Vid genomläsningen av artikeln i Fornvännen 2005:2 om templet blev jag förvånad över att finna att man inte medtagit A.C. Bonniers mycket intressanta utredning ”Gamla Uppsala – från hednatempel till sockenkyrka” (Studier till Det medeltida Sverige 5, 1991). Hon har nämligen tagit upp en sak som verkligen sätter de nu befintliga marksonderingsresultaten i fokus. I ett dokument från biskop Karl av Västerås vid mitten av 1200-talet står nämligen bl.a. att katedralen i Gamla Uppsala grundlagts 1138 av ”Sverker I” och då förenats med de tre gudarnas gamla hednatempel, vilket renats av eld och helgats av ”Yggemundus”. Dokumentet, som endast bevarat utdrag av biskopens anteckningar, har tidigare ansetts som förfalskning från 1600-talet men efter analys av historikern Kjell Kumlien har detta förändrats. Bl.a. finns faktiska uppgifter medtagna som inte var kända på 1600-talet. (Kjell Kumlien: Biskop Karl av Västerås och Uppsala ärkestifts flyttning. Historiskt arkiv 14).
Efter nu gjorda marksonderingar har följande spännande bild kunnat erhållas. De väldigt omdiskuterade stolphålen i domens rivna norra tvärskepp hör rimligtvis samman med den träkyrka (N3) som man nu spårat även öster om det norra tvärskeppet.
(Plan ur Fornvännen 2005:4)
Tre väldiga stolphål inne i det norra tvärskeppets västra del markerar träkyrkans västra gavel och en grav (ej medtagen på bilden ovan) är placerad på hedersplats mitt i träkyrkans långhus med förskjutning mot koret i öster. Lämningarna efter träkyrkan ligger på ca en meters djup.
I direkt anslutning till denna djupt liggande kyrkorest utgår två kraftiga väggar mot norr (N4-N5). Stenmuren N1 är en yngre avgränsningsmur och kan ses bort i detta sammanhanget. Att dessa tillhör det äldre bebyggelseskedet visas av att också dessa ligger på ett större djup än domens tvärskepp. Man har ansett att dessa två väggar är rester efter en hallbyggnad vilket jag definitivt inte håller för troligt. Hallen skulle nämligen då ligga i norr-söder vilket är en märklig riktning men, vad värre är, den skulle vara 15 meter bred. Den enorma hallen på kultplatsen i Lejre vid Rosklide är t.ex. endast 10 meter bred och ligger i väster-öster.
Varför har man antingen kopplat träkyrkan till en befintlig, abnormt stor träbyggnad (eller, som alternativ, också byggt denna som en tillbyggnad till träkyrkan)? Båda fallen är fullständigt unika, så också byggnadens dimensioner. Eftersom denna byggnads bredd och läge svarar exakt till domens tvärskeppsbredd måste den dessutom ha spelat roll vid grundläggningen av domen 1138.
Är det då verkligen inte templet man funnit? Till detta har man anslutit en träkyrka och när denna rivs för domenbygget anpassas tvärskeppets läge och bredd efter templet. Detta skulle ju stämma med biskops Karls uppgifter om att ”domen förenats med templet”.