Författare Ämne: Bo  (läst 102175 gånger)

Utloggad Emund Slemme

  • Veteran
  • Antal inlägg: 976
    • Fra romertid til vikingetid
SV: Bo
« Svar #100 skrivet: november 29, 2013, 17:47 »
För att jag ska kunna ta ställning får du definiera Götisk.

Det klarer du selv fint på den anden tråd.  :D

Har du tænkt på ’Liber Census Daniæ’, der omtaler Valdemars godser i Sverige?

For nogle år siden analyserede jeg to forskellige problemstillinger, som efterfølgende blev konkretiseret i to artikler. Jeg tror de to studier ganske godt belyser og underbygger min holdning.

http://www.vikingetidenskonger.dk/wp-content/uploads/Valdemar-IIs-godser-i-Swecia.pdf

http://www.vikingetidenskonger.dk/wp-content/uploads/Et-kongemøde-seks-grænsesten-Danaholmen.pdf

Utloggad Yngwe

  • Gode
  • Antal inlägg: 5 702
SV: Bo
« Svar #101 skrivet: november 29, 2013, 19:19 »
Det klarer du selv fint på den anden tråd.  :D

For nogle år siden analyserede jeg to forskellige problemstillinger, som efterfølgende blev konkretiseret i to artikler. Jeg tror de to studier ganske godt belyser og underbygger min holdning.

http://www.vikingetidenskonger.dk/wp-content/uploads/Valdemar-IIs-godser-i-Swecia.pdf

http://www.vikingetidenskonger.dk/wp-content/uploads/Et-kongemøde-seks-grænsesten-Danaholmen.pdf


Nej, jag är ledsen, jag ser inte alls hur det är relevant i studien av bosgårdar. Över huvud taget är jag skeptisk till i att ett tidigt läge fokusera på en arbetshypotes med så bestämda förtutsatser som "bosgårdar var ett götiskt fenomen..." , särskilt om man inte närmare kan definiera götisk...
" Det finns mitt i skogen en oväntad glänta, som bara kan hittas av den som gått vilse"

Utloggad Emund Slemme

  • Veteran
  • Antal inlägg: 976
    • Fra romertid til vikingetid
SV: Bo
« Svar #102 skrivet: november 30, 2013, 11:32 »
Nej, jag är ledsen, jag ser inte alls hur det är relevant i studien av bosgårdar. Över huvud taget är jag skeptisk till i att ett tidigt läge fokusera på en arbetshypotes med så bestämda förtutsatser som "bosgårdar var ett götiskt fenomen..." , särskilt om man inte närmare kan definiera götisk...

http://g3.spraakdata.gu.se/saob/show.phtml?filenr=1/92/85.html

http://g3.spraakdata.gu.se/saob/show.phtml?filenr=1/92/76.html

Utloggad Yngwe

  • Gode
  • Antal inlägg: 5 702
SV: Bo
« Svar #103 skrivet: november 30, 2013, 22:25 »
http://g3.spraakdata.gu.se/saob/show.phtml?filenr=1/92/85.html

http://g3.spraakdata.gu.se/saob/show.phtml?filenr=1/92/76.html


Ja, just så luddigt är det, götiskt betyder en hel massa saker helt beroende på sammanhang, och alltså helt meningslöst som referens för Bosgårdar.
" Det finns mitt i skogen en oväntad glänta, som bara kan hittas av den som gått vilse"

Utloggad Emund Slemme

  • Veteran
  • Antal inlägg: 976
    • Fra romertid til vikingetid
SV: Bo
« Svar #104 skrivet: december 01, 2013, 19:36 »
Ja, just så luddigt är det, götiskt betyder en hel massa saker helt beroende på sammanhang, och alltså helt meningslöst som referens för Bosgårdar.

Ja, og afhængigt af hvilket individ, der fortolker konteksten ud fra de tilstedeværende indicier.
 
De mange indikationer fra forskellige personer, der er nævnt på denne tråd peger - i min optik - på, at prototypen på en Bosgård - som forvaltningsgård - har sin oprindelse i den centrale del af Västergötland.
 
For mig er det primært de mange ens runetekster fra 900-tallet i en syntese mellem Nordjylland, VG, ÖG og visse dele af Småland, der primært dokumenterer denne påstand. At forstå denne helhedsbetragtning, kræver en fordybelse i dette særlige tema - og ikke kun en subjektiv forkastelse.

