Medeltida falkjakt

[tty]

Jag håller på med en studie om medeltida falkjakt (eller rättare sagt jakt med dresserade rovfåglar, eftersom duvhöken tycks ha varit den dominerande jaktfågeln i Sverige).

Eftersom källmaterialet är mycket magert är jag tacksam för alla tips. Det gäller både arkeologiska fynd, bilder och skriftliga belägg.

En specifik fråga: jag har ett bestämt minne av att jag läst om en avbildning av falkjakt i en gotländsk kyrka, men jag kan inte hitta källan. Finns det någon som vet?

[Sven lagman]

Jag har gått igenom de äldsta bevarade danska registranturerna om falkar och funnit följande:

Omtalade ”falkleje”, dvs fångstplatser, i kungsbrev:

Kungsbrev 17 juli 1529, givet i Malmö:
”Peder Villomsszen, Falkenerer, fik Fireaarsbrev paa efterskr. Falkelejer: Liilde Hamer i Skaane, Halsnes i Sellandt og to Lejer i Laalandt, mod Afgift, som han plejer at give.”

Peder Villumseen på två falkleje (brev undertecknat i Köge 1535)
Hans Bierman på falkelejerna i Ölmenes, Smökel, Skomerslef och Soret (brev i Köge 1535)
Hans Gertsen på falklejene i Merlop och Gattebeck i Halland. (brev i Köge 1535)
Hogerus Bartholomeus på falkleje i Falkenberg (brev 1540)
Oluf Overskär på falklejene Trottenbieg och Sönnarslöf i Skåne och Rudby på Lålland (brev 1546)

Kunglig order till Mogens Gyldenstjärna 23 juli 1550:
"Han skal tillse falkfångarna i hans län att de inte får  begiva sig från Danmark med deras falkar förrän de har varit i Köpenhamn och erbjudit kungen dem."

Kunglig order till Mogens Gyldenstjärna 31 okt 1550:
"Falkfångarna i hans län, ska av all ”gerfalke” som de fångar, sälja kungen var tredje för 6 daler och andra fåglar och falkar ska de sälja för halvdelen.
De falkfångare som inte har kungens brev på falklejerna, ska strax bege sig till kungen och taga brev därpå."
 
Varför detta mitt intresse var att det i Lilla Hammar by endast trehundra meter från Fotevikens Museum uppenbart bedrivits falkfångst väldigt tidigt.

Jag har i mitt bildarkiv foto av två medeltida kalkmålningar som rör falkjakt. Bilden från S:ta Maria kyrka i Risinge, Östergötland är från 1200-talet och bilden från Tuse kyrka på Själland är från 1400-talet. Vill du ha dem i hög upplösning skickar du bara mig ett mail. Som alltid med i stort sett alla mina foton och filmer kan du få använda dem hur du vill utan kostnad.


S:ta Maria, Risinge.


Tuse, Själland.

[Maria123]

Vad kul med en falkeneringsintresserad!! Jag har skrivit en uppsats om falkenering i Sverige (fast under järnåldern) för länge sedan. Hur kan det komma sig att du är intresserad av ämnet? Hoppas du hittar bra källor! Jag har tyvärr inga att tipsa om.

Den vanligaste jaktfågeln under järnåldern (vad jag kom fram till iallafall) var duvhöken. I nutida falkenerarkretsar anses duvhöken vara en effektiv, men lite tråkig jaktfågel. Kanske är det därför den var vanlig då, för att få mat på bordet. 

[Johan]

'De Arte Venandi cum Avibus' har du kanske redan spanat in? En handbok i falkjakt från 1200-talet med en del fina illuminationer om jag inte missminner mig...

/ Johan

[Leif]

Vad menar du med medeltid?

Den gamla definitionen 1066-1520 eller kör du en mer mentalitetshistorisk (dynamisk?) definition som drar ner lite i tid? Om du drar ner lite i tid så finns det väl en del rovfåglar i gravar att kika närmare på. Såväl falkar som hökar om jag inte missminner mig helt.

För övrigt tog ormvråken (!) en unghöna för mig härom veckan.

