Författare Ämne: Begreppet Uppsala  (läst 436594 gånger)

Utloggad AndreasE

  • Gode
  • Antal inlägg: 2 947
SV: Begreppet Uppsala
« Svar #1220 skrivet: maj 17, 2013, 01:17 »
Men det som slog mig är "säl", som i Sälen, i betydelsen "fäbodställe". Skulle det kunna vara möjligt att -sala har en liknande ursprunglig betydelse?

Vissa språkforskare tror att ordet "sal":s ursprungliga betydelse, någonting i still med "byggnad bestående av ett rum", först skulle ha använts om just enklare jordbruksbyggnader, och att vissa ortnamn möjligtvis speglar detta.

Utloggad Vetgirig

  • Gode
  • Antal inlägg: 2 470
  • Skåning, naturaliserad Norrlänning, orienterare
SV: Begreppet Uppsala
« Svar #1221 skrivet: maj 17, 2013, 11:48 »
Vad gäller Ekoln/Lagens förhållande till Mälaren, så råder speciella omständigheter. Mälarens utlopp (Stockholm resp Södertälje) är troligen utsatt för mänsklig påverkan, eftersom Mälarens vattennivå HÖJS ca 1050-1300 för att därefter återigen bli en funktion kopplad till landhöjningen. D v s Mälaren stod LÄGRE än idag relativt Ekoln/Lagen runt 1000.

SGU har nog inte samma ingående (mångsidiga) data över strandkantförskjutningar, som en grupp amatörer skaffat sig. Som sagt, så har Ekoln/Lagen samma egenskaper gentemot Mälaren, som Mälarens egenskaper gentemot Östersjön. Om Ekoln/Lagen skall anses vara en del av Mälaren, så måste Mälaren enligt samma definition anses fortfarande vara en havsvik. D v s är Mälaren en sjö, så är även Ekoln/Lagen en sjö. Givetvis kan man på plats för ögat uppleva det annorlunda.
Amatör! Skåning i Norrland!

Utloggad tty

  • Gode
  • Antal inlägg: 1 554
SV: Begreppet Uppsala
« Svar #1222 skrivet: maj 17, 2013, 12:23 »
"Omkring år 1000 är f ö Ekoln/Lagen redan avskuren från Mälaren som havsvik vid stäket. Där sker alltså ingen landhöjning längre som påverkar något vattenstånd i den norra strandregionen. Nuv Uppsalas förhållande till Ekoln/Lagen var alltså precis samma då, som idag"

Observera dock att även om en sjö är avskuren från havet så påverkas vattenivån fortfarande av landhöjningen. Detta beroende på att landhöjningen ökar mot norr/nordväst, varför man får ett fenomen som kallas för "sjööverstjälpning" (ja det finns ett sådant ord), d v s strandlinjen sjunker i norra delen av sjön och stiger i den södra. Fenomenet är mycket tydligt i Vättern. men märks även i andra stora sjöar.

Utloggad Spiring

  • Stammis
  • Antal inlägg: 164
SV: Begreppet Uppsala
« Svar #1223 skrivet: maj 17, 2013, 12:43 »
SGU har nog inte samma ingående (mångsidiga) data över strandkantförskjutningar, som en grupp amatörer skaffat sig.

Nä, givetvis inte.

Citera
Som sagt, så har Ekoln/Lagen samma egenskaper gentemot Mälaren, som Mälarens egenskaper gentemot Östersjön.

Som sagt, så har den inte alls det. Var har du det stora steget, alltså motsvarigheten till Stockholms Ström? Vad säger du om påståendet ovan i tråden, "Idag ligger vattenspegeln i både Skarven och Mälaren i övrigt på 0,7 m ö h, enligt Lantmäteriverkets kartor"? Har du något argument som visar att detta inte stämmer? Någon källa att hänvisa till?

Citera
Givetvis kan man på plats för ögat uppleva det annorlunda.

Kanske en metod att prova? Det är trots allt så mänskligheten fått kartorna att allt bättre överensstämma med verkligheten.