Hvis du er uenig i denne påstand og underbyggende dokumentation, er det din opgave at modbevise at du har ret. Prøv med en seriøs bevisførelse. Men du er måske slet ikke interesseret i en sådan, da jeg har en fornemmelse af, at du ikke har interesse i at få dokumenteret et Götaland i 900-tallet?     

Utloggad Vetgirig

  • Gode
  • Antal inlägg: 2 470
  • Skåning, naturaliserad Norrlänning, orienterare
SV: Bo
« Svar #105 skrivet: december 01, 2013, 21:21 »
Olaus Petri uttalar tydligt i sina egna förord rörande sitt uppdrag "Den Swenske Cröneka", att innan hans eget Sverige uppstod, så fanns det 4 riken dessförinnan. Göta Rike, Svea Rike, Helsinglanden, Vendlanden. Dessutom nämns ett 5:e i att Vämland/dalarna en tid var självständigt, sedan under Helsinglanden och slutligen under det då förenade Göta- resp Svea Rikena. Uppgiften har sållats bort m anl av att Weibullianerna underkänner själva historieåtergivningen p g a tidsavstånden mellan nedtecknandet och Olaus tid. I så fall är ju allt i våra nutida historieböcker också underkänt.

Jag anser att det kan fastställas att de 4 rikena existerade SAMTIDIGT under någon period.

Diskussionen kan möjligen vara vilka områden varje Rike bestod av? Kyrkan visste mycket väl detta och organiserade sin mission och sina stift anpassat till detta. Det innebär att vi kan skönja minst 2 autonoma regioner förutom de nämnda rikena, men där Mälarområdet nog är mer splittrat och inte ett enigt Rike.

Det blivande Växsjö Stift bör komma sig av att det inre av Småländerna motstod yttre makters inblandning i inre angelägenheter. Det är vad självständighet innebär.

Skara (medeltida) Stift visar omfattningen av Göta Rike.

Östergötland är ett autonomt område, som blir Liunga Stift först när Vendland bryter samman och en del av Vendlandens eliter flyttar till säkrare platser, alltså bl a det vi kalla Östergötland idag.

Helsingländerna är autonomt eftersom Tuna Stift (dagens Selånger) bildas.

Vendland är ett problem. Här har historikerna i gångna tider varit alldeles för storsvenska och låtit förleda sig till att förväxla Vendland med ett "Svea Rike". Det elitskikt, som bygger upp riket kan mycket väl vara några som kallar sig "svear" även där. Inget i de grekiska/romerska källorna talar mot ett Östersjöävälde med svear/svioner etc, men anger ju just Östersjön. Det är inget som hindrar att ett Östersjövälde, som kallas Vendland och med en kärna i Roden, Åland, SV tredjedelen av Finland, Ösel, NV Estland, Kurland, Daugavadalgången utgör ett rike. Detta Rike ansluter sedan även till sig Gotland (Gutasaga missuppfattar dock omständigheterna), Öland/"Stormöre", Smålandskusterna inkl Tjust till Vikbolanden (bör ha skett ca 800 m tanke på när Götavirke anläggs). Vidare kontrollerar riket Skånes östkuster, Bornholm och Wischels- resp Oders mynningsområden. Samt "det andra Hedeby". Därför anlägger kyrkan "birca" stift med säte i Köpingsvik omfattande "öarna" i Östersjön. Det område jag nämner ovan kan ses som just "öar" om man så vill.
Hur sedan Vendland bryter samman, och stiftet flyttas till Liunga, tar för mycket plats att beskriva.

Svea Rike är däremot ett problem. Här finns de 3 folkländerna, som blir Sigtuna stift, men dessa är inte säkert vid tiden helt enade eftersom det genast också blir 3 prosterier.
S om Mälaren upprättas "Strigin" stift, vilket återspeglar ett annat i småländer splittrat område, men här bör Hjälmareområdet ha ingått till en början.
I väster upprättar man V Aros Stift. Här kan dels finnas en tradition bakåt till Olaus 5:e rike, samtidigt med att det finns starka medeltida traditioner om hur denna Mälarregion politiskt organiserar Dalarna. Närke bör ha ingått i detta område.

Min slutsats är att det är Folklanden som är kärnan i Snorres Svitjod, vilket sedan utvecklas mot Olaus Svealand, som dock bara hinner existera några årtionden innan de inkorporeras i riksenheten, vilket bekräftas genom att Ärkestiftet tillkommer 1164. 1148 (kardinalsbesöket) så var det inbördeskrig, så då var Svea Rike ett osäkert kort.
Amatör! Skåning i Norrland!

