Författare Ämne: Att gräva eller inte gräva?  (läst 9338 gånger)

Utloggad miklagard

  • Avslutat konto
  • Stammis
  • Antal inlägg: 424
Att gräva eller inte gräva?
« skrivet: mars 08, 2006, 23:32 »
I tråden om Anunds hög kom den intressanta frågan upp om när och hur och t.o.m. om vi skall göra arkeologiska utgrävningar.

Personligen tycker jag att det ät väldigt viktigt att dels ha ett bra motiv och dels att när beslut fattas tänka igenom saken på ett ansvarsfullt sätt. Tyvärr är det ju så att en fullständig utgrävning för evigt förstör källan till kunskap. Gräver vi idag får vi förmodligen inte samma utbyte som kommande generationer med dess bättre teknik och förfinade metoder. Sven Lagman beskrev detta bra i exemlet med Osebergsskeppet.

Det finns emellertid ännu en faktor som jag tycker i hög grad är värd att beakta. Vi lever ju i en tid där miljöförstöringen blir allt svårare med luftföroreningar och försurning. Detta påverkar naturligtvis också vad som finns i marken, bl.a. lämningarna från våra förfäder.

Därför vill jag ställa följande frågor till er proffs som gräver:

*  Anser ni att risk föreligger att vår miljö förstör det som ligger i marken ?
*  Om svaret är ja, är det redan nu bråttom att gräva ur vissa platser ?
*  Vilka marksammansättningar är sämst ur denna synpunkt ?
*  Anser ni att endast ytskiktet kan bli skadat eller att skadorna även går på djupet ?
* Har ni belägg för att redan skador har skett ?

Många platser berörs av denna frågeställning. En viktig plats i detta sammanhang är naturligtvis Birka/Björkö. Ambrosiani grävde ju bara 350 kvm i svarta jorden.  Jag vill minnas att den totala bebyggda ytan rör sig kring 8-9.000 kvm.

* Är det risk att det kan bli för sent om vi inte fortsätter gräva inom rimlig tid ?
* Är det dags att den risk miljöförstöringen innebär tas upp till en seriös diskussion ?
* Är det dags att göra vidare utgrävningar på en betydligt större yta ?
* Är det nödvändigt att gräva med en så extrem noggrannhet med tanke på den enorma yta som återstår?
* Kan vi få finansiering till detta ?

Naturligtvis finns det lika viktiga platser att gräva ut t.ex. Köpingsvik och Uppåkra. Personligen är jag också väldigt nyfiken på "tempel"-hypotesen i gamla Uppsala.

Utloggad Heimdahl

  • Avslutat konto
  • Veteran
  • Antal inlägg: 634
Att gräva eller inte gräva?
« Svar #1 skrivet: mars 09, 2006, 08:41 »
Intressant fråga. Jag tror framförallt att problemet är väldigt skiftande beroende på fornlämningarnas typ, den aktuella markens beskaffenhet och geografiska läge, och jag tror att det är olämpligt att göra generaliseringar om att fornlämningar över lag är hotade. Vad jag främts propagerar för är ett bevakningsprogram för fornlämningars nedbrytande som skulle skötas av arkeologer, konservatorer kvartärgeologer och geokemister gemensamt.
Detta med försurning är en mångbottnad företeelse. I vissa fall leder naturligtvis försnurning till att lämningar blir förstörda, men dels måste man tänka på att försurningen också är ett naturligt fenomen, och att den också i vissa fall kan bidra till minskad biologisk aktivitet i marken vilket därmed sänker nedbrytningstakten.
Ett exempel på problem som jag ser är att nedbrytningstakten av urbana kulturlager har ökat drastiskt på många håll, t.ex. Sigtuna. Detta beror inte på miljöförstöring utan på att moderna fyllnadsmassor i värmeledningsschakt och husgrunder har en dränerande funktion på de omgivande kulturlagren. Dessa avvattnas därför, varpå de syresätts och den biologiska nedbrytningen accelereras. Detta har redan lett till att betydande kvantiteter organiskt material förstörts i delar av dessa lämningar.

