Ja, du tänker som jag. I avtalet ingick årlig gäld till Svearna och beskydd på östersjön av svearnas flotta. Vidare ingick tullfrihet mellan parterna om jag minns rätt. Jag menar att en så stor handelsnation som Gutarna måste ha haft inflytande över politiken i Skandinavien och även ha ingått i militära allianser. Vidare så tror jag att det är mycket sannolikt att Helgö var gutarnas handelsstation i svearnas land.
Jag missade en viktig bit i avtalet. Svearna (alliansen/överbefälhavaren/kungen) hade alltså ingen egen stående flotta för sjöfartsskydd. Sjöfartsskydd är vad garnisonerna skulle svara för, förutom att ta in avgifter/tull.
Förutom att betala en klumpsumma istället för att ha garnisoner vid Boge, Visby resp Paavik, så skulle 7 skepp med full bemanning ställas till kungens förfogande (underförstått för 1 års tjänst), förutsatt att kungen avgav begäran till gutarnas allting en viss tid innan. Höll kungen inte tiden eller avhämtade kungen/jarlen inte sitt silver en viss tid, så förföll kravet på betalning. Inför nästa år krävdes en ny begäran etc.
De sju skeppen kunde avdelas till sjöfartsskydd eller vad nu kungen ville använda truppen till på den plats kungen bestämde. Sjöfartsskyddet i anslutning till de gutniska farvattnen sköttes via ordinarie ledung därutöver.
Förutom det skydd överbefälhavaren/kungen kunde ge via hirden och dess skepp, så hade man inga andra trupper till förfogande, såvida ingen attackerade något allierat land. Kungen kunde knappast kalla ut ledungen eller delar av den för en anfallsoperation, utan att landstingen tillfrågats och alltinget gett tillstånd. Landen beskyddade sig alltså själv och överbefälhavares roll bör varit att leda och samordna de insattser som kom ifråga så länge inte alliansen var under attack.
Betr Helgö m fl kan jag instämma.
Vad gäller Björköstaden, så anser gutar att denna är anlagd av gutar. Sigtuna är av annorlunda art. Denna stad verkar vara "kungens stad", möjligen från ett skede när kungen under kristendommens inflytande börjar kräva autonom politisk makt jämställt med de olika tingsnivåerna. Stockholm återigen anläggs av gutar, vid en tid då gutniska gillen var vad hansorna sedemera blev. Det är inte förrän kort efter 1361, som gutarnas makt inom blivande hanseförbundet bryts och Lubeck snabbt manövrerar sig fram till makten på Visbys bekostnad. Detta kanske f ö var Atterdags mål med sin attack. Men de första borgarna i Stockholm var gutar och först fram mot mitten av 1300-talet finns det lika många tyska borgare, varav flera med ursprung i Visby, i staden.