Utloggad Marty

  • Gode
  • Antal inlägg: 1 469
SV: Bo
« Svar #106 skrivet: december 01, 2013, 21:49 »
Vetgirig.
Känns rätt rimligt. Till Götarike skall nog även Älvsyssel läggas i förhistorisk tid. Vi något tillfälle upphör Alvhem som egen enhet (kanske på 900-talet). Området kom sedan att delas upp mellan Norge och Götarike.

Utloggad Yngwe

  • Gode
  • Antal inlägg: 5 702
SV: Bo
« Svar #107 skrivet: december 01, 2013, 22:25 »
Ja, og afhængigt af hvilket individ, der fortolker konteksten ud fra de tilstedeværende indicier.
 
De mange indikationer fra forskellige personer, der er nævnt på denne tråd peger - i min optik - på, at prototypen på en Bosgård - som forvaltningsgård - har sin oprindelse i den centrale del af Västergötland.
 
For mig er det primært de mange ens runetekster fra 900-tallet i en syntese mellem Nordjylland, VG, ÖG og visse dele af Småland, der primært dokumenterer denne påstand. At forstå denne helhedsbetragtning, kræver en fordybelse i dette særlige tema - og ikke kun en subjektiv forkastelse.

Hvis du er uenig i denne påstand og underbyggende dokumentation, er det din opgave at modbevise at du har ret. Prøv med en seriøs bevisførelse. Men du er måske slet ikke interesseret i en sådan, da jeg har en fornemmelse af, at du ikke har interesse i at få dokumenteret et Götaland i 900-tallet?   


Va ? Vilka i denna tråd påvisar ett Västgötskt ursprung, mer än de som undrar om kopplingen till de västgötska bona? En koppling som vi kunnat säga vara mycket lös eftersom de kända bosgårdarna inte på något vis representerar ett mönster inom dessa.




Du har haft en tydlig ambition att sammankoppla bosgårdarna med runtexter, trots att vi redan av deras läge kan se att det inte finns ett uppenbart sammanhang, och nu fortsätter du med det.  Som jag ser det undersöker du bosgårdar med en klar ambition, och det gör det hela alldeles ointressant för mig. När du sen slentrianmässigt påstår att begreppet är götiskt trots att de återfinns i områden som svårligen kan förklaras som götiska, och trots att du alldeles uppenbart inte brytt dig om att ens definiera götiskt, så är saken passé för min del.


Din önskan om att jag ska bevisa att jag har rätt känns rätt märklig då jag varit mycket tydlig med att jag inte har en väl belagd uppfattning. Vilket inte hindrar mig från att kunna ta ställning till andra hypoteser. Som sagt har de hittils beskrivit ett begränsat perspektiv, en lös spekulation eller då i sämsta fall en ambition...
" Det finns mitt i skogen en oväntad glänta, som bara kan hittas av den som gått vilse"

Utloggad Boreas

  • Gode
  • Antal inlägg: 5 477
SV: Bo
« Svar #108 skrivet: december 01, 2013, 23:44 »
Yngwe,

Om man skulle skjuta löst från höften så har jag i bland haft idèen att bosgårdarna, till skillnad från -torp och -ala,  kunde vara knutna till lantbrukskulturen.

Kan det ge någon mening?
“It's easier to fool people than to convince them that they have been fooled.”

Utloggad Yngwe

  • Gode
  • Antal inlägg: 5 702
SV: Bo
« Svar #109 skrivet: december 02, 2013, 00:10 »
Yngwe,

Om man skulle skjuta löst från höften så har jag i bland haft idèen att bosgårdarna, till skillnad från -torp och -ala,  kunde vara knutna till lantbrukskulturen.

Kan det ge någon mening?


Hmm, ja i viss mån, men bosgård förekommer i områden som inte kan antas relatera till lantbruk. Däremot skulle de kunna relatera till skogsbruk eller järnutvvinning.  Men andra verkar klart knutna till kommunikationer med mycket strategiska lägen för att kontrollera sådana.