Utloggad Leif

  • Gode
  • Antal inlägg: 1 814
  • http://lipoptena.blogspot.com/
    • Älgflugornas herre
Att gräva eller inte gräva?
« Svar #2 skrivet: mars 09, 2006, 08:52 »
Fins det inte en rapport från RAÄs konservatorer som behandlar bevarandeförhållanden i olika fornlämningar? Har för mig att föremål i fornlämningar nära vägar hade betydligt högre nedbrytningsfrekvens än fornlämningar på andra platser. Jag har ingen referens så det är bara ett minne jag återger, sannolikt vet någon annan mer.

Allt djupare plöjning är annars ett välbekant problem. Skogsbruket ett annat. Vad gäller skogsbruket är problemen än fler eftersom vi har mycket spridd kunskap om vad det finns för fornlämningar i våra skogar.

Innan man börjar gräva vilt på olika platser så måste man överväga alternativa tillvägagångssätt. Kan man minska nedbrytning etc lokalt på något enkelt sätt? Man kan väl tänka sig att man vid vägar placerar någon slags barriär så att de tyngsta vägpartiklarna inte har möjlighet att förflytta sig till fornlämningen. Kanske ett besöksförbud på Birka/Björkö, för det är väl turistern som sliter mest? Vissa utvalda fornlämningar i åkermark kan ju skyddas genom att man får jordbrukaren att styra om nyttjandet av just det berörda gärdet, hagmark och vall istället för energiskog... Etc etc.
Motsatsen till praktisk är inte teoretisk utan opraktisk.

Bloggar:
http://lipoptena.blogspot.com/
http://lammunge.blogspot.com/

Utloggad Heimdahl

  • Avslutat konto
  • Veteran
  • Antal inlägg: 634
Att gräva eller inte gräva?
« Svar #3 skrivet: mars 09, 2006, 09:11 »
Hm, tänker du på Lagerlöv och Nords "Påverkan på arkeologiskt material i jord" från 2002, eller fiinns det kanske en ännu nyare?
Gunnilla Gardelin (Kulturen i Lund 2002) har också gjort en bra sammanställning över kunskapsläget vad gäller nedbrytandet av urbana kulturlager.

Utloggad dm_anderberg

  • Medlem
  • Antal inlägg: 58
Att gräva eller inte gräva?
« Svar #4 skrivet: mars 09, 2006, 10:03 »
Kan ju tänka mig att man borde gräva någon av bronsåldershögarna som finns i skåne. Nu har jag dock bara läst det som står i farbror Lurenhults Arkeologi i Norden om anledningen till att bevarandefaktorn var så abnormt bra i högarna på Jylland, men finns det en möjlighet att dit finns något liknande i Sverige, bör det undersökas.
Jag skulle ju tro att miljöförstöringen snabbar upp nedbrytningen av organiskt material i stort (dhö..) och därför borde man helt enkelt räddningsgräva någon storhög.

En annan sak är att bonden som äger marken på Hemmor i När Sn. på Gotland har börjat plöja med djupgående plog på den kända stenåldersbosättningen där (se tex Inger Österholms avhandling från 1989isch (har den inte framför mig)). Är inte detta ett brott mot fornminneslagen? Men eftersom "titthålsarkeologi" är utförd där kanske den ses som dokumenterad och därför utgrävd? Eller hur fungerar det?
Daniel

Yarrh! Catch o' the Day!

Utloggad hsu

  • Stammis
  • Antal inlägg: 297
    • http://www.henriksummanen.com
Att gräva eller inte gräva?
« Svar #5 skrivet: mars 09, 2006, 10:57 »
Att djupplöja i en känd fornlämning är definitivt brott mot fornminneslagen - men i fallet med åkrar och bönder har man inte riktigt kommit till någon slags konsensus om vems ansvaret är - bonden har ju alltid plöjt på sin åker etc. Man kan inte betrakta boplatsen som utgrävd.