På ett annat forum jag besöker ibland, VoF, har man något man kallar "betraktelsetrådar". Dit brukar man förpassa inlägg från personer som inte är intresserade av diskussion, utan av att föreläsa. Typiskt för dessa personer är att de sällan bemöter andras diskussionsinlägg med argument; de ignorerar motargument som är svåra att bemöta, vantolkar andra, kan sällan hänvisa till några relevanta källor, och radar envist gång på gång upp sina påståenden utan att synbarligen påverkas av andras inlägg. Varför jag nämner detta här är det fritt för spekulation om.
Gitarristens vardag:
Upp ur sängen
Klia strängen

Utloggad Skoglar

  • Veteran
  • Antal inlägg: 945
  • Amatör utan skolning
SV: Begreppet Uppsala
« Svar #1224 skrivet: maj 17, 2013, 16:56 »

Förhållandet Skarven och Mälaren är inte helt okomplicerat. Jag har, som jag tidigare nämnt, försökt att ta reda på om Skarven/Ekoln möjligen kunde ha blivit sötvatten innan Mälaren i övrigt, men inte hittat något om den saken. En kvartärgeologisk undersökning, om den hade gjorts, skulle kunna bevisa eller motbevisa detta.

Det är väl belagt att Mälaren har varit en havsvik med bräckvatten, men att det sedan tidig medeltid är en insjö. Djur- och växtliv lär ännu uppvisa prov på arter som normalt inte finns i insjöar.

Vad som avgör om en vik är fylld av havsvatten eller ej, borde vara en avvägning av volymen i tillflöden, själva sjöns vattenvolym och volymen på utflödet. Hur den avvägningen beräknas har jag ingen aning om, men det kvittar faktiskt.

Namnet Görväln (som i Görvälns Slott, Järfälla) betyder, enligt en av många tolkningar, ungefär "det spjutformiga vällande
vattnet".

Om, säger om, vattnet norr om Almare Stäket genom landhöjning blev en insjö innan Mälarens huvuddel blev det, borde vattnet vid Görväln kunna betecknas som just vällande, en beskrivning man idag kan använda på vattnet mellan Operan och Kgl. Slottet i Stockholm. 

Lite senare, när Telgeviken (senare Södertälje Kanal) och Stockholms Ström grundar upp, stiger vattenspegeln I Mälarens huvuddel intill dess att balans uppstår mellan vattnet söder och norr om Almare Stäket.

Men poängen av denna utvikning är att det genom landhöjningen har skett saker med vattenspegeln i Skarven/Ekoln i förhållande till omgivande landområde, både sådant som skulle kunna höja och sänka vattennivån i anslutning till Östra Aros.

Utloggad Spiring

  • Stammis
  • Antal inlägg: 164
SV: Begreppet Uppsala
« Svar #1225 skrivet: maj 17, 2013, 21:45 »
Förhållandet Skarven och Mälaren är inte helt okomplicerat. Jag har, som jag tidigare nämnt, försökt att ta reda på om Skarven/Ekoln möjligen kunde ha blivit sötvatten innan Mälaren i övrigt, men inte hittat något om den saken.

Ja, det är naturligtvis en möjlighet. Ekoln kan ha snörts av innan resten av Mälaren, och sedan återigen av olika anledningar hamnat på samma nivå. Det jag reagerade på är det barocka påståendet att Ekoln än idag skulle vara skild från övriga Mälaren. Jag borde kunna reagera på sådant med ett milt överseende, snarare än att slita mitt hår, men ibland går det bara inte.

Gitarristens vardag:
Upp ur sängen
Klia strängen

Utloggad Skoglar

  • Veteran
  • Antal inlägg: 945
  • Amatör utan skolning
SV: Begreppet Uppsala
« Svar #1226 skrivet: maj 17, 2013, 23:02 »
Ja, det är naturligtvis en möjlighet. Ekoln kan ha snörts av innan resten av Mälaren, och sedan återigen av olika anledningar hamnat på samma nivå. Det jag reagerade på är det barocka påståendet att Ekoln än idag skulle vara skild från övriga Mälaren. Jag borde kunna reagera på sådant med ett milt överseende, snarare än att slita mitt hår, men ibland går det bara inte.

 ;)

Oavsett vilket, jag ser för min egen del ingen anledning till att misstro SGU:s uppfattning om hur Fyrisån och närliggande markområden har förändrats under de senaste 1000 åren. Jag vet inte mer än de vet...

Utloggad AndreasE

  • Gode
  • Antal inlägg: 2 947
SV: Begreppet Uppsala
« Svar #1227 skrivet: maj 18, 2013, 00:39 »
Igentligen är diskussionen helt befängd. En mängd arkeologi och geologiska undersökningar har gjorts runt just centrala Uppsala (området mellan Dombron och båtläget nedanför Islandsbron), så vattennivåns utveckling i området är mycket väl dokumenterad både utifrån sediment och bebyggelselämningar. Att försöka argumentera imot att Fyrisåns utlopp låg här i övergången mellan vikingatid och medeltid är helt dödfött.

