Författare Ämne: Begreppet Uppsala  (läst 431283 gånger)

Utloggad Skoglar

  • Veteran
  • Antal inlägg: 945
  • Amatör utan skolning
SV: Begreppet Uppsala
« Svar #1200 skrivet: maj 16, 2013, 16:01 »
För övrigt namnet Sälen i Dalarna tolkas som att order innehåller ett dialektord 'säl' som betyder fäbodställe. Finsk ord "salo" betyder liknande. Det är vildmark; skog; stor ö. Samisk ord är suolo.

Finlands svenskråkiga kusten har finns "salo" lånat till svenskan i namnen Tövsala, Vartsala, Mossala, Simsal, Sarvsal, Emsalö.

Sista namnet Emsalö betyder Stor-ö-ö där 'em' är av "emä" 'stor', sal betyder ö och naturligtvist ö betryder ö.

I västra Åboland möter uttalsformer på -sæl som har uppkommit genom regelrätt utveckling av kort a till ä framför u i äldre -salu Samma utveckling kan ha hänt med Sälen i Dalarna

Klippte detta från tråden om samiska toponymer, som kan vara bra att ha med sig när man funderar på "Begreppet Uppsala".

Tack, Jotuni!

Utloggad Boreas

  • Gode
  • Antal inlägg: 5 477
SV: Begreppet Uppsala
« Svar #1201 skrivet: maj 16, 2013, 16:50 »
Att automatisk definiera dessa ord från ett finskt ursprung är en riskfyllt övning -  eftersom det förutsätter "underliggande tolkningar" som etablerade fakta.

Saken är ju att det 'svenska' språket som talas efter kusten av Finland INTE 'importerades' från Sveland på 1200-talet - men fanns där läge innan - och har sina närmaste språk-släktingar i dom gutniska och götiska dialekterna.   

Försök gärna förklara Sim-sal-ö - också - som en omskrivning eller översättning från ett "finskt ursprung". Lyckas man med det kan man även ge sej på Odensala och Uppsala med samma mall...

Annars lägger man märke till att norska ekvivalenter - som Salen, Salvatnet, Skiringssal och Oppsal - uttrycks som en-tal. Suffixet -en i ortnamnet Sal-en törs vara ett lokativ. I så fall borde sal-a vara en öst-skandinavisk variant av  det samma.

Säl-namnen finns också i Norge.

Där finns ordet 'säl' också som adjektiv - där det uttrycker "positivt tänkande" - med synonym som 'lugn', 'god', 'glad'. Den forn-nordiska hälsningen "hel och säl" kan numer återses i det fasta uttrycket 'frisk och glad'. Som ortnamn reflekterar det gärna en lugn eller 'snäll' del av en å eller älv, alternativt en 'mild' och 'vacker' del av ett varierande landskap.

Jmfr. "den sköna bygden Sel" och passeringspukten 'Säl-ägg' ("Sellæg"), där den stora, lugna floden Namsen bryts i en dundrande fors...
“It's easier to fool people than to convince them that they have been fooled.”

Utloggad AndreasE

  • Gode
  • Antal inlägg: 2 947
SV: Begreppet Uppsala
« Svar #1202 skrivet: maj 16, 2013, 18:11 »
Ja, att det skulle komma från finskan förefaller lite långsökt för mig. Väldigt många antaganden i en sådan teori.

Utloggad Skoglar

  • Veteran
  • Antal inlägg: 945
  • Amatör utan skolning
SV: Begreppet Uppsala
« Svar #1203 skrivet: maj 16, 2013, 18:35 »
Jag ber om ursäkt för min otydlighet. Jag är inte ute efter att koppla efterleden -sala till det finska eller samiska språkområdet. Inte alls.

Men det som slog mig är "säl", som i Sälen, i betydelsen "fäbodställe". Skulle det kunna vara möjligt att -sala har en liknande ursprunglig betydelse?

Utloggad Boreas

  • Gode
  • Antal inlägg: 5 477
SV: Begreppet Uppsala
« Svar #1204 skrivet: maj 16, 2013, 18:49 »

Men det som slog mig är "säl", som i Sälen, i betydelsen "fäbodställe". Skulle det kunna vara möjligt att -sala har en liknande ursprunglig betydelse?

Nä. Ingen orsak att skippa -sal som kärnan i namnet. Jmfr. dom norska och finsk-svenska ortnamn efter samma mönster.