/henrik

Utloggad Herulen

  • Veteran
  • Antal inlägg: 624
Att gräva eller inte gräva?
« Svar #6 skrivet: mars 09, 2006, 11:40 »
Nästan all utgrävning är uppdragsarkeologi. Därför blir ju frågan om vi ska gräva eller inte oftast meningslös att ställa sig. Svaret är att det ska grävas, annars schaktas det bort av grävskoporna och då försvinner ju fornlämningen i alla fall. Det man försöker undvika är att bygga eller dra vägar över mycket kända fornlämningskomplex: ingen skulle till exempel komma på tanken att bygga ett bostadsområde på gamla Uppsalas gravfält, på Birka, Anundshög, Kinnekulle, Li i Fjärås Bräcka, etc. Man försöker också undvika att dra vägar över unika lämningar som megalitgravar eller hällristningar.

Bo Petre´s seminariegrävningar på Lovön är ett kapitel för sig inom svensk arkeologi. Många verksamma svenska arkeologer är präglade av dessa grävningar och den anda såm rådde där. Under utbildningen ställer man sig inte bara frågan om man ska gräva eller inte, utan man ställer sig även frågan hur mycket man ska gräva. Ungefär 10 till 20 procent ska man lämna kvar till eftervärlden, detta om dom inte måste bort för ett bostadsområde eller så. Visst kan man säga att man ska ha väntat i 300 eller 400 år med att gräva på Lovön, eftersom vi med säkerhet kan anta att de har bättre möjligheter att ta tillvara föremålen då. Jag törs ändå påstå att mycket få av oss som varit med på dessa seminariegrävningar önskar att vi kunde vara utan dem.

Utloggad regebro

  • Medlem
  • Antal inlägg: 20
Att gräva eller inte gräva?
« Svar #7 skrivet: mars 09, 2006, 20:26 »
Tja...

Man får väl prioritera främst efter hur stor risk det är att det förstörs. Uppdragsarkeologi som ovan när mna alltså VET att det kommer förstöras får alltså första tjing. Och andra prioriteringsordning är att gräva efter var man gissar att man kan lära sig mest, antar jag.

Eller?

Utloggad ueb

  • Stammis
  • Antal inlägg: 299
    • Blog
Att gräva eller inte gräva?
« Svar #8 skrivet: mars 10, 2006, 09:01 »
Om 5000-10000 år kommer en ny istid. Borde man inte upprätta en plan över hur fornlämningarna ska undersökas fram till dess i stället för att tokbevara allt? Det finns mer än 2 miljoner icke undersökta fornlämningar. Det kanske kan bli ett knivigt göra att undersöka allt till dess (400 fornlämningar per år)...  :wink:

/Ulf

Utloggad miklagard

  • Avslutat konto
  • Stammis
  • Antal inlägg: 424
Att gräva eller inte gräva?
« Svar #9 skrivet: mars 14, 2006, 21:45 »
Om vi nu leker med tanken att någon släpper en stor påse med guldpengar i ert knä för fortsatta utgrävningar av Björkö/Birka. Skall man då gräva ut lika noggrannt som Ambrosiani gjorde eller välja att gräva ut en mycket större yta som ger en god bild av stadsplanen ?

Då tänker jag både på risken för att miljöförstöringen med tiden kan komma att förstöra en hel del som finns i marken och att det faktiskt återstår ett väldigt stort orört område för kommande generationer.

För att verkligen åstadkomma en effektiv utgrävning av en stor yta krävs många kunniga arkeologer som gräver. Tycker ni att uppgiften är så viktig och intressant att ni skulle kunna tänka er att arbeta för detta övergripande mål för små pengar under en kortare period ?

Utloggad Gorm

  • Administratör
  • Gode
  • Antal inlägg: 2 926
    • Arkeologiforum
Att gräva eller inte gräva?
« Svar #10 skrivet: mars 14, 2006, 21:49 »
Citat från: "miklagard"
Tycker ni att uppgiften är så viktig och intressant att ni skulle kunna tänka er att arbeta för små pengar under en kortare period?


