Så hva hvis jeg begynte å fremsette andre etymologier for f.eks Småland? For deg er vel etymologien for Småland opplagt så hvorfor begynne å gravere mer i det å forsøke å forklare det ut fra andre språk hvis etymologien virker rimelig avklart i svensk.
At det kan eksistere flere navn på samme steder i samisk er ikke helt uvanlig, det forekommer t.o.m i norske stedsnavn såvidt jeg vet og sikkert i svenske også. Noen stedsnavn kan sikkert også etterhvert dekke et større område enn det opprinnelig var og fortrenge andre stedsnavn.
När det gäller Småland så har ju "svenskan" och "danskan! ansetts vara totalt dominerande under mycket lång tid och därför förklaras de flesta toponymer med svenska eller danska som utgångspunkt. I norra Skandinavien finns flera norröna, flera samiska och flera finska språkvarianter närvarande och har gjort så under lång tid, och förklaringar till toponymer måste sökas i de som kan anses relevanta.
Vilka orter har två svenska eller två norska namn som fortfarande är i bruk? Kan inte påminan mig en enda. Däremot kan jag ge dig hundratals där ett ortens befolkning bytt språk och därmed har ortsnamnet förändrats för att passa det nya språket. Itse - ice - itz som tty nämner är ett utmärkt exempel som omfattar slaviska - västgermanska - nordgermanska varianter.
Gård - gorod är ett annat mycket talande. Gård används som bekant inte i skandinaviska språk som beteckning på stad annat än för ryska städer, orden har samma ursprung men används olika. Skandinaverna kallade ändå ryska städer för -gård. Förklaringen ska inte sökas i norrönt utan i slaviskt, man kunde härma slaverna och få ett betydelse som var relativt förstålig. Samma sak måste kunna hända även mellan andra språk, t.ex. samiska och kvänska.