För mig är den gemensamma nämnaren för detta produktion, eller egentligen med en modern term logistik.
" Det finns mitt i skogen en oväntad glänta, som bara kan hittas av den som gått vilse"

Utloggad Vetgirig

  • Gode
  • Antal inlägg: 2 470
  • Skåning, naturaliserad Norrlänning, orienterare
SV: Bo
« Svar #110 skrivet: december 02, 2013, 10:34 »
Citera
Känns rätt rimligt. Till Götarike skall nog även Älvsyssel läggas i förhistorisk tid. Vi något tillfälle upphör Alvhem som egen enhet (kanske på 900-talet). Området kom sedan att delas upp mellan Norge och Götarike.
Jag fick inte plats att utveckla Göta Riket. Emellertid är det min uppfattning att från ca 100 f kr är ett Göta Rike samlat runt en dynasti beläget runt "Älven/Älva" (Älvdalen). Territoriellt omfattar riket hela "Vikenregionen". Detta är från Mandal till Hallandsås. Inåt land begränsat till norska fjällen, Kongsvingertrakterna, S Värmland (inkl Vänerns kusttrakter), Vgl till Vättern, Finnveden (som då innefattade "Hallands S delar).

Att detta var ett Rike framgår bl a av de många anfallen från regionen mot danska öarna, som dokumenterats i våtmarksoffren vid deras nederlag. Dessa anfallande arméer rekryterar ju krigare från hela nämnda regionen. Nu finns andra kriterier för rekrytering av krigare, men med så lång period med samma rekryteringsområden, så bör en form av riksenhet föreligga. Förmodligen gjorde danska öarnas befolkningar motanfall, vilka ännu inte spår hittats av inom Göta Riket.

I sagavärlden understöds att "Alfheim" är ledardynastins hemvisst.

Detta större Göta Rike upplöses sedan under trycket från en växande politisk makt inom danska öarna. Bakgrunden är mångsidig. Dels handlar det om yttre hot (Frankernas resp Tysk Romerska kejsarrikets expansion norrut, kristendomens, ibland aggressiva expansion och ett gemensamt  motstånd mot nämnda) från Mellaneuropa, där danerna naturligt erhåller en ökande maktställning gentemot övriga Norden eftersom de av självbevarelsedrift måste ta ledningen i det gemensamma motståndet. Resultatet blir att vid Ottars tid så "tillhör" Halland danernas inflytelsesfär och "Inre Vikenregionen" (Mandal t o m Bohuslän) bryter sig lösa från "Alfheim". Denna dynasti drar sig då tillbaks in i landet och bildar ett 2:a Göta Rike, vilket vi sedan lär känna som Skara Stift. Finnveden sluter sig sedan samman med Värend och Njudung, där de sistnämnda 2 aldrig varit underställda varken Vendland eller Göta Rike (1:a Riket).
1:a Götarikets upplösning sker även under press av Harald Hårfagres enande av Norska västkusterna med Vikenområdet till 1 Norge. Det sägs att detta är första gången Norge är enat.
Amatör! Skåning i Norrland!

Utloggad Vetgirig

  • Gode
  • Antal inlägg: 2 470
  • Skåning, naturaliserad Norrlänning, orienterare
SV: Bo
« Svar #111 skrivet: december 02, 2013, 10:41 »
Jag bör kanske tillägga att det är i den beskrivna Götiska politiska miljön jag främst ser administrativa Bo:n, som inom varje del har en "Bo:s-gård", där en administrativ ledare har sitt säte. En representant för "Alferna". Jag menar att man bör fundera över om inte bo-namnen utanför 1:a Götarikets ungefärliga gränser snarast blivit villospår, särskilt allt Ö om Vättern och S om Hallandsås.

Finns Bo:s-gårdar inom SO Norge (Vikenregionen) skulle stöd finnas för tanken. Typ 1 gård per land.
Amatör! Skåning i Norrland!

Utloggad Yngwe

  • Gode
  • Antal inlägg: 5 702
SV: Bo
« Svar #112 skrivet: december 02, 2013, 11:21 »
Vetgirig, har du verkligen något underlag för en administrativ indelning inom ditt 1'a Götarike som passar med de över 50 bosgårdarna i VG? 
" Det finns mitt i skogen en oväntad glänta, som bara kan hittas av den som gått vilse"

Utloggad Boreas

  • Gode
  • Antal inlägg: 5 477
SV: Bo
« Svar #113 skrivet: december 02, 2013, 11:44 »

Hmm, ja i viss mån, men bosgård förekommer i områden som inte kan antas relatera till lantbruk. Däremot skulle de kunna relatera till skogsbruk eller järnutvvinning.  Men andra verkar klart knutna till kommunikationer med mycket strategiska lägen för att kontrollera sådana.


