Nu spekulerar du rätt fritt igen. Haplogruppernas utveckling kan ju följas rätt enkelt och tydligt, efter den typologi som numer fastslagits. Då är det ingen tvekan om att vi har haft t.d. mycket stabila "ättesamhällen" på det nordliga halvklotet - ända sen neandernas dagar. Därför kan vi också följa huvudlinjerna i spridningen efter istiden - och numer uppfatta vart den specificering (mutation) skedde som skulle utveckla dom stora lantbrukskulturerna.
Enbart i Medelhavet vet vi att jordbrukets spridning gick med båt. Norr om Medelhavet gick det på land - och efter åar och vattendrag. Dessuton kan vi inte använda GW Childes enkla modell, där alla nyttoväxter och husdjur lär ha kommit från Anatolien. Numer vet vi att såväl England som Portugal och Balkan hade etablerade lantbruk för 8.000 år sen. Åldern på 'etablerade jordbruk' i Anatolien och Mesopotamien är av ungefär samma ålder. Alla äldre fynd är strövfynd.
Sen har vi det oomrunkliga faktum att användande av nötkreatur och mjölkprodukter är bundet vid den NV befolkning av Eurasien. Numer vet vi också att dom dominerande haplogrupper i våra äldsta jordbruksbefolkningar - R1a och R1b -
inte härstammar från Levanten, Anatolien eller Balkan, men från triangeln Karelia, Samara och Hamburg.
Beträffande förbindelserna mellan Östersjön och Medelhavet har Vinca- och Cucuteni-kulturerna - mitt i mellan - blivit kända för sina tidiga keramik, metallurgi och skrifttecken.
Här finns en video till du kan titta på - där dom nära och långvariga sambanden mellan Östersjön och Svartahavet, Skandinavien och Balkan, är av vital betydelse när dom dakiska och getiska kulturernas rötter skal förklaras.
Long before Rome came into existence and before Greece flourished, the Thracian stirpes have populated vast areas of the European continent and they left their mark on its whole history.
https://www.youtube.com/watch?v=wxjwMKqkeAM