Hur många människor bodde i Sverge under t.ex. Vikingatiden? Jag har läst siffror mellan 300 - 500.000. Hur många av dessa använde då vapen i strid? Hur många gick i viking och plundrade? Hur ofta förekom rena krig?
Såg en norsk bedömning för några år sedan. Där ansågs Norge ha lika stor befolkning som Sverige (inkl Finland) resp Danmark tillsammans fram till digerdöden. Sedan varierade det en aning beroende på vilka territorier man behärskade utöver "gängse".
Det låter anmärkningsvärt, men havsbruk har alltid gett bättre livsmedelsbas (före moderna jordbruket från ca 1750) för stora befolkningar än övriga livsmedelsbaser. Låt vara att ALLA befolkningar som kunde fiskade och jagade säl/val om de kom åt.
Svaret på frågorna ovan beskriver hela vikingatiden under 255 år = 8,5 generationer.
I en tråd för några år sedan hävdades att 50.000 män reste ut varje år på plundringståg. Min tro är att den siffran är mycket för stor.
Säkert för många. Men skarorna rekryterades sannolikt vidsträkt. Även från inlanden söder om Östersjön. De flesta återvände hem efter sitt värv.
Om vi var 300.000 invånare - och det hävdas av en del att hälften var trälar, finns det kvar 150.000 "vikingar" varav hälften är kvinnor. Kvar blir så 75.000 män i varierande ålder. Mindre än hälften bör vara i lämplig ålder, säg att det fanns ca 30.000 män i stridbar ålder (barn och gamla har räknats bort).
Hur många av dessa män reste aldrig på plundringståg, hur många var handelsmän, hur många skötte "trossen", dvs såg till att plundrarna fick sina förnödenheter, hur många byggde nya skepp, hur många var invalider' hur många var sjuka, osv.
Inte minst, hur många kunde landet undvara i gårdsbruket för att skörda samt förädla gårdens produkter samt förbereda dessa inför vintern. 50-100 kubikmeter ved skulle ordnas inför vintern...
Även handeln krävde lång tids bortavaro i konkurrens med plundringsföretag. Men varför hade man trälar, om inte för att sköta gårdarna medan den krigsduglige mannan var på resa.
Gårdarna var betydligt färre till antalet än fram mot 1300-talet då frigivna trälar odlade upp nya gårdar, men de hade antagligen en större befolkning per gård än man först tänker sig. Alla hus hos en gård behöver inte ligga på själva boplatsen, men i varje fall inom synhåll. antalet hus kan variera med tiden beroende på vilka i storfamiljen som inte är hemma.
När Valdemar attackerade Gotland under digerdöden (den pågick då fortfarande, om även något avtagen intensitét), så var bristen på män uppenbar, eftersom de starkaste männen och kvinnorna var långt hemifrån i handel. Kvar var enbart de äldsta och de yngsta, som inte orkade lika mycket i en slaglinje. Framförallt inte attackera.
Attackerna mot franska kusterna och flodsystemen under 800-talet samlade upp mot 200 skepp, vilket är väl dokumenterat. Tidigare talade historikerna gärna om skepp med 50-100 i besättningarna, men det förefaller vara osannolikt att alla skepp hade den storleken. Däremot bör skeppen likna de skepp som verkar varit standard för ledung, d v s som rymmer 2 x 12 roddare, styrman/skeppshövitdman och upp till 8 av kungens/härförarens män/hird (totalt 33 st). Då skulle anfallsstyrkan bli 6600 vilket blir rimligare. Men de var välövade och bra rustade med skydd och vapen. Rikare styrmän/hövitsmän ville säkert utmärka sig genom att använda större skepp än normalt, men det kan antas att dessa var en begränsad skara. Vid plundringar stannade ca 1/3 av truppen vid skeppen för att försvara dem.
Även stora hären i England (med Ivar Benlös) hade en numerär på 5-8000 (som mest). Bl a kan man kalkylera storleken m anl av vinterkvarterats storlek (och då var kanske något 1000-tal infödda).