Hej!
Jag undrar hur A-kursen i förhistorisk arkeologi är upplagd på olika universitet. Jag pluggar i Lund och läser just nu A-kursen i förhistorisk arkeologi. Vi har gått igenom arkeologihistoria, de teoretiska perspektiven, utgrävningsmetoder, dateringsmetoder mm.
Just nu håller vi på med artefaktstudier just nu i stenåldern men vi ska också läsa brons- och järnåldern. Det jag undrar är om det finns artefaktstudier på andra universitet och hur de är upplagda. Innan jag började med artefaktstudierna trodde jag att det skulle bli mycket typologi med Montelius som en viktig person. Men vår lärare började istället med teknospår vilket är otroligt intressant. Vi tittar på hur föremålen är tillverkade mm. Vi har lite typologi men vi lär oss mer arkeologi som vi kommer att ha nytta av ute i fält.
Vad gäller stenålder är inte allt vad det verkar som vid första anblicken. Jag tror inte studerande av teknospår är så vanligt på andra skolor men jag kan ha fel. Vi ska också titta på slitspårsanalys. Jag hoppas arbeta som arkeolog i framtiden och om jag kommer att jobba med forntiden kommer jag att ha nytta av att kunna teknospår. Personligen anser jag att ett visst mått av typologi är nödvändigt. Man måste ju kunna kalla föremål för något och ha en viss uppdelning om det är möjligt. Men att dela upp pilspetsar i 20 olika kategorier är lite väl extremt enligt min mening och osäkert. Visst, mycket är osäkert inom arkeologin men ändå. Det kan ha varit en flintsmed som med vilje prövat olika tekniker för att se vad som lämpar sig bäst och det kanske inte alls skiljer 50 år mellan varje pilspets.
Eftersom jag också bor i Lund så hittar man flinta och det är kul att man kan avgöra om det är naturlig flinta eller om den är bearbetad av människan. Flinta har använts långt fram i tiden och nu finns det återigen en del skickliga flintsmeder. Om ni inte haft teknospår eller vill veta mer så fråga gärna så ska jag försöka svara så gott jag kan.