Nyckeln ligger i prefixet Upp- och varför det månne heta så.
 
Eftersom anknytningen gäller en centralort med för-kristna rötter får man gärna beakta relationer till forntidens kulturella (mytologiska) ideal och aspekt. I namnet Oden-sala kan man ju tolka ut en sådan mening, relativt direkt. Sen är frågan vad Upp- skulle visa till given en sådan pretext...?



“It's easier to fool people than to convince them that they have been fooled.”

Utloggad Frågvis Amatör

  • Avslutat konto
  • Gode
  • Antal inlägg: 1 832
SV: Begreppet Uppsala
« Svar #1205 skrivet: maj 16, 2013, 18:53 »
Det finns två intressanta Odensala:

1100-tals kyrkan(wikikälla) norr om Märsta ganska nära Sigtuna med en eventuell föregångare i trä. Rikt på fornlämningar.

Ett område i dagens Östersund, Odensala, med Frösön i närheten. Odensala har gravfält och under Frösö kyrka har det hittats tydliga exempel på järnålderskult. Namnen på platser på Frösön är också intressanta.

Här på forumet finns två äldre trådar men med intressanta diskussioner i detta ämne:

http://www.arkeologiforum.se/forum/index.php/topic,2518.msg17885.html#msg17885

http://www.arkeologiforum.se/forum/index.php/topic,708.0.html

Thomas I

Utloggad Vetgirig

  • Gode
  • Antal inlägg: 2 470
  • Skåning, naturaliserad Norrlänning, orienterare
SV: Begreppet Uppsala
« Svar #1206 skrivet: maj 16, 2013, 21:23 »
Vad gäller (Ö) Aros, så krävs en udde för att definitionen skall hålla avseende namnet. Visst finns undantag, men varför just där. Och var finns deltat?

Omkring år 1000 är f ö Ekoln/Lagen redan avskuren från Mälaren som havsvik vid stäket. Där sker alltså ingen landhöjning längre som påverkar något vattenstånd i den norra strandregionen. Nuv Uppsalas förhållande till Ekoln/Lagen var alltså precis samma då, som idag.

Alltså! Var kan de geografiska förutsättningarna finnas i anslutning till Ekoln/Lagen, som triggar till namnet Arosa? För ända uppe vid Uppsala finns detta INTE.

Men det är klart att om det hävdas att Arosa är ett namn som sattes år 0 och sedan bibehölls, så kan det ju brännas. Men alla likartade namn sätts 950-1000
Amatör! Skåning i Norrland!

Utloggad Carl Thomas

  • Gode
  • Antal inlägg: 2 876
SV: Begreppet Uppsala
« Svar #1207 skrivet: maj 16, 2013, 21:28 »
Som Jämte måste jag be dig studera en karta över Östersund, det räcker med en vanlig stadskarta, det kryllar av namn på Oden, Tor och Frö - samt andra namn bland Asarna.

2 mil norrut ligger t.ex Lit. Lit var dvärgen som Tor sparkade in i Baldrs gravbålskepp. Nordeeönnhette förr Njords Ö, osv.

Thomas
Historia är färskvara.

Utloggad Carl Thomas

  • Gode
  • Antal inlägg: 2 876
SV: Begreppet Uppsala
« Svar #1208 skrivet: maj 16, 2013, 21:37 »
Vetgirig, os betyder åmynning. Alltså den plats som ån mynnar ut - oavsett uddar, deltan och andra naturformer. Namnsos, Röros, östra- och västra Aros, osv.

Aros är två ord, ar = Å och os =mynning. Namnet beskriver alltså inte åmynningens utseende.

Thomas
Historia är färskvara.

Utloggad vitsvan

  • Medlem
  • Antal inlägg: 25
SV: Begreppet Uppsala
« Svar #1209 skrivet: maj 16, 2013, 21:42 »
Omkring år 1000 är f ö Ekoln/Lagen redan avskuren från Mälaren som havsvik vid stäket. Där sker alltså ingen landhöjning längre som påverkar något vattenstånd i den norra strandregionen. Nuv Uppsalas förhållande till Ekoln/Lagen var alltså precis samma då, som idag.

Alltså! Var kan de geografiska förutsättningarna finnas i anslutning till Ekoln/Lagen, som triggar till namnet Arosa? För ända uppe vid Uppsala finns detta INTE.