Gör "vi" inte redan det?  :twisted:

/Johan
: iarþ : sal : rifna : uk : ubhimin :

Utloggad miklagard

  • Avslutat konto
  • Stammis
  • Antal inlägg: 424
Att gräva eller inte gräva?
« Svar #11 skrivet: mars 14, 2006, 22:07 »
Johan, jag förstår vad du menar. Arbetsmarknaden för arkeologer är ju tyvärr skamlöst dålig med dåliga löner som följd.

Vad jag syftade på är om uppgiften att gräva i Björkö/Birka kan kännas så viktig och angelägen att ni kan tänka er att av eget intresse lägga en kortare tids arbete för lite mindre lön. Vad jag också vill hävda är att om många samarbetar kan man tillsammans åstadkomma betydande resultat.

Utloggad Ny Björn

  • Stammis
  • Antal inlägg: 174
    • http://www.valdar.se
Att gräva eller inte gräva?
« Svar #12 skrivet: mars 14, 2006, 22:26 »
Birkaprojektets grävning havererade pga. alla komplicerade lager - stratigrafin är fortfarande inte utredd (Big A sitter och gör det själv, nu...)
Att gräva i Svarta jorden kräver nogranhet och våldsam uppmärksamhet - övergripande avtorvning à la vägbygge är mao inte tillämpligt där. Med lite tur går det att utreda stadsplanen utan att gräva - utvecklingen av prospekteringsapparatur med tillhörande programvaror är - vad jag förstått - på god väg åt det hållet.
Nu är jag den främste att ivra för framtagandet av nya fynd, men man får inse att vissa grävningar helt enkelt aldrig går att genomföra med mindre att hela Sveriges BNP avsätts till konserveringskostnader och rapportskrivning. Det handlar inte bara om att arkeologer skall jobba billigt - man måste ha finansiering för hela kedjan - från första spadtaget till den långsiktiga slutförvaringen av fynd.

/N B
...an archaeologist's career lies in ruins from the start" - P. Bahn

Utloggad Herulen

  • Veteran
  • Antal inlägg: 624
Att gräva eller inte gräva?
« Svar #13 skrivet: mars 14, 2006, 22:42 »
Citat från: "Ny Björn"
Birkaprojektets grävning havererade pga. alla komplicerade lager - stratigrafin är fortfarande inte utredd (Big A sitter och gör det själv, nu...)
Att gräva i Svarta jorden kräver nogranhet och våldsam uppmärksamhet - övergripande avtorvning à la vägbygge är mao inte tillämpligt där. Med lite tur går det att utreda stadsplanen utan att gräva - utvecklingen av prospekteringsapparatur med tillhörande programvaror är - vad jag förstått - på god väg åt det hållet.
Nu är jag den främste att ivra för framtagandet av nya fynd, men man får inse att vissa grävningar helt enkelt aldrig går att genomföra med mindre att hela Sveriges BNP avsätts till konserveringskostnader och rapportskrivning. Det handlar inte bara om att arkeologer skall jobba billigt - man måste ha finansiering för hela kedjan - från första spadtaget till den långsiktiga slutförvaringen av fynd.

/N B


Samt att det gått en hel del prestige i utgrävningen från början. Den person som satt med hela dateringen av kamornamentiken, vart tog han vägen? När jag grävde där -93 så gickt det inte att undgå kampen mellan ledarna. Så är det ju än idag om vem som skall ha rätt att tolka fynden. Talande för detta är att vi än idag förlitar oss på Arbmans grävningar på Birka under 1940-talet när vi ska typbestämma och datera fynd.

Utloggad miklagard

  • Avslutat konto
  • Stammis
  • Antal inlägg: 424
Att gräva eller inte gräva?
« Svar #14 skrivet: mars 15, 2006, 00:07 »
Ny Björn, skall jag tolka ditt svar som att du anser att Ambrosianis oerhört noggranna och extremt kostnadskrävande modell av utgrävning ( som jag i verkligt hög grad respekterar) är den enda tänkbara när det gäller en lokal som Björkö/Birka ? Din egen slutsats är tydligen att fortsatta utgrävningar av ekonomiska skäl i praktiken därför är omöjliga.

