Massgraven ligger under Södermanland-Närkes (har jag för mig) nations gård och upptäcktes när man byggde om trappan till nationshusets ingång. Jag vet att jag har gett referenser till var publicerade uppgifter finns här på forumet tidigare, har inte det tillgängligt för tillfället.
Du omnämnde denna fynd för några år sen, som ett resultat av muntliga uppgifter du fått från en kollega "om en grav från slutet av vikingatid" möjligtvis vid "östgöta nation". Det hade ju varit kul att få veta om man fått fram något mer konkreta uppgifter - och hur vida detta kan sättas i samband med fynden av svärd i Fyresån.
Svärdens datering varierar förstås, alla behöver inte ha hamnat där samtidigt. Men antalet är uppseendeväckande. Även om vissa av dem stammar från samma händelse så kan själva svärdens dateringar nog vara ganska spridda - svärd kunde återanvändas i generationer.
Hur många var de?
Skulle massgrav och svärd sammanfalla - och ha en datering ikring 970-985 - så faller det just inom det tidsspann då kriget i Slesvig-Holstein och Julland var som värst, vartefter garnisonsstaden på Björkön upphörde...
För det första så finner jag din logik otydlig. Oavset vem som kontrollerade Uppsala (lokal storbonde, regional hövding, supraregionalt kung eller vad man nu tänker sig) så fanns ett försvarsbehov för en plats som Uppsala.
Vari består det "otydliga"? Med en inter-regional konung, med såväl Svealadn som Götaland och Gotland som ansvar/rike/domen ("öd") - jämte en riksomfattande ledung och en elit-garnison stationerad på Björkön - så är det inget behov för att försvara dom inre gemaker. Under Segersälls tid gick ju försvarslinjen för land, rike och huvudstad söder om Skåne.
Lika lite som man behöver valla och mura försvarsverk ikring dagens svenska huvudstad behövde man den gång mura Sigtuna och Uppsala inne. Det borde vara tydligt nog. Under dom senare inbördeskrig blev givetvis saken en annan, men det är också en annan sak.
För det andra talar jag om 700-, 800- och 900-tal, inte bara 1000-talet.
Nu finns det uppgifter om den svenska kungsmakten och det svenska riket redan hos Tacitus. Där framhålls att svearna ar 'stora' i manskap, skepp och hästar - samt att dom inte behöver större försvarsanläggningar i sitt land, efter som dom är "skyddad av vatten på alla håll".
Än vidare berättar den romerska senatoren att svearna inte bar vapen i fredstid, men deponerade sina vapen i kungens gemaker, där en av kungens tjenare (servant) hade jobbet som 'materialförvaltare'. Orsaken var - enligt Tacitus - att man på detta sätt undvek blodiga strider inom landet.
Om kungen och hans garde var dom ända som hade omedelbar åtgång på krigsvapen behövde man knappast bygga större anläggningar för försvarets skuld. Viktar man samtidigt in att dom forn-nordiska samhällen var organiserade som 'ätter', alltså stammar ikring en stam (kungalinje) så var försvaret av 'svearnas land' en gemensam sak för alla svear. Et hot mot en central eller perifer del av ätten skulle i så fall vara ett angrepp på hela stor-familjen.
Vill man förklara ett "försvarsbehov" på hemmaplan får man alltså påstå att familjerna överhuvuden - inkluderat stamfadern - upplevde hot av sina egna, typ högförräderi- där man vänder vapen mot sina egna. Under den turbulenta vikingtiden, då delar av dom nordiska land kom under 'främmande herrar' förekom sådant, vilkt kallades "drottsvek" Där omtalas fenomenet som det "tarvligaste av alla handlingar" - och straffades med död eller landsförvisning.
I diskussionen om fornborgarnas syfte och funktion har ju precis detta tema ventilerats både på detta och andra forum. Också i detta sammanhang har man ju allt mer kommit fram till att det större flertalet fornborgar har haft sociala och kulturella syften - typ 'harg' och 'vien' - snarare än militära.