Vad pratar du om? Sedan omkr. år 1000 har Fyrisåns mynning i Ekoln förskjutits c:a 9 km söderut pga landhöjningen.

http://www.sgu.se/sgu/sv/geologi/jordtacket/filmer.html
Ju förr desto bättre!

Utloggad Yngwe

  • Gode
  • Antal inlägg: 5 702
SV: Begreppet Uppsala
« Svar #1210 skrivet: maj 16, 2013, 21:52 »
Nä. Ingen orsak att skippa -sal som kärnan i namnet. Jmfr. dom norska och finsk-svenska ortnamn efter samma mönster.

Nyckeln ligger i prefixet Upp- och varför det månne


Jag håller med och jag vill återigen fästa fokus på nyåret. Den Shetlänska traditionen Up-a-Helly har nordiska kopplingar  och kan vara ett spår. Up i betydelsen slut, alltså slut på året. Up sal skulle alltså vara platsen för firandet av det nya året. Om vi dessutom tar in uttrycket årskonung så får vi kopplingen till eliten. En lös hypotes är att kungen är ansvarig för året och inleder det ed ritualer. Det sker givetvis på samlingsplatser av stor betydelse, t.ex. Uppsala och Uppåkra.
" Det finns mitt i skogen en oväntad glänta, som bara kan hittas av den som gått vilse"

Utloggad Frågvis Amatör

  • Avslutat konto
  • Gode
  • Antal inlägg: 1 832
SV: Begreppet Uppsala
« Svar #1211 skrivet: maj 16, 2013, 21:57 »
Carl Thomas: Det finns många intressanta referenser runt Östersund och Frösön.

Jag undrar över namnet Odensala i förhållande till Uppsala med koppling till efterledet -sala med tanke på dessa två platser nära Sigtuna och uppe i Jämtland.

Thomas I

Utloggad Vetgirig

  • Gode
  • Antal inlägg: 2 470
  • Skåning, naturaliserad Norrlänning, orienterare
SV: Begreppet Uppsala
« Svar #1212 skrivet: maj 16, 2013, 22:10 »
Ekoln/Lagen är INTE en del av Mälaren. Det har sjön inte varit sedan ca 1000 eller t o m före. Mälaren har ju också skurits av och blivit sjö. Då förändras ju inte sjöns stränder längre av landhöjningen. Om SGU eller någon visar på annat så har de gjort en felaktig analys. När landet lyfter, så följer ju allt inom Mälaren och innanför med oförändrat.

Om jag har en hink med vatten och lyfter den, så förändras ju inte hinkens innehåll för det.
Amatör! Skåning i Norrland!

Utloggad Carl Thomas

  • Gode
  • Antal inlägg: 2 876
SV: Begreppet Uppsala
« Svar #1213 skrivet: maj 16, 2013, 22:42 »
Thomas I, Odenskog, Odenslund, Odensala är namn i Östersund.

Odensala och Odenslund ligger intill varandra, Odenskog ligger lite västerut, men inom gångavstånd.

Exakt hur gamla dessa namn är vet jag inte men trakten kring Storsjön kryllar av namn på Asar.

Ja, kopplingen Sala är intressant.

Thomas
Historia är färskvara.

Utloggad vitsvan

  • Medlem
  • Antal inlägg: 25
SV: Begreppet Uppsala
« Svar #1214 skrivet: maj 16, 2013, 22:46 »
Ekoln/Lagen är INTE en del av Mälaren.
Märkligt. Jag har seglat mellan Ekoln och resten av Mälaren flera gånger utan att behöva gå på grund. Det går även passagerartrafik där.
Visst, det är en smal passage som har muddrats emellanåt, men det har alltid funnits en fri passage som varit segelbar (förutom vid ev. pålspärrar som funnits, men det berör ju inte vattenflödet/nivån). Och denna passage var knappast smalare/grundare ju längre tillbaka i tiden vi går.
Ju förr desto bättre!

Utloggad Spiring

  • Stammis
  • Antal inlägg: 164
SV: Begreppet Uppsala
« Svar #1215 skrivet: maj 16, 2013, 22:47 »
Ekoln/Lagen är INTE en del av Mälaren.

Ska man skratta eller gråta...

Citera
Det har sjön inte varit sedan ca 1000 eller t o m före. Mälaren har ju också skurits av och blivit sjö. Då förändras ju inte sjöns stränder längre av landhöjningen. Om SGU eller någon visar på annat så har de gjort en felaktig analys. När landet lyfter, så följer ju allt inom Mälaren och innanför med oförändrat.