Jag är ju i hög grad en kritiiskt granskande person. Jag frågar nu i all vänlighet om det inte är rimligt att ifrågasätta en modell som i praktiken förhindrar oss att få veta vad vi faktiskt kan få veta ? Skall detta "grävförbud" gälla även i framtiden ? Hur går det då med den historiska forskningens framsteg ? Personligen föredrar jag framsteg före stillastående.

Jag är väl medveten om att mina frågor kan uppfattas som provocerande. Jag vill minst av allt hamna i en debatt präglad av cementerade trosriktningar. Jag vill bara på ett sakligt och vänligt sätt peka på en fråga som nog behöver diskuteras.

Utloggad Gorm

  • Administratör
  • Gode
  • Antal inlägg: 2 926
    • Arkeologiforum
Att gräva eller inte gräva?
« Svar #15 skrivet: mars 15, 2006, 00:13 »
Citat från: "miklagard"
Vad jag syftade på är om uppgiften att gräva i Björkö/Birka kan kännas så viktig och angelägen att ni kan tänka er att av eget intresse lägga en kortare tids arbete för lite mindre lön. Vad jag också vill hävda är att om många samarbetar kan man tillsammans åstadkomma betydande resultat.


Med tanke på hur löneläget ser ut för arkeologer idag så ska man akta sig för att gå ner i lön vilket i sin tur skulle kunna undergräva framtida lönesättningar, oavsett vilket högre syfte man har.

/Johan
: iarþ : sal : rifna : uk : ubhimin :

Utloggad miklagard

  • Avslutat konto
  • Stammis
  • Antal inlägg: 424
Att gräva eller inte gräva?
« Svar #16 skrivet: mars 15, 2006, 00:22 »
Du har naturligtvis rätt om man ser det ur lönetaktiskt synpunkt.

Utloggad Ny Björn

  • Stammis
  • Antal inlägg: 174
    • http://www.valdar.se
Att gräva eller inte gräva?
« Svar #17 skrivet: mars 15, 2006, 01:57 »
Ingen fara - med provocerandet alltså - jag står tämligen stadigt i min övertygelse vad beträffar besvärliga kontexter. Efter att ha tillbringat rätt mycket tid med att gå igenom fyndposter från tidigare grävningar så har jag, som om jag inte visste det innan, fått svart på vitt att arkeologin som sådan redan är så subjektiv att man inte bör fördärva resultaten med fler felkällor som kan förstöra helhetsbilden. Rent krasst så räcker det att det regnar en dag så att leran i ett schakt klibbar fast under utgrävarens skor - och vips har något ytterst intressant (och oupptäckt) fastnat och rubbats ur läge/förstörts.
Att tiden styr vid exploatering är självklart men det lär varken byggas vägar eller bostadsområden i Svarta jorden under överskådlig tid framöver - att då tillämpa exploateringsmetodik skulle vara som att bota skoskav med amputation.  :wink:

Att utreda stadsplanen i Svarta jorden kommer inte att låta sig göras genom yttäckande grävningar. Det man däremot kan göra är att med hjälp av markradar etc utreda strategiska platser att gräva på inom området . Men även där gäller samma sak: försiktighet eftersom stratigrafin sannolikt är komplicerad, oavsett var i stadsområdet man än gräver. Att då satsa på mindre nogranhet är återigen att sätta krokben för sin egen forskning! Det är detta som jag ser som kärnan i vänta-och-se-tanken - nya tider, nya tekniker, nya möjligheter. Gräva snabbt är inte ett alternativ - det renderar inte lika mycket ny kunskap som det förstör potentiel dito som kan inhämtas genom grundlighet.

Vem som sedan skall betala är ytterligare ett krux - vi är ju redan med i EU (Tetra Pak:s sponsring av Birkaprojektet låg väääldigt väl i tiden för det valet som du kanske vet: "oh - si här, Sverige var minsann en del av Europa redan under vikingatiden") och det är annars svårt att se varifrån de stora strömmarna av sekiner skulle komma - knappast från statskassan i alla fall...
-Vi får väl se vad som händer när Birkaprojektet är rapporterat.

