Man måste hålla i minnet några saker när krigare diskuteras, oavsett män eller kvinnor.
*De flesta krigare gravlades INTE med sina vapen. De som fick vapen i gravgåva kan väntas ha utmärkt sig bland flertalet på något sätt, som var grund till en belöning.
*Den normale krigarens vapen var "fulla vapen", vilket innebar Hjälm, Sköld och lans, ibland kompletterad med kroppsskydd av limmat läder. I st f lans var (strids-) yxa vanlig. Undantag fanns , så var t ex Helsingska ledungen var känd för sina utrustning "fulla vapen" med fotsida järnskjortlar.
*"Svärd" var ett exklusivt vapen förunnat bara de rikaste, som kunde köpa) eller de framgångsrikaste på slagfälten, som kunde erövra ett svärd.
De flesta dödliga skador lämnar inga påtagliga spår efter sig, bortsett från yxhugg. Lans gör bäst verkan om den sticks i mjukare delar av en kropp. Det utvecklades i o f s en lanstyp med mycket långa blad, vilken var avsedd att skära en motståndare med och för att göra insatts mot rytteri, d v s hillebardens föregångare. Oavsett vad filmvärlden tutar in i medvetandet hos våra befolkningar, så är svärd främst ett stickvapen. Man "kan" förståss hugga, men i ett tätt slagled, skulle den som lyfter en svärdsarm för ett hugg snabbt få den armen avkapad av en motståndare. En motståndare som visar upp ett svärd över huvudhöjd pekar samtidigt ut sig som en rik och/eller framgångsrik krigare, en möjlig befälhavare/ledare och alla båkskyttar bakom leden i linjen skulle försöka pricka den individen.
Tro heller inte att en anfallande piratstyrka av nordmän gick fram som en lös hop vildingar. De höll strikt ihop 8 och 8 (de 4 andra i tolften vaktade skeppet) sköld vid sköld. I samarbete kunde de med liten risk systematiskt kämpa ned förtvivlade och desperata försvarare (vilka är de oberäkneligaste och farligaste motståndarna för enskild krigare). Högst hälften gick in i ett hus, medan övrig vaktade utanför.
Också en myt från filmvärlden. Krigarna kämpar i en "envig" man mot man i leden. Så är det INTE. Krigare samarbetar för att oskadliggöra motståndare, som inte sinsemellan samarbetar. Det finns koder för sådant samarbete beroende på hur motståndarna är beväpnade och uppträder. Lansmannen sticker med sitt vapen förbi yxmannen (eller med svärd) i fronten, samt träffar en sköld, eller hellre skölden låter lansen glida över bäraraens huvud, men då kan lansens "hulling" (eller en krok) på återvägen slita undan skölden, så att det blir öppet för frontmannens yxa/svärd/kniv/bågskott.
Ungefär.