Är på landet utan böcker tillgängliga just nu, men kan ge lite källor på söndag.

Utloggad Skoglar

  • Veteran
  • Antal inlägg: 945
  • Amatör utan skolning
SV: Begreppet Uppsala
« Svar #1228 skrivet: maj 18, 2013, 07:23 »
Är på landet utan böcker tillgängliga just nu, men kan ge lite källor på söndag.

Det ska nog inte behövas. Om vi ska fortsätta diskutera frågan om huruvida SGU har kluddat eller inte, så är nog nästa steg att någon presterar belägg för att SGU har gjort fel. Annars är det väl inte så mycket att tillägga.

Lite mer OnTopic, namnet Östra Aros borde ha blivit utkonkurrerat när området runt nuvarande domkyrkan började kallas (nya) Uppsala. När sedan åmynningen flyttades söderut, blev namnet helt enkelt irrelevant.

I det Västra Aros däremot, ligger åmynningen fortfarande i direkt anslutning till staden. Ännu ett skäl till att det västra namnet har överlevt in i vår tid.

Utloggad AndreasE

  • Gode
  • Antal inlägg: 2 947
SV: Begreppet Uppsala
« Svar #1229 skrivet: maj 18, 2013, 19:52 »
Östra Aros används parallellt med Uppsala fram till 1290-talet men försvinner sedan ur de skriftliga källorna, så skiftet skedde ganska snabbt efter att namnet Uppsala formellt flyttades över i och med att den nya domkyrkan vigdes 1273.

Utloggad Frågvis Amatör

  • Avslutat konto
  • Gode
  • Antal inlägg: 1 832
SV: Begreppet Uppsala
« Svar #1230 skrivet: maj 19, 2013, 20:53 »
Odensala i Östersund är ett namn på en äldre by där namnet är bekräftat 1410 e kr. Övriga Oden-varianter i Östersund är nyare. Dock finns Frösö kyrka nära.

Odensala i närheten av Sigtuna och går tillbaka till en försvunnen by. "Namnet kan ursprungligen ha avsett en Odenshelgedom", enligt Svenskt Ortnamnslexikon.

Thomas I

Utloggad Boreas

  • Gode
  • Antal inlägg: 5 477
SV: Begreppet Uppsala
« Svar #1231 skrivet: maj 20, 2013, 12:25 »
Odenshelgedomar - nu också från 1400-talet...  ::)


På ett annat forum jag besöker ibland, VoF, har man något man kallar "betraktelsetrådar". Dit brukar man förpassa inlägg från personer som inte är intresserade av diskussion, utan av att föreläsa. Typiskt för dessa personer är att de sällan bemöter andras diskussionsinlägg med argument; de ignorerar motargument som är svåra att bemöta, vantolkar andra, kan sällan hänvisa till några relevanta källor, och radar envist gång på gång upp sina påståenden utan att synbarligen påverkas av andras inlägg. Varför jag nämner detta här är det fritt för spekulation om.

Oups.
“It's easier to fool people than to convince them that they have been fooled.”

Utloggad Frågvis Amatör

  • Avslutat konto
  • Gode
  • Antal inlägg: 1 832
SV: Begreppet Uppsala
« Svar #1232 skrivet: maj 20, 2013, 15:09 »
Boreas: Du har inte funderat över hur tydligt detta speglar din egen attityd?

Odensala i Östersund är bekräftad skriftligt till 1400-talet men det finns gravfält där och kultplatsen vid Frösö kyrka.

Odensala vid Sigtuna nämndes också.

Båda är exempel på platser med efterledet -sala som har fornminnen som går att koppla till järnåldern. Det är en av diskussionerna i denna tråd.

Thomas I

Utloggad Frågvis Amatör

  • Avslutat konto
  • Gode
  • Antal inlägg: 1 832
SV: Begreppet Uppsala
« Svar #1233 skrivet: maj 23, 2013, 23:15 »
Jag är intresserad av varför Uppsala inte fick namnet Odensala?

Fanns det ett hednatempel även utanför Strängnäs, i Odensala, samtidiga med Uppsala, där det inte hittats något tempel ännu?