Annars så kommer UV att ha grävkurs i Björkö by i sommar igen - där kommer det säkert en del nytt.

/N B
...an archaeologist's career lies in ruins from the start" - P. Bahn

Utloggad miklagard

  • Avslutat konto
  • Stammis
  • Antal inlägg: 424
Att gräva eller inte gräva?
« Svar #18 skrivet: mars 16, 2006, 07:51 »
Jag såg på TV att en större undersökning med markradar är planerad vid Ale stenar och en mindre på Björkö/Birka till kommande säsong.  Mycket intressant. Betr. Björkö/Birka kanske man kan få en uppfattning om stadsplanen. Åtminstone hur den kan ha sett ut i sitt senaste skede. Hur djupt går markradarn ?

Betr. statigrafin på Björkö/Birka är den ju oerhört komplicerad. Jag har många gånger tänkt att den är så komplicerad att det i realiteten kan vara omöjligt att tolka den på ett vettigt sätt. Jag skulle tro att om man satte tio arkeologer att göra sin tolkning skulle ingen vara den andra lik. Det handlar alltså om subjektiva tolkningar. Man kan därför fråga sig vilket värde så utomordentligt komplicerade och svårtolkade lagerföljder egentligen har.

Varför har då stratigrafin blivit så komplicerad ? Ja, man får försöka tänka sig in i vad som verkligen skedde under 200 år som alstrade ett kulturlager som är två meter tjockt.  

Hus byggdes, brann eller revs, flyttades, ändrades. Marken jämnades av, byggdes upp med nya terasser. Diken grävdes kors och tvärs,avfallsgropar grävdes, schaktmassor fyllda med äldre föremål användes som fyllnads- och avjämningsmaterial på en ny plats på en högre nivå. Djupa rektanglar grävdes genom kulturlagren för grophus m.m. som i ett senare skede återfylldes med sten och fyllnadsmassor från andra håll. Sten från gamla husgrunder återanvändes till nästa generation hus osv.....o.s.v. Detta pågick alltså i 200 år.

Nu blir jag med avsikt lite obekväm och ställer frågan på sin spets ! Ärligt talat, hur skall man kunna dra några vettiga slutsatser om så väldigt komplicerade lagerföljder under sådana omständigheter  ?

Jag är den förste att erkänna att stratigrafi och att sätta föremålen i i sitt rätta tidssammanhang är av oerhörd vikt när vi tolkar arkeologiska utgrävningsplatser. Jag börjar bara ifrågasätta om inte omständigheterna på Björkö/Birka är för svåra för att tolkningen skall kunna leda till trovärdiga resultat. Det finns nog en anledning till att Ambrosiani fortfarande håller på med detta enorma arbete.

Jag är ju som person kritiskt granskande och det är möjligt att vissa kommer att ta anstöt av att jag ifrågasätter en etablerad inställning.

Utloggad David

  • Stammis
  • Antal inlägg: 256
Att gräva eller inte gräva?
« Svar #19 skrivet: mars 16, 2006, 09:01 »
Varför skulle stratigrafin på Björkö vara mera komplicerad (och hart när otolkbar) än stratigrafin i Lund, Ribe, Hedeby, Trondheim m.fl. andra senvikingatida/tidigmedeltida städer ?

Lund har i centrum upp till 10m tjocka kulturlager, men jag har aldrig hört någon arkeolog säga att de är för komplicerade att undersöka och tolka på ett gott sätt. Att rapporten från Birka dröjer har säkert helt andra skäl - tyvärr är det alltför många forskningsgrävningar som inte rapporteras inom god tid och på ett fullgott sätt.

Prospekteringen i sommar på Ale stenar och Birka kommer att göras med en kombination av markradar och magnetometer. Reuterdahl rapporterar kort om metoden här http://www.arkeologiforum.se/forum/index.php?topic=493.0&postdays=0&postorder=asc&start=15