Om jag har en hink med vatten och lyfter den, så förändras ju inte hinkens innehåll för det.

Nu kan ju stränderna förskjutas av annat än landhöjningen, exempelvis om avtappningen är större än påfyllningen. Vilket fallet tycks vara i Mälaren, eftersom nivån långsamt men kontinuerligt fortsatt sjunka även sedan sjön upphörde vara en havsvik. Hinken du lyfter är alltså inte tät.

Gitarristens vardag:
Upp ur sängen
Klia strängen

Utloggad Spiring

  • Stammis
  • Antal inlägg: 164
SV: Begreppet Uppsala
« Svar #1216 skrivet: maj 16, 2013, 22:48 »
Märkligt. Jag har seglat mellan Ekoln och resten av Mälaren flera gånger utan att behöva gå på grund. Det går även passagerartrafik där.

Du råkade kanske slumra till under slussningen vid Stäket.  ;)
Gitarristens vardag:
Upp ur sängen
Klia strängen

Utloggad Skoglar

  • Veteran
  • Antal inlägg: 945
  • Amatör utan skolning
SV: Begreppet Uppsala
« Svar #1217 skrivet: maj 16, 2013, 22:51 »
Ekoln/Lagen är INTE en del av Mälaren. Det har sjön inte varit sedan ca 1000 eller t o m före. Mälaren har ju också skurits av och blivit sjö. Då förändras ju inte sjöns stränder längre av landhöjningen. Om SGU eller någon visar på annat så har de gjort en felaktig analys. När landet lyfter, så följer ju allt inom Mälaren och innanför med oförändrat.

Om jag har en hink med vatten och lyfter den, så förändras ju inte hinkens innehåll för det.

Detta att Ekoln/Skarven blev insjö tidigare än Mälaren i övrigt, är det något som är bekräftat, eller gör du ett antagande? Jag undrar, eftersom jag själv har undrat över den saken, men jag har inte fått visshet.

Ditt hinkexempel är i o f s korrekt, men en hink är mindre komplicerad än ett sjösystem i ett moränlandskap.
Idag ligger vattenspegeln i både Skarven och Mälaren i övrigt på 0,7 m ö h, enligt Lantmäteriverkets kartor. Jag trodde faktiskt att det skulle skilja en dec eller så, det är trots allt lite strömt vid Almare Stäket, men inte.

Om din hinkanalogi ska stämma så måste detta förhållande ha gällt hela tiden. Men så är det ju per definition inte, om Skarven blivit insjö tidigare än Mälaren i övrigt.
Vidare måste du utesluta uppslamning av vattendraget och även inverkan av mänsklig aktivitet, som utdikning och landfyllnad. Som Spiring skriver, hinken läcker.

Slutligen kan du fundera på Brugge och Ostia Antica, två klassiska europeiska hamnstäder, söder om landhöjningsområdet, vilka bägge har blivit inlandsstäder, låt vara att de fortfarande ligger bara några kilometer från kusten.

Utloggad Spiring

  • Stammis
  • Antal inlägg: 164
SV: Begreppet Uppsala
« Svar #1218 skrivet: maj 16, 2013, 23:12 »
Idag ligger vattenspegeln i både Skarven och Mälaren i övrigt på 0,7 m ö h, enligt Lantmäteriverkets kartor.

De har nog gjort en felaktig analys.  >:D
Gitarristens vardag:
Upp ur sängen
Klia strängen

Utloggad AndreasE

  • Gode
  • Antal inlägg: 2 947
SV: Begreppet Uppsala
« Svar #1219 skrivet: maj 17, 2013, 01:14 »
Vetgirig, som redan har påpekats så är Ekoln fortfarande idag tekniskt sett en vik av Mälaren, och den har genomgått betydande landhöjning sedan 1000-talet. Då låg åns mynning där staden ligger idag, något som bekräftats både av arkeologiska undersökningar och geologiska undersökningar.

Landhöjningen påverkar fortfarande Mälaren. Samtidigt som hela Mälaren höjs över havsnivån, så sker landhöjningen snabbare i sjöns norra delar än vid utloppet till Östersjön. Därför tappas mer vatten ut ur sjön än som tillförs.

Och precis som Carl Thomas skriver så har ortnamnet "Aros" ingenting med uddar eller deltan att göra.