[Piankhy]

Om jakt, inklusive jakt med rovfågel, och sportfiske i medeltidens England kan man läsa i klassikern Book of St Albans från 1480-talet. Kan vara intressant att jämföra med svenska och nordiska källor.

[tty]

Jag använder den "klassiska" definitionen 1060-1520. När det gäller falkjakt från folkvandringstid till vikingatid vet vi en del tack vare ett 40-tal gravar med jaktfåglar från Östra Sverige. När det gäller medeltiden är källäget sämr.

Kejsar Fredrik II:s "De Arte venandi cum Avibus" är en klassiker som står i bokhyllan. Stresemann ansåg på sin tid att den är den bästa ornitologiska boken mellan Aristoteles och 1800-talet och jag är böjd att hålla med.

The Boke of St Albans är också en klassiker. Det är där den berömda ramsan finns:

An eagle for an emperor, a gyrfalcon for a king,
a peregrine for a prince, a saker for a knight,
a merlin for a lady, a goshawk for a yeoman,
a sparrowhawk for a priest,
a musket for a holy-water clerk, a kestrel for a knave

Det finns överhuvud taget väldigt mycket material om medeltida falkjakt från kontinenten, men som sagt ytterst litet från Sverige.

[Jerrark]

Som kuriosum kan ju nämnas att i The Boke of St Albans ingår också den klassiska sportfiskehandboken A Treatyse of Fyshynge Wyth an Angle som anses skriven av abbedissan Dame Juliana Bernes vid Sopwells nunnekloster i St Albans. Hon anses även vara den som sammanställt The Boke of St Albans.
Det finns dock de som tvivlar på att hon verkligen har funnits eller att hon har skrivit ovannämnda verk.

[Piankhy]

På kyrkoporten till Rogslösa kyrka i Dals församling i Östergötland finns utsmyckningar i järnsmide där en scen tycks föreställa jakt med rovfågel.
Porten lär numera vara daterad till 1200-talet.

Förmodar dock att du redan känner till den.

[Leif]

Hur ser det iut i materialen från våra medeltidsborgar? Några rovfågelben där?

Ett tips kan vara att kika i martin hanssons senaste bok, aristocratic landscapes, vet ej om det står om falkjakt där men den ideologiska kontexten till aristokratin finns bra presenterad.

[Leif]

När det gäller falkjakt från folkvandringstid till vikingatid vet vi en del tack vare ett 40-tal gravar med jaktfåglar från Östra Sverige.

Och i skåne
och i småland
och lite var stans.....

Kolla historiska museets samlingar. Där kan man söka på ben, gjorde en snabbkoll och det finns några falkar och hökar från medeltida kontexter som man kan roa sig att arbeta vidare med.

[Piankhy]

Vad gäller västsverige så hör lämpligen med osteolog Leif Jonsson, han brukar ha koll på djurbensmaterialet från olika grävningar. Han kan nog nås via arkeologiska institutionen i Göteborg, eller via Göteborgs naturhistoriska museum.

[tty]

Och i skåne

Har du någon referens för det fyndet? De "falkenerargravar" jag känner till ligger i Svealand, Östergötland och Småland.

[Leif]

Har du någon referens för det fyndet? De "falkenerargravar" jag känner till ligger i Svealand, Östergötland och Småland.

sent svar men kolla Lena Nilsson 2006 Djur och människor längs väg Öresundsförbindelsen och arkeologin malmöfynd nr 9, sida 49-51 och där angivna referenser är intressant för dig.
Bland annat ett vingben från sparvhökshona hittad i samma kontext som en vinthund... kommer vi närmare de vendel- och vikingatida stormännens kontinentala jaktliga vanor än så? I detta fall rör det sig dock om en brunn, inte en grav.

[Martti Kujansuu]

Hej,

Först skulle jag gratulera att du har så fin forum! De bästa Finska forum finns http://agricola.utu.fi/keskustelu/ men det är koncentrerat att nutiden.

Jag är en historieforskare från Södrä Finland och har samla ihop material från falkjakt i Norden. Nationalbiblioteket har ganska stor samling i källmaterialet (Diplomatarium Fennicum/Suecanum/Norvegicum/Danicum et cetera) men jag skulle ha en högkvalitativ fotografi om Risinges falkfigur och andra.

