Författare Ämne: Det hedniska Litauen.  (läst 1219 gånger)

Utloggad Karlfredrik

  • Gode
  • Antal inlägg: 2 346
Det hedniska Litauen.
« skrivet: september 03, 2014, 16:37 »
Ofta nämns vad som hänt i Skandinavien om kristendomen kommit senare. Ett land, Litauen, förblev hednisk under större delen av medeltiden. Men jag har inte hittat jättemycket litteratur om detta varken på svenska eller andra språk som engelska eller tyska.

Utloggad Hans Menzing

  • Gode
  • Antal inlägg: 1 369
SV: Det hedniska Litauen.
« Svar #1 skrivet: september 03, 2014, 18:06 »
På engelska Wikipedia finns en hygglig artikel, men så mycket om medeltidshistorien finns ju inte där.

Utloggad Vetgirig

  • Gode
  • Antal inlägg: 2 470
  • Skåning, naturaliserad Norrlänning, orienterare
SV: Det hedniska Litauen.
« Svar #2 skrivet: september 03, 2014, 20:00 »
Litauerna uppstod ur ett symbios av "urbefolkning" och flyende befolkningar från Tyska Ordens härjningar. Dessa härjningar kan jämföras med vad IS håller på med i Mellersta Östern just nu. Orsaken till förföljelserna behöver inte vara att de flyende var icke kristna. Lika väl kan de ha varit bekännare av en annan kristendom än Romersk Katolicismen.
Amatör! Skåning i Norrland!

Utloggad Castor

  • Veteran
  • Antal inlägg: 864
SV: Det hedniska Litauen.
« Svar #3 skrivet: september 03, 2014, 20:19 »
Engelska WP har artiklar om de litauiska storhertigarna.

Man kan börja med Mindaugas...

http://en.m.wikipedia.org/wiki/Mindaugas

...och så i slutet av artikeln finns en ruta med rubriken "Successed by" och en länk till en artikel om efterträdaren.

Förnämligt.

Utloggad 123hopp

  • Stammis
  • Antal inlägg: 377
SV: Det hedniska Litauen.
« Svar #4 skrivet: september 03, 2014, 21:05 »
"Of Gods and Men: Studies in Lithuanian Mythology" - Algirdas Julien Greimas, orig. fransk, 1985. trans. Milda Newman. Bloomington: Indiana University Press, 1992. För det mesta gäller det "lägre" mitologi, men också såna gudar som Vejas och Perkunas, Ausrine, Patrimpas, Andojas och Menulis.  Här finns uttömande karakteristik av kaukai och aitvarai, veles, Laima (Moira), kvinnliga ritualer gällande bina och av olika helgdagar.