På Frösön(Jämtland) är det ingen tvekan mer än om  byn Odensala(verifierad på 1400 e.kr) fått sitt namn efter boplatser och gravfält på samma plats. Kultplatsen på Frösön ligger inte på ett större avstånd.

Thomas I

Utloggad AndreasE

  • Gode
  • Antal inlägg: 2 947
SV: Begreppet Uppsala
« Svar #1234 skrivet: maj 23, 2013, 23:44 »
En omöjlig fråga att besvara. Beror ju på situationen när namnet "fastnade" (huvudkultens inriktning, lokalt namnskick, omgivande platsnamn som man förhöll sig till osv).

Utloggad Frågvis Amatör

  • Avslutat konto
  • Gode
  • Antal inlägg: 1 832
SV: Begreppet Uppsala
« Svar #1235 skrivet: juni 01, 2013, 18:31 »
En fråga på kopplingen mellan Uppsala och kungar. Jag hittade den här länken:

http://sv.wikipedia.org/wiki/Svenska_kungligheters_gravplatser

Två kungar begravda i Uppsala före 1500-talet. Under 1500-talet fram till tidigt 1600-tal finns det betydligt fler.

Kopplingen är svag!

Thomas I

Utloggad AndreasE

  • Gode
  • Antal inlägg: 2 947
SV: Begreppet Uppsala
« Svar #1236 skrivet: juni 01, 2013, 19:42 »
Ok... Vad är din poäng? Det mönster jag ser är att det är klosterkyrkor som är allra mest populära fram till 1300-talet. Det finns ingen officiell "kunglig gravplats", utan man låter sig begravas vid ett kloster som familjen är patroner till.

Dessutom vet vi inte var många av de medeltida kungarna är begravda. Vi har inga bevis för var Olof Skötkonung begravdes, Stenkils begravningsplats är även den okänd (Levene är en senare folksägen), och föga förvånande så är det Riddarholmskyrkan som verkar vara det populäraste valet när man inte väljer ett kloster.

Utloggad Frågvis Amatör

  • Avslutat konto
  • Gode
  • Antal inlägg: 1 832
SV: Begreppet Uppsala
« Svar #1237 skrivet: juni 01, 2013, 20:09 »
Andreas:

Citera
Ok... Vad är din poäng? Det mönster jag ser är att det är klosterkyrkor som är allra mest populära fram till 1300-talet. Det finns ingen officiell "kunglig gravplats", utan man låter sig begravas vid ett kloster som familjen är patroner till.

Poängen är att begravningsplatserna inte finns i Uppsala. De verkar följa tankar om att Östergötland och Västergötland var viktigare för dessa kungar. Lite senare är det Stockholm. Uppsala dyker upp först vid 1500-talet förutom två tidigare kungar.

Thomas I

Utloggad AndreasE

  • Gode
  • Antal inlägg: 2 947
SV: Begreppet Uppsala
« Svar #1238 skrivet: juni 01, 2013, 21:12 »
Andreas:

Poängen är att begravningsplatserna inte finns i Uppsala. De verkar följa tankar om att Östergötland och Västergötland var viktigare för dessa kungar. Lite senare är det Stockholm. Uppsala dyker upp först vid 1500-talet förutom två tidigare kungar.

Thomas I

Å andra sidan så är inga kungar, utom just två stycken i Uppsala, begravda vid landets domkyrkor. Varken Skara, Linköping, Strängnäs, Växsjö eller Västerås har några kungliga begravningar. Istället handlar det om kloster, framför allt Vreta, Alvastar och Varnhem. Föga förvånande är det här kloster med kungligt patronage, som man kontinuerligt donerat mark till och skickat sina kvinnliga familjemedlemmar till. För mig ser det ut som att när det gällde just begravningar så var det kloster som gällde, inte domkyrkor.

Sen är det väl ingen som har sagt att Uppsala skulle vara extra viktigt för kungamakten under högmedeltiden?

Utloggad Frågvis Amatör

  • Avslutat konto
  • Gode
  • Antal inlägg: 1 832
SV: Begreppet Uppsala
« Svar #1239 skrivet: juni 01, 2013, 21:22 »
Andreas: Nu handlar min fråga inte om vilken kung som blev begravd i en domkyrka utan vilka platser geografiskt där dessa kungar blev begravda. Bilden är mer nyansrik än en monolitisk Uppsalabild, tycker jag.

Tidsperioden jag frågar om här är 1000-talet till 1500-talet.

Andra platser än Uppsala är viktigare om vi inte pratar om sagornas värld?

Thomas I