I Diplomatarium Fennicum finns dokument n:o 328 (DS n:o 2601) från maj 1326. Mathias Kætilmundasons testamente antyder en "Henzikino falkiner v oras terre in Lundenum".

Ps. Förlåt min "muminspråk".

Martti

[Sven lagman]

Hej Martii
Håller med dig om att Gorm och alla andra som jobbar bakom kulisserna med Arkeologiforum gör ett fantastiskt fint jobb. Högupplösta bilder på falken från Risinge hittar du här:
http://www.foteviken.se/bilder/risinge_stor.jpg
och från Tuse kyrka på Själland här:
http://www.foteviken.se/bilder/tuse_stor.jpg

Jag har själv tagit dom så min generella bildprincip gäller att vem som helst får fritt och utan kostnad använda mina bilder.

[Ingmar Bergman]

<...> Jag har själv tagit dom så min generella bildprincip gäller att vem som helst får fritt och utan kostnad använda mina bilder.

Men lägg upp dem direkt i tråden då!

Betr duvhök, så är jag intresserad av om duvhöken blivit "nedgraderad" i sen tid pga att den behållit sin population, dvs inte varit lika exklusiv?

Duvhöken är, IMHO, den mest imponerande, kraftfulla och vilda, av alla våra rovfåglar.

[tty]

Nja, de flesta ornitologer tycker som de medeltida falkenerarna att storfalkarna (jakt- och pilgrimsfalk) är de häftigaste. Man måste också komma ihåg att det fanns ett utpräglat estetiskt inslag i falkjakten och och falkarnas jaktsätt är betydligt spektakulärare och publikvänligare än duvhöken som är en utpräglad "smygjägare".
Däremot är duvhöken en betydligt mångsidigare och mera produktiv jägare, och den var därför känd som "le cuisiniere" i Frankrike. Den behöver inte heller öppen mark som falkarna, vilket nog är huvudskälet till att den är den helt dominerande i svenska järnålderssammanhang.
Till sist, duvhöken är en "besvärlig" och långt ifrån ofarlig fågel att hålla i fångenskap, i motsats till de lugna och "snälla" falkarna.

[Ingmar Bergman]

<....> Däremot är duvhöken en betydligt mångsidigare och mera produktiv jägare, och den var därför känd som "le cuisiniere" i Frankrike. Den behöver inte heller öppen mark som falkarna, vilket nog är huvudskälet till att den är den helt dominerande i svenska järnålderssammanhang.
Till sist, duvhöken är en "besvärlig" och långt ifrån ofarlig fågel att hålla i fångenskap, i motsats till de lugna och "snälla" falkarna.

Kan du utveckla det där med järnålder, och duvhök?

Låter som det är dags för en revival för duvhöken.

Mina duvhökar, tyvärr bara juvenila:

[tty]

Litet statistik från en artikel jag skrev för några år sedan (Tyrberg, T. 2001. The archaeological record of domesticated and tamed birds in Sweden, Acta Zoologica Cracoviensia 45(Special Issue):215-231).

Då var 34 järnåldersgravar med rovfåglar (rimligen jaktfåglar) kända från Sverige (Uppland (21), Södermanland (7), Västmanland (1), Närke (1), Östergötland (1), Småland (3)). Av dessa hade duvhök hittats i 27, pilgrimsfalk i 5, jaktfalk i 4, sparvhök i 3, Kungsörn i 2, obestämd örn i 1 och stenfalk i 1. 7 av 10 falkar påträffades dessutom i gravar där även duvhök fanns. Bara 3 gravar innehöll enbart en falk, i alla tre fallen en jaktfalk. Några gravar har tillkommit sedan dess, men de förändrar inte bilden.

Vad som egentligen förvånar mig mest är att stenfalken är så sällsynt, eftersom den var omtyckt som jaktfågel på andra håll i Europa. Enligt vissa medeltida uppgifter var den särskilt omtyckt av damer, på grund av att den var liten och lätthanterad, så kanske järnåldershövdingarna ansåg den som en "tjejfågel". Åtminstone en av gravarna är f ö en kvinnograv (dock med duvhök).
Det kanske bör nämnas att gravarna daterar sig från 500-talet till och med 900-talet.