektive Nyslott, respektive Nyans.
Ett drygt sekel senare gick Ryssland över till det grekiska kyrkosystemet - där man just utvecklat ett nytt, gemensamt administrationsspråk, baserad på en kombination av dom gamla grundspråken - som grekiska, bulgariska och finska. Summan kallas alltså "slaviska".
På detta nya 'lingua franca' fick alltså Ruriks gamla huvudsäte beskrivas med grekiskans ord för Ny, alltså Nova - medan efterleden fick anamma det gamla, germanska ordet för 'stad' - baserat på kärnan i statsbildningen, vilket var den gamla 'gården' eller 'garden'.
Vil man hitta en logisk linje i semantiken får alltså den gamla bos-gård bli en by, därefter en borg med torg - vilket bildar en stad. Namnet på staden får sen uppkallas efter bos-gården (härrasätet) eller borgen - eftersom.
Undantagsvis kan staden byta regent och språk - eller kultur (religion) - varför man av politska skäl kan döpa om staden og ge den en helt nytt namn. Då kan t. ex. ett gamalt herrasäte vid Volgan, som Volgorod, bli Stalingrad och gamla Peters borg bli Lenins gorod.
---
Vill man gå in i långa och hypotetiska diskussioner om begreppet 'gorod' och dets ursprung hamnar man snart i spekulationer om iso-glosser baserad på en rätt långsökt centum-satem-hypotes. Innan man fortsätter dessa spekulationer får man åtminstone avklara varför finskan innehåller BÅDE centum- OCH satem-gloser, medan alla andra eurasiatiska språk - enligt teorin - har nog med den ena av dom två.
Med tanke på att den vestliga delen av Eurasien har haft ett uralisk språk - sida om sida med ett germansk - sen jordbruksstenålders tid - kan man givetivs INTE utesluta ett nord-germansk ursprung för det vest-germanska ordet "gard", det central-germanska ordet 'gart' och det öst-germanska ordet "gård". Vem av dessa som är äldst är sen en annan fråga, men det lär inte var tvekan om vare sej den semantiska eller förmella roten till ordet. Ej häller dets avledning till det nya, germanska linua franca som uppstod under högmedelåldern och i dag kallas engelska. Der fick ordet "garden" en ny mening, medan den gamla 'garden' ('gården') nu fick heta 'yard'.
När betydelsen av ordet gård/gard utveklas till att representera stor-gårdar, byar och städer får det alltså ses i samband med jordbrukets utveckling och städernas framväxt. Andra teorier blir faktisk långsökta - och aldri annat än skrivbordsteorier.