För mig är den gemensamma nämnaren för detta produktion, eller egentligen med en modern term logistik.

Låter värkligen lovande. Hoppas du har hittat rätt spår.

Hur stor procent (ca.) tror du hör till eller ligger vid fullåkersbygder - vs. skogsbruk, järnbärare och hamnorter?
“It's easier to fool people than to convince them that they have been fooled.”

Utloggad Marty

  • Gode
  • Antal inlägg: 1 469
SV: Bo
« Svar #114 skrivet: december 02, 2013, 12:09 »
Vetgirig
Spännande tankar med armén i Illerup från Alvhem! På detta sätt hamnar verkligen Skalunda på Kålland i mitten av ett rike. Kanske även Asige/Köinge kan ses som en pendang? Åsaka-orterna (där Asige är en) har ju länge setts som en möjlig Götisk "yttring". Bl a Ulf Erik Hagberg förde fram den tanken. Köinge/Asige som en möjlig pendang till Vg har föreslagits av bl a Lars Lundqvist.

Utloggad Yngwe

  • Gode
  • Antal inlägg: 5 702
SV: Bo
« Svar #115 skrivet: december 02, 2013, 13:12 »
Låter värkligen lovande. Hoppas du har hittat rätt spår.

Hur stor procent (ca.) tror du hör till eller ligger vid fullåkersbygder - vs. skogsbruk, järnbärare och hamnorter?


Jag har inte gjort en sådan viktning, men ska göra det och får återkomma med reultat.
" Det finns mitt i skogen en oväntad glänta, som bara kan hittas av den som gått vilse"

Utloggad Boreas

  • Gode
  • Antal inlägg: 5 477
SV: Bo
« Svar #116 skrivet: december 02, 2013, 16:33 »

Finns Bo:s-gårdar inom SO Norge (Vikenregionen) skulle stöd finnas för tanken. Typ 1 gård per land.

Har tidigare ventilerat möjligheten att Bosgrådar kan ha varit centra för ett härad (sokn) och en "häradshövfding".
Sen är det viktigt att hålla ögonen öppna för att alla dessa häradshövdingar haft ett gemensamt upphov - inom ett och samma landskap ('naturligt' län). När man numer kommit underfund med att här har levt större befolkningsgrupper med gemensam förfader - som y-dna I, R1a och R1b i (dagens) Sverige, jämgte y-dna N i Finland, Baltikum och Ryssland.

Genetiken berättar alltså i klartext om patriliniära system inom dom land sagorna beskriver som 'kungadömen'. På den tid lär alltså kungens genetik sett till att man genom befruktningssystemet får hans kromosomer at sprida  sej - och med tiden bli större befolkningsgrupper. Det medför givetvis att ett stort antal bönder och endera häradshövdingar tillhört samma 'fädernesätt'...   

---

Lokala storgårdar med Bos-namn finns det gott om i Norge också - fast dom där gärna kallas -bu. Jmfr. Ringebu, Brandbu, Sparbu - alla centrala gårdar kända från YJ, med såväl jordbruk som hantvärk och handel. Alla tre har gett namn åt gamla, traditionsrika häraden. (Annars hittar man gärna en hel del -hem och -stad i deras anknytning - bl.a. eksotiska varianter som Onstad, Torstad, Frøystad, Helstad, Helhem och Helsbö, jämte finurligheter som Helbo-stad.)
« Senast ändrad: december 02, 2013, 17:05 av Boreas »
“It's easier to fool people than to convince them that they have been fooled.”

Utloggad Vetgirig

  • Gode
  • Antal inlägg: 2 470
  • Skåning, naturaliserad Norrlänning, orienterare
SV: Bo
« Svar #117 skrivet: december 02, 2013, 21:51 »
Citera
Vetgirig, har du verkligen något underlag för en administrativ indelning inom ditt 1'a Götarike som passar med de över 50 bosgårdarna i VG?
Nej-inte ett dugg. Jag bara tänkte som så att man borde ha en sannolik politisk miljö att sätta in gårdarnas ev funktioner i.
Bo:s-gårdar kan kanske läggas ned samtidigt med att en annan gård övertar funktionen och blir Bo:s-gård. Men befolkningen minns och behåller det gamla namnet. Kanske kan "för många" Bo:s-gårdar förklaras med liknande?
Men hur många gårdar "borde" det finnas om det är en administrativt politisk funktion knutet till dem?

I hela Skandinavien/Östersjöregionen (även Skåne) gäller att man tidigt organiserar sig administrativt politiskt i helheter, som är 3-delade. Gotland är ett typexempel. Helsingländerna ett annat. Värend, Finnveden och Njudung är ett tredje exempel. Det går att se indelningen i Östergötland Västanstång (om man vill),. Närke är tredelat. Västmanland är tredelat, där Dalarna är den tredje tredingen i tidigaste skedet.

Men Vgl är mycket diffust. Möjligen kan man se 2 tredingar i Dalsland och den 3:e är Värmlands kusttrakter och dalgången upp mot Kongsvinger.

Men inte nog med detta. Varje treding är sedan i regel också tredelad och inom dessa tredjedelar, så finns sedan en indelning i ett antal mindre områden, som så småningom utvecklas till socknar, när kristendomen tar över. En lokal storman är ledare för varje sådant område. Därefter har varje nivå en vald ledare, men vilket ting skulle våga tillsätta någon annan än den mäktigaste stormannen som högsta hönset?

Grunden för indelningen är inte territorier utan mängden boplatser/gårdar inom avdelat område. Varje grundenhet skall ha lika många gårdar, i tidigaste skede troligen 6 och med befolkningsutveckling, så blir det med tiden 2x6 för att så småningom bli 2x12. Tillkommer en ledare med sin gård. Kallar man grundenheten socken så består nästa nivå av t ex 6 socknar för ALLA enheter i denna nivån. Territoriet man använder för att uppnå indelningen kommer att skilja avsevärt åt. En treding kan vara flera mil vid, medan en annan kan upprättas inom milen. Men detaljerna om Vgl är svåra att urskilja, i varje fall för mig.

Självklart finns inga tydliga dokument om ovanstående. Den viktigaste dokumentationen är faktiskt de gränssystem vi använder än idag. En avgränsad enhet kan delas och nya gränser uppstår, men den gamla indelningen syns ändå. Det krävs kanske en del jobb för att söka sig bakåt, men det är inget oöverstigligt. Dateringar kan bli knepigt, dock att ibland kan det finnas en grav i eller nära en gårds gränsvinkel mot en annan gård, som kan hjälpa till. Begreppet "fädernes gravar" alltså, för att markera en släkts äganderätt. Även om en del av en ursprunglig enhet uppgår i en intilliggande ursprunglig enhet så avslöjas detta tydligt i en kartbild. Gränssystemet är en av våra äldst kvarvarande och använda fornlämningar vi har. Många historiker och arkeologer underkänner dock gränser som historisk källa. Tyvärr!
Amatör! Skåning i Norrland!

Utloggad Marty

  • Gode
  • Antal inlägg: 1 469
SV: Bo
« Svar #118 skrivet: december 02, 2013, 22:34 »
Sanfrid Welin, Västergötlands Fornminnesförenings Tidskrift. 1954, femte delen.
Han menar på att Häraderna är äldre än Bona. Bona (8st) hänger ihop med Bosgårdarna. Han ser dessa som förvaltningsgårdar knutna till Bona. De ligger inte på Bonas huvudgårdar som Gudhem utan är spridda för att täcka Bona och skall ha förvaltats av individer strax under högsta hönset i Boets hierarki. Han menar på att riktiga Bosgårdar i princip är ett Vg fenomen med 41 st medans resten av Sverige har 4, varav 2 i Halland.

Utloggad Yngwe

  • Gode
  • Antal inlägg: 5 702
SV: Bo
« Svar #119 skrivet: december 02, 2013, 23:04 »
Sanfrid Welin, Västergötlands Fornminnesförenings Tidskrift. 1954, femte delen.
Han menar på att Häraderna är äldre än Bona. Bona (8st) hänger ihop med Bosgårdarna. Han ser dessa som förvaltningsgårdar knutna till Bona. De ligger inte på Bonas huvudgårdar som Gudhem utan är spridda för att täcka Bona och skall ha förvaltats av individer strax under högsta hönset i Boets hierarki. Han menar på att riktiga Bosgårdar i princip är ett Vg fenomen med 41 st medans resten av Sverige har 4, varav 2 i Halland.


Jag har läst Welin och kan inte se att han annat än spekulerar.
" Det finns mitt i skogen en oväntad glänta, som bara kan hittas